Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
LOS proverbios de Salomón, hijo de David, rey de Israel:
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
Para entender sabiduría y doctrina; para conocer las razones prudentes;
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
Para recibir el consejo de prudencia, justicia, y juicio y equidad;
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
Para dar sagacidad á los simples, y á los jóvenes inteligencia y cordura.
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
Oirá el sabio, y aumentará el saber; y el entendido adquirirá consejo;
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
Para entender parábola y declaración; palabras de sabios, y sus dichos oscuros.
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
El principio de la sabiduría es el temor de Jehová: los insensatos desprecian la sabiduría y la enseñanza.
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
Oye, hijo mío, la doctrina de tu padre, y no desprecies la dirección de tu madre:
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
Porque adorno de gracia serán á tu cabeza, y collares á tu cuello.
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
Hijo mío, si los pecadores te quisieren engañar, no consientas.
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
Si dijeren: Ven con nosotros, pongamos asechanzas á la sangre, acechemos sin motivo al inocente;
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
Los tragaremos vivos como el sepulcro, y enteros, como los que caen en sima; (Sheol h7585)
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
Hallaremos riquezas de todas suertes, henchiremos nuestras casas de despojos;
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
Echa tu suerte entre nosotros; tengamos todos una bolsa:
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
Hijo mío, no andes en camino con ellos; aparta tu pie de sus veredas:
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
Porque sus pies correrán al mal, é irán presurosos á derramar sangre.
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
Porque en vano se tenderá la red ante los ojos de toda ave;
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
Mas ellos á su propia sangre ponen asechanzas, y á sus almas tienden lazo.
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
Tales son las sendas de todo el que es dado á la codicia, [la cual] prenderá el alma de sus poseedores.
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
La sabiduría clama de fuera, da su voz en las plazas:
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
Clama en los principales lugares de concurso; en las entradas de las puertas de la ciudad dice sus razones:
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
¿Hasta cuándo, oh simples, amaréis la simpleza, y los burladores desearán el burlar, y los insensatos aborrecerán la ciencia?
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
Volveos á mi reprensión: he aquí yo os derramaré mi espíritu, y os haré saber mis palabras.
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
Por cuanto llamé, y no quisisteis; extendí mi mano, y no hubo quien escuchase;
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
Antes desechasteis todo consejo mío, y mi reprensión no quisisteis:
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
También yo me reiré en vuestra calamidad, y me burlaré cuando [os] viniere lo que teméis;
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
Cuando viniere como una destrucción lo que teméis, y vuestra calamidad llegare como un torbellino; cuando sobre vosotros viniere tribulación y angustia.
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
Entonces me llamarán, y no responderé; buscarme han de mañana, y no me hallarán:
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
Por cuanto aborrecieron la sabiduría, y no escogieron el temor de Jehová,
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
Ni quisieron mi consejo, y menospreciaron toda reprensión mía:
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
Comerán pues del fruto de su camino, y se hartarán de sus consejos.
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
Porque el reposo de los ignorantes los matará, y la prosperidad de los necios los echará á perder.
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
Mas el que me oyere, habitará confiadamente, y vivirá reposado, sin temor de mal.
