Ordspråksboken 19
1 En fattig man, den i sine fromhet vandrar, är bättre än en vrång man med sina läppar, den dock en dåre är.
Better is the poor who walks in his integrity than he who is perverse in his lips and is a fool.
2 Der man icke med förnuft handlar, der går det intet väl till; och den som snar är på fötterna, han stöter sig.
It isn’t good to have zeal without knowledge, nor being hasty with one’s feet and missing the way.
3 Ens menniskos galenskap förförer hans väg, att hans hjerta emot Herran vredgas.
The foolishness of man subverts his way; his heart rages against the LORD.
4 Gods gör många vänner; men den fattige varder af sinom vännom förlåten.
Wealth adds many friends, but the poor is separated from his friend.
5 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall icke undslippa.
A false witness shall not be unpunished. He who pours out lies shall not go free.
6 Månge vakta uppå Förstans person; och alle äro dens vänner, som skänker gifver.
Many will entreat the favor of a ruler, and everyone is a friend to a man who gives gifts.
7 Den fattiga hata alle hans bröder, ja, ock hans vänner draga sig långt ifrå honom; och den som sig uppå ord förlåter, han får intet.
All the relatives of the poor shun him; how much more do his friends avoid him! He pursues them with pleas, but they are gone.
8 Den der klok är, han älskar sitt lif; och den förståndige finner godt.
He who gets wisdom loves his own soul. He who keeps understanding shall find good.
9 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall förgås.
A false witness shall not be unpunished. He who utters lies shall perish.
10 Dem galna höfves icke väl goda dagar, mycket mindre enom tjenare att råda öfver Förstar.
Delicate living is not appropriate for a fool, much less for a servant to have rule over princes.
11 Den der tålig är, han är en klok menniska; och det är honom ärligit, att han odygd öfverse kan.
The discretion of a man makes him slow to anger. It is his glory to overlook an offense.
12 Konungens ogunst är såsom ens ungs lejons rytande; men hans gunst är såsom dagg på gräs.
The king’s wrath is like the roaring of a lion, but his favor is like dew on the grass.
13 En galen son är sins faders sorg, och en trätosam qvinna ett stadigt drypande.
A foolish son is the calamity of his father. A wife’s quarrels are a continual dripping.
14 Hus och ägodelar ärfvas af föräldrom; men en förnuftig hustru kommer af Herranom.
House and riches are an inheritance from fathers, but a prudent wife is from the LORD.
15 Lathet hafver sömn med sig, och en fåfäng själ skall hunger lida.
Slothfulness casts into a deep sleep. The idle soul shall suffer hunger.
16 Den som budet bevarar, han bevarar sitt lif; men den sin väg föraktar, han skall dö.
He who keeps the commandment keeps his soul, but he who is contemptuous in his ways shall die.
17 Den som förbarmar sig öfver den fattiga, han lånar Herranom; han skall vedergälla honom godt igen.
He who has pity on the poor lends to the LORD; he will reward him.
18 Tukta din son, medan något hopp är; men låt icke dina själ dragas till att döda honom;
Discipline your son, for there is hope; don’t be a willing party to his death.
19 Ty stor harm kommer skada åstad; derföre låt honom lös, så kan du mer tukta honom.
A hot-tempered man must pay the penalty, for if you rescue him, you must do it again.
20 Hör råd, och tag vid tuktan, att du sedan må vis varda.
Listen to counsel and receive instruction, that you may be wise in your latter end.
21 Mång anslag äro uti ens mans hjerta; men Herrans råd blifver beståndandes.
There are many plans in a man’s heart, but the LORD’s counsel will prevail.
22 Menniskona pryder hennes välgerning; och en fattig man är bättre än en ljugare.
That which makes a man to be desired is his kindness. A poor man is better than a liar.
23 Herrans fruktan fordrar till lifs; och skall mätt varda, att intet ondt skall hemsöka henne.
The fear of the LORD leads to life, then contentment; he rests and will not be touched by trouble.
24 Den late gömmer sina hand i barmen, och förer henne icke till munnen igen.
The sluggard buries his hand in the dish; he will not so much as bring it to his mouth again.
25 Slår man bespottaren, så blifver den fåkunnige vis; straffar man en förståndigan, så varder han förnuftig.
Flog a scoffer, and the simple will learn prudence; rebuke one who has understanding, and he will gain knowledge.
26 Den som fadren förlägger, och modrena fördrifver, han är ett skamligit och förbannadt barn.
He who robs his father and drives away his mother is a son who causes shame and brings reproach.
27 Låt af, min son, att höra den tuktan, som förer ifrå förnuftig Iäro.
If you stop listening to instruction, my son, you will stray from the words of knowledge.
28 Ett vrångt vittne bespottar domen; och de ogudaktigas mun uppslukar orätthetena.
A corrupt witness mocks justice, and the mouth of the wicked gulps down iniquity.
29 Bespottarom är straff beredt, och slag på de dårars rygg.
Penalties are prepared for scoffers, and beatings for the backs of fools.
