< Lukas 22 >

1 Då tillstundade Sötbrödshögtiden, den Påska kallas.
Y estaba cerca el día de la fiesta de los panes sin levadura, que se llama la pascua.
2 Och de öfverste Presterna och Skriftlärde sökte efter, huru de kunde dräpa honom; men de fruktade för folket.
Y los príncipes de los sacerdotes, y los escribas procuraban como le matarían; mas tenían miedo del pueblo.
3 Och gick Satanas in uti Judas, som kallades Ischarioth, och var en af de tolf.
Y entró Satanás en Júdas, que tenía por sobrenombre Iscariote, el cual era uno del número de los doce.
4 Han gick bort, och talade med de öfversta Presterna och föreståndarena, huruledes han skulle fly honom dem i händer.
Y fue, y habló con los príncipes de los sacerdotes, y con los magistrados, de como se le entregaría.
5 Och de gladdes, och voro öfverens med honom, att de skulle gifva honom penningar.
Los cuales se holgaron, y concertaron de darle dinero.
6 Och han lofvade dem det, och sökte efter läglighet, att han måtte öfverantvarda honom dem utan buller.
Y prometió; y buscaba oportunidad para entregarle a ellos sin estar presente la multitud.
7 Så kom då Sötbrödsdagen, på hvilkom man måste offra Påskalambet.
Y vino el día de los panes sin levadura, en el cual era menester matar la pascua.
8 Då sände han Petrum, och Johannem, sägandes: Går, och bereder oss Påskalambet, att vi det äte.
Y envió a Pedro, y a Juan, diciendo: Id, aparejádnos la pascua, para que comamos.
9 Då sade de till honom: Hvar vill du, att vi skole bereda det?
Y ellos le dijeron: ¿Dónde quieres que la aparejemos?
10 Sade han till dem: Si, när I kommen in i staden, varder eder mötandes en man, som bär ena vattukruko; följer honom i huset, der han ingår;
Y él les dijo: He aquí, como entraréis en la ciudad, os encontrará un hombre que lleva un cántaro de agua: seguídle hasta la casa donde entrare;
11 Och säger husbondanom: Mästaren låter säga dig: Hvar är herberget, der jag må äta Påskalambet med mina Lärjungar?
Y decíd al padre de la familia de la casa: El Maestro te dice: ¿Dónde está el aposento donde tengo de comer la pascua con mis discípulos?
12 Och han skall visa eder en storan sal bereddan; reder der till.
Entonces él os mostrará un gran cenadero aderezado, aparejád la allí.
13 De gingo åstad, och funno som han dem sagt hade; och redde till Påskalambet.
Y yendo ellos halláronlo todo como les había dicho; y aparejaron la pascua.
14 Och då tid var, satte han sig ned, och de tolf Apostlar med honom.
Y como fue hora, se sentó a la mesa; y con él los doce apóstoles.
15 Och han sade till dem: Jag hafver, med mycken åstundan, begärat äta detta Påskalambet med eder, förr än jag lider.
Y les dijo: Con deseo he deseado comer con vosotros esta pascua antes que padezca.
16 Ty jag säger eder, att jag härefter icke skall äta deraf, tilldess det fullkomnadt varder i Guds rike.
Porque os digo, que no comeré más de ella, hasta que sea cumplido en el reino de Dios.
17 Och han tog kalken, tackade, och sade: Tager honom, och skifter eder emellan;
Y tomando la copa, habiendo hecho gracias, dijo: Tomád esto, y distribuíd lo entre vosotros.
18 Ty jag säger eder, att jag icke skall dricka det af vinträ kommet är, tilldess Guds rike kommer.
Porque os digo, que no beberé del fruto de la vid, hasta que el reino de Dios venga.
19 Och han tog brödet; tackade, och bröt, och gaf dem, sägandes: Detta är min lekamen, som för eder gifven varder; det görer till min åminnelse;
Y tomando pan, habiendo hecho gracias, lo rompió, y les dio, diciendo: éste es mi cuerpo, que por vosotros es dado; hacéd esto en memoria de mí.
20 Sammalunda ock kalken, efter Nattvarden, sägandes: Detta är kalken, det nya Testamentet i mitt blod, som för eder utgjutet varder.
Asimismo también la copa, después que hubo cenado, diciendo: Esta copa es el nuevo testamento en mi sangre, que por vosotros se derrama.
21 Dock si, mins förrädares hand är med mig på bordet.
Con todo eso, he aquí, la mano del que me entrega está conmigo en la mesa.
22 Och menniskones Son varder gångandes, efter som det beslutet är; dock ve den mennisko, af hvilko han varder förrådder.
Y a la verdad el Hijo del hombre va según lo que está determinado; empero ¡ay de aquel hombre por el cual es entregado!
23 Och de begynte fråga emellan sig, hvilken den var af dem som det göra skulle.
Ellos entonces comenzaron a preguntar entre sí, cual de ellos sería el que había de hacer esto.
24 Så vardt ock en träta emellan dem, hvilkendera skulle synas vara ypperst.
Y hubo también entre ellos una contienda, quién de ellos parecía ser el mayor.
25 Då sade han till dem: Verldslige Konungar regera; och de, som magtena hafva, kallas nådige herrar;
Entonces él les dijo: Los reyes de las naciones se enseñorean de ellas; y los que sobre ellas tienen potestad, son llamados bienhechores:
26 Men I icke så; utan den som störst är ibland eder, han skall vara som den yngste, och den der ypperst är, han vare såsom en tjenare.
Mas vosotros, no así: antes el que es mayor entre vosotros, sea como el más mozo; y el que precede, como el que sirve.
27 Ty hvilkendera är större, den som sitter, eller den som tjenar? Är icke han som sitter? Men jag är midt ibland eder, såsom den som tjenar.
Porque ¿cuál es mayor, el que se asienta a la mesa, o el que sirve? ¿No es el que se asienta a la mesa? mas yo soy entre vosotros como el que sirve.
28 Men I ären de samme, som med mig blifvit hafven uti mina frestelser.
Empero vosotros sois los que habéis permanecido conmigo en mis tentaciones:
29 Och jag vill beställa eder riket, såsom min Fader hafver det beställt mig;
Yo pues os ordeno un reino, como mi Padre me lo ordenó a mí;
30 Att I skolen äta och dricka öfver mitt bord, i mitt rike; och skolen sitta på stolar, och döma tolf Israels slägter.
Para que comáis y bebáis en mi mesa en mi reino; y os asentéis sobre tronos juzgando a las doce tribus de Israel.
31 Och Herren sade: Simon, Simon, si, Satanas hafver begärat eder, att han skulle sålla eder såsom hvete;
Dijo también el Señor: Simón, Simón, he aquí, que Satanás os ha pedido para zarandearos como a trigo;
32 Men, jag hafver bedit för dig, att din tro skall icke omintet varda; och när du nu omvänder äst, så styrk dina bröder.
Mas yo he rogado por ti que tu fe no falte; y tú cuando te conviertas, confirma a tus hermanos.
33 Då sade han till honom: Herre, jag är redebogen gå med dig, både i häktelse och i döden.
Y él le dijo: Señor, dispuesto estoy a ir contigo, tanto a la cárcel, como a la muerte.
34 Då sade han: Jag säger dig, Petre, i dag skall icke hanen gala, förr än du tre resor nekar att känna mig.
Y él dijo: Pedro, te digo que el gallo no cantará hoy, antes que tú niegues tres veces que me conoces.
35 Och han sade till dem: När jag sände eder utan säck, utan skräppo, och utan skor, hafver eder något fattats? Då sade de: Intet.
Y a ellos dijo: Cuando os envié sin bolsa, y sin alforja, y sin zapatos, ¿os faltó algo? Y ellos dijeron: Nada.
36 Då sade han till dem: Men nu, ho som säck hafver, han tage honom, sammalunda ock skräppo; och den der icke hafver, han sälje sin kjortel, och köpe svärd.
Entonces les dijo: Pues ahora el que tiene bolsa, tóme la; y también su alforja; y el que no tiene espada, venda su capa y cómprela.
37 Ty jag säger eder, att det ännu måste fullbordas på mig, som skrifvet är: Han är räknad ibland ogerningsmän; ty hvad som skrifvet är om mig, det hafver en ända.
Porque os digo, que aun es menester que se cumpla en mí aquello que está escrito: Y con los malos fue contado; porque lo que está escrito de mí, su cumplimiento tiene.
38 Då sade de: Herre, si, här äro tu svärd. Då sade han till dem: Det är nog.
Entonces ellos dijeron: Señor, he aquí, dos espadas hay aquí. Y él les dijo: Basta.
39 Och han gick ut, som hans seder var, till Oljoberget; och hans Lärjungar följde honom till det rummet.
Y saliendo, se fue, según su costumbre, al monte de las Olivas; y sus discípulos también le siguieron.
40 Och då han kom dit, sade han till dem: Beder, att I icke kommen uti frestelse.
Y como llegó a aquel lugar, les dijo: Orád para que no entréis en tentación.
41 Och han gick ifrå dem vid pass ett stenkast, och föll ned på sin knä, och bad,
Y él se apartó de ellos como un tiro de piedra; y puesto de rodillas, oró,
42 Sägandes: Fader, är så din vilje, tag denna drycken ifrå mig; dock likväl, ske icke min vilje, utan din.
Diciendo: Padre, si quieres, pasa esta copa de mí, empero no se haga mi voluntad, mas la tuya.
43 Och syntes honom en Ängel af himmelen, och styrkte honom.
Y le apareció un ángel del cielo esforzándole.
44 Och han vardt betagen af en mägta stor ångest, och bad länge; och hans svett var såsom blodsdroppar, löpande ned på jorden.
Y estando en agonía, oraba más intensamente; y fue su sudor como gotas grandes de sangre, que descendían hasta la tierra.
45 Och då han uppstod af bönene, och kom till sina Lärjungar, fann han dem sofvande af bedröfvelse;
Y como se levantó de la oración, y vino a sus discípulos, los halló durmiendo de tristeza.
46 Och sade till dem: Hvi sofven I? Står upp, och beder, att I icke kommen uti frestelse.
Y les dijo: ¿Qué, dormís? Levantáos, y orád que no entréis en tentación.
47 Vid han ännu talade, si, en hop med folk, och en utaf de tolf, som het Judas, gick för dem, och trädde fram till Jesum, till att kyssa honom.
Estando aun hablando él, he aquí, una multitud de gente, y el que se llamaba Júdas, uno de los doce, iba delante de ellos; y se llegó a Jesús, para besarle.
48 Men Jesus sade till honom: Juda, förråder du menniskones Son med kyssande?
Entonces Jesús le dijo: ¿Júdas, con un beso entregas al Hijo del hombre?
49 Då sågo de som när voro, hvad på färde var, och sade till honom: Herre, skole vi taga till svärds?
Y viendo los que estaban junto a él lo que había de ser, le dijeron: Señor, ¿heriremos con espada?
50 Och en af dem slog öfversta Prestens tjenare, och högg af hans högra öra.
Y uno de ellos hirió al criado del sumo sacerdote, y le quitó la oreja derecha.
51 Då svarade Jesus, och sade: Låter kommat härtill; och så tog han på hans öra, och helade honom.
Y respondiendo Jesús, dijo: Dejád hasta aquí. Y tocando su oreja, le sanó.
52 Och Jesus sade till de öfversta Presterna, och föreståndarena i templet, och till de äldsta, som till honom komne voro: Såsom till en röfvare ären I utgångne, med svärd och med stafrar;
Dijo después Jesús a los príncipes de los sacerdotes, y a los capitanes del templo, y a los ancianos que habían venido contra él: ¿Cómo a ladrón habéis salido con espadas y con palos?
53 Ändock jag hafver dagliga varit med eder i templet, och I kommen edra händer intet vid mig; men detta är edar stund, och mörksens magt.
Habiendo estado con vosotros cada día en el templo, no extendisteis las manos contra mí; mas ésta es vuestra hora, y la potestad de las tinieblas.
54 Så grepo de honom, och ledden, och haden in i öfversta Prestens hus. Men Petrus följde långt efter.
Y prendiéndole, le trajeron, y metiéronle en casa del príncipe de los sacerdotes. Y Pedro le seguía de lejos.
55 Då gjorde de en eld midt i palatset, och såto dervid; och Petrus satte sig ibland dem.
Y habiendo encendido fuego en medio del atrio, y sentándose todos al derredor, se sentó también Pedro entre ellos.
56 Då en tjensteqvinna fick se honom sittandes vid ljuset, såg hon på honom, och sade: Denne var ock med honom.
Y como una criada le vio que estaba sentado al fuego, puestos los ojos en él, dijo: Y éste con él era.
57 Då nekade han honom, och sade: Qvinna, jag känner honom intet.
Entonces él lo negó, diciendo: Mujer, no le conozco.
58 Och litet efter såg honom en annar, och sade: Du äst ock af dem. Men Petrus sade: Menniska, jag är det icke.
Y un poco después viéndole otro, dijo: Y tú de ellos eras. Y Pedro dijo: Hombre, no soy.
59 Och litet derefter, vid en timma, kom en annar, och sannade det samma, sägandes: Sannerliga var han ock med honom; ty han är ock en Galileisk man.
Y como una hora pasada, otro afirmaba, diciendo: Verdaderamente también éste estaba con él; porque es Galileo.
60 Och Petrus sade: Menniska, jag vet icke hvad du säger. Och i det samma, vid han ännu talade, gol hanen.
Y Pedro dijo: Hombre, no sé lo que dices. Y luego, estando aun él hablando, el gallo cantó.
61 Och Herren vände sig om, och såg på Petrum; och då begynte Petrus tänka på Herrans ord, huru han honom sagt hade: Förr än hanen hafver galit, skall du tre resor neka mig.
Entonces, vuelto el Señor, miró a Pedro; y Pedro se acordó de la palabra del Señor, como le había dicho. Antes que el gallo dé voz me negarás tres veces.
62 Och Petrus gick ut, och gret bitterliga.
Y saliendo fuera Pedro, lloró amargamente.
63 Och de män, som höllo Jesum, begabbade honom, och slogo honom;
Y los hombres que tenían a Jesús, burlaban de él, hiriéndo le.
64 Bundo för hans ögon, slogo hans ansigte, och frågade honom, sägande: Spå, ho är den som dig slog?
Y cubriéndole herían su rostro, y preguntábanle, diciendo: Profetiza, ¿quién es el que te hirió?
65 Och mycken annor förhädelse sade de till honom.
Y decían otras muchas cosas injuriándole.
66 Och som det dagades, församlade sig de äldste i folket, och de öfverste Presterna, och de Skriftlärde, och hade honom in för sitt Råd,
Y como fue de día, se juntaron los ancianos del pueblo, y los príncipes de los sacerdotes, y los escribas, y le trajeron a su concilio,
67 Sägande: Äst du Christus, säg det oss? Och han sade till dem: Om jag eder det säger, så tron I det intet;
Diciendo: ¿Eres tú el Cristo? dínoslo. Y les dijo: Si os lo dijere, no creereis;
68 Frågar jag ock, så svaren I intet; ej heller släppen I mig.
Y también si os preguntare, no me responderéis, ni me soltaréis;
69 Härefter skall menniskones Son sitta på Guds krafts högra hand.
Mas desde ahora el Hijo del hombre se asentará a la diestra del poder de Dios.
70 Då sade de alle: Så äst du ju Guds Son? Sade han: I sägen att jag så är.
Y dijeron todos: ¿Luego tú eres el Hijo de Dios? Y él les dijo: Vosotros lo decís, que yo soy.
71 Då sade de: Hvarefter begärom vi ännu vittnesbörd? Vi hafve sjelfve hört det af hans mun.
Entonces ellos dijeron: ¿Qué más testimonio deseamos? porque nosotros lo hemos oído de su boca.

< Lukas 22 >