< Lukas 22 >

1 Då tillstundade Sötbrödshögtiden, den Påska kallas.
Cependant approchait la fête des azymes, qu’on appelle Pâque.
2 Och de öfverste Presterna och Skriftlärde sökte efter, huru de kunde dräpa honom; men de fruktade för folket.
Et les princes des prêtres et les scribes cherchaient comment ils pourraient faire mourir Jésus; mais ils craignaient le peuple.
3 Och gick Satanas in uti Judas, som kallades Ischarioth, och var en af de tolf.
Or Satan entra dans Judas, qui était surnommé Iscariote, l’un des douze.
4 Han gick bort, och talade med de öfversta Presterna och föreståndarena, huruledes han skulle fly honom dem i händer.
Et il s’en alla, et il conféra avec les princes des prêtres et les magistrats comment il le leur livrerait.
5 Och de gladdes, och voro öfverens med honom, att de skulle gifva honom penningar.
Et ils se réjouirent, et convinrent de lui donner de l’argent.
6 Och han lofvade dem det, och sökte efter läglighet, att han måtte öfverantvarda honom dem utan buller.
Il s’engagea donc. Et dès lors il cherchait l’occasion de le livrer en l’absence du peuple.
7 Så kom då Sötbrödsdagen, på hvilkom man måste offra Påskalambet.
Cependant vint le jour des azymes, où il était nécessaire d’immoler la pâque.
8 Då sände han Petrum, och Johannem, sägandes: Går, och bereder oss Påskalambet, att vi det äte.
Jésus donc envoya Pierre et Jean, disant; Allez nous préparer la pâque, afin que nous la mangions.
9 Då sade de till honom: Hvar vill du, att vi skole bereda det?
Mais eux lui demandèrent: Où voulez-vous que nous la préparions?
10 Sade han till dem: Si, när I kommen in i staden, varder eder mötandes en man, som bär ena vattukruko; följer honom i huset, der han ingår;
Et il leur répondit: Voici qu’entrant dans la ville, vous rencontrerez un homme portant une cruche d’eau; suivez-le dans la maison où il entrera;
11 Och säger husbondanom: Mästaren låter säga dig: Hvar är herberget, der jag må äta Påskalambet med mina Lärjungar?
Et vous direz au père de famille de la maison: Le maître vous dit: Où est le lieu où je pourrai manger la pâque avec mes disciples?
12 Och han skall visa eder en storan sal bereddan; reder der till.
Et il vous montrera un grand cénacle meublé; faites-y les préparatifs.
13 De gingo åstad, och funno som han dem sagt hade; och redde till Påskalambet.
S’en allant donc, ils trouvèrent comme il leur avait dit, et ils préparèrent la pâque.
14 Och då tid var, satte han sig ned, och de tolf Apostlar med honom.
Et quand l’heure fut venue, il se mit à table, et les douze apôtres avec lui.
15 Och han sade till dem: Jag hafver, med mycken åstundan, begärat äta detta Påskalambet med eder, förr än jag lider.
Et il leur dit: J’ai désiré d’un grand désir de manger cette pâque avec vous, avant de souffrir.
16 Ty jag säger eder, att jag härefter icke skall äta deraf, tilldess det fullkomnadt varder i Guds rike.
Car je vous le dis, je ne la mangerai plus désormais, jusqu’à ce qu’elle soit accomplie dans le royaume de Dieu.
17 Och han tog kalken, tackade, och sade: Tager honom, och skifter eder emellan;
Et ayant pris le calice, il rendit grâces, et dit: Prenez, et partagez entre vous,
18 Ty jag säger eder, att jag icke skall dricka det af vinträ kommet är, tilldess Guds rike kommer.
Car, je vous le dis, je ne boirai plus du fruit de la vigne, jusqu’à ce que le royaume de Dieu vienne.
19 Och han tog brödet; tackade, och bröt, och gaf dem, sägandes: Detta är min lekamen, som för eder gifven varder; det görer till min åminnelse;
Et ayant pris du pain, il rendit grâces et le rompit, et le leur donna, disant: Ceci est mon corps, qui est donné pour vous: faites ceci en mémoire de moi.
20 Sammalunda ock kalken, efter Nattvarden, sägandes: Detta är kalken, det nya Testamentet i mitt blod, som för eder utgjutet varder.
Il donna de la même manière le calice, après qu’il eut soupé, disant: C’est le calice, le nouveau testament en mon sang, qui sera répandu pour vous.
21 Dock si, mins förrädares hand är med mig på bordet.
Cependant, voici que la main de celui qui me trahit est avec moi à cette table.
22 Och menniskones Son varder gångandes, efter som det beslutet är; dock ve den mennisko, af hvilko han varder förrådder.
Pour ce qui est du Fils de l’homme, il s’en va, selon ce qui a été déterminé; mais malheur à cet homme par qui il sera trahi!
23 Och de begynte fråga emellan sig, hvilken den var af dem som det göra skulle.
Et ils commencèrent à se demander l’un à l’autre, qui était celui d’entre eux qui devait faire cela.
24 Så vardt ock en träta emellan dem, hvilkendera skulle synas vara ypperst.
Il s’éleva aussi parmi eux une contestation, lequel d’entre eux devait être estimé le plus grand.
25 Då sade han till dem: Verldslige Konungar regera; och de, som magtena hafva, kallas nådige herrar;
Mais il leur dit: Les rois des nations les dominent, et ceux qui ont puissance sur elles sont appelés bienfaiteurs.
26 Men I icke så; utan den som störst är ibland eder, han skall vara som den yngste, och den der ypperst är, han vare såsom en tjenare.
Pour vous, ne faites pas ainsi; mais que celui qui est le plus grand parmi vous, soit comme le moindre, et celui qui a la préséance, comme celui qui sert.
27 Ty hvilkendera är större, den som sitter, eller den som tjenar? Är icke han som sitter? Men jag är midt ibland eder, såsom den som tjenar.
Car lequel est le plus grand, celui qui est à table, ou celui qui sert? N’est-ce pas celui qui est à table? Or, moi, je suis au milieu de vous, comme celui qui sert.
28 Men I ären de samme, som med mig blifvit hafven uti mina frestelser.
C’est vous qui êtes demeurés avec moi dans mes tentations.
29 Och jag vill beställa eder riket, såsom min Fader hafver det beställt mig;
Aussi moi, je vous prépare le royaume, comme mon Père me l’a préparé;
30 Att I skolen äta och dricka öfver mitt bord, i mitt rike; och skolen sitta på stolar, och döma tolf Israels slägter.
Afin que vous mangiez et buviez à ma table dans mon royaume, et que vous siégiez sur des trônes, pour juger les douze tribus d’Israël.
31 Och Herren sade: Simon, Simon, si, Satanas hafver begärat eder, att han skulle sålla eder såsom hvete;
Le Seigneur dit encore: Simon, Simon, voilà que Satan vous a demandés pour vous cribler, comme le froment;
32 Men, jag hafver bedit för dig, att din tro skall icke omintet varda; och när du nu omvänder äst, så styrk dina bröder.
Mais j’ai prié pour toi, afin que ta foi ne défaille point; et toi, quand tu seras converti, confirme tes frères.
33 Då sade han till honom: Herre, jag är redebogen gå med dig, både i häktelse och i döden.
Pierre lui dit: Seigneur, je suis prêt à aller avec vous, et en prison, et à la mort.
34 Då sade han: Jag säger dig, Petre, i dag skall icke hanen gala, förr än du tre resor nekar att känna mig.
Mais il lui répliqua: Je te le dis, Pierre, un coq aujourd’hui ne chantera point, que trois fois tu n’aies nié me connaître. Il leur dit ensuite:
35 Och han sade till dem: När jag sände eder utan säck, utan skräppo, och utan skor, hafver eder något fattats? Då sade de: Intet.
Quand je vous ai envoyés sans sac, sans bourse et sans chaussure, quelque chose vous a-t-il manqué?
36 Då sade han till dem: Men nu, ho som säck hafver, han tage honom, sammalunda ock skräppo; och den der icke hafver, han sälje sin kjortel, och köpe svärd.
Ils répondirent: Rien. Il ajouta donc: Mais maintenant, que celui qui a un sac ou une bourse, les prenne; et que celui qui n’en a point, vende sa tunique, et achète une épée.
37 Ty jag säger eder, att det ännu måste fullbordas på mig, som skrifvet är: Han är räknad ibland ogerningsmän; ty hvad som skrifvet är om mig, det hafver en ända.
Car, je vous le dis, il faut que ceci encore qui a été écrit, s’accomplisse en moi: Il a été mis au rang des scélérats. Car ce qui me regarde touche à sa fin.
38 Då sade de: Herre, si, här äro tu svärd. Då sade han till dem: Det är nog.
Mais eux lui dirent: Seigneur, voici deux épées. Il leur répondit: C’est assez.
39 Och han gick ut, som hans seder var, till Oljoberget; och hans Lärjungar följde honom till det rummet.
Et étant sorti, il alla, selon sa coutume, à la montagne des Oliviers; et ses disciples le suivirent.
40 Och då han kom dit, sade han till dem: Beder, att I icke kommen uti frestelse.
Lorsqu’il fut arrivé à son lieu accoutumé, il leur dit: Priez, de peur que vous n’entriez en tentation.
41 Och han gick ifrå dem vid pass ett stenkast, och föll ned på sin knä, och bad,
Puis il s’éloigna d’eux à la distance d’un jet de pierre; et, s’étant mis à genoux, il priait,
42 Sägandes: Fader, är så din vilje, tag denna drycken ifrå mig; dock likväl, ske icke min vilje, utan din.
Disant: Mon Père, si vous le voulez, éloignez ce calice de moi; cependant que ma volonté ne se fasse pas, mais la vôtre.
43 Och syntes honom en Ängel af himmelen, och styrkte honom.
Alors lui apparut un ange du ciel, le fortifiant; et étant tombé en agonie, il priait encore plus.
44 Och han vardt betagen af en mägta stor ångest, och bad länge; och hans svett var såsom blodsdroppar, löpande ned på jorden.
Et il lui vint une sueur, comme des gouttes de sang découlant jusqu’à terre.
45 Och då han uppstod af bönene, och kom till sina Lärjungar, fann han dem sofvande af bedröfvelse;
Et, s’étant levé de sa prière, il vint à ses disciples, et les trouva endormis par suite de leur tristesse.
46 Och sade till dem: Hvi sofven I? Står upp, och beder, att I icke kommen uti frestelse.
Et il leur dit: Pourquoi dormez-vous? Levez-vous, priez, de peur que vous n’entriez en tentation.
47 Vid han ännu talade, si, en hop med folk, och en utaf de tolf, som het Judas, gick för dem, och trädde fram till Jesum, till att kyssa honom.
Jésus parlant encore, voici venir une troupe, et celui qui s’appelait Judas, l’un des douze, la précédait; et il s’approcha de Jésus pour le baiser.
48 Men Jesus sade till honom: Juda, förråder du menniskones Son med kyssande?
Mais Jésus lui dit: Judas, c’est par un baiser que tu trahis le Fils de l’homme!
49 Då sågo de som när voro, hvad på färde var, och sade till honom: Herre, skole vi taga till svärds?
Or ceux qui étaient autour de lui, voyant ce qui allait arriver, lui dirent: Seigneur, si nous frappions de l’épée?
50 Och en af dem slog öfversta Prestens tjenare, och högg af hans högra öra.
Et l’un d’eux frappa le serviteur du grand prêtre, et lui coupa l’oreille droite.
51 Då svarade Jesus, och sade: Låter kommat härtill; och så tog han på hans öra, och helade honom.
Mais Jésus prenant la parole, dit: Arrêtez-vous là. Et ayant touché son oreille, il le guérit.
52 Och Jesus sade till de öfversta Presterna, och föreståndarena i templet, och till de äldsta, som till honom komne voro: Såsom till en röfvare ären I utgångne, med svärd och med stafrar;
Puis Jésus dit à ceux qui étaient venus vers lui, princes des prêtres, magistrats du temple et anciens: Vous êtes sortis comme contre un voleur, avec des épées et des bâtons;
53 Ändock jag hafver dagliga varit med eder i templet, och I kommen edra händer intet vid mig; men detta är edar stund, och mörksens magt.
Quand j’étais tous les jours avec vous dans le temple, vous n’avez pas mis la main sur moi; mais voici votre heure et la puissance des ténèbres.
54 Så grepo de honom, och ledden, och haden in i öfversta Prestens hus. Men Petrus följde långt efter.
Se saisissant donc de lui, ils l’amenèrent à la maison du grand prêtre; mais Pierre le suivait de loin.
55 Då gjorde de en eld midt i palatset, och såto dervid; och Petrus satte sig ibland dem.
Or un feu ayant été allumé au milieu de la cour, et eux s’étant assis autour, Pierre se trouvait au milieu d’eux.
56 Då en tjensteqvinna fick se honom sittandes vid ljuset, såg hon på honom, och sade: Denne var ock med honom.
Une servante l’ayant vu assis devant le feu, et l’ayant regardé, dit: Celui-ci aussi était avec cet homme.
57 Då nekade han honom, och sade: Qvinna, jag känner honom intet.
Mais Pierre le nia, disant: Femme, je ne le connais point.
58 Och litet efter såg honom en annar, och sade: Du äst ock af dem. Men Petrus sade: Menniska, jag är det icke.
Et peu après, un autre le voyant, dit: Toi aussi, tu es de ces gens-là. Mais Pierre dit: Homme, je n’en suis point.
59 Och litet derefter, vid en timma, kom en annar, och sannade det samma, sägandes: Sannerliga var han ock med honom; ty han är ock en Galileisk man.
Et un intervalle d’environ une heure s’étant écoulé, un autre l’affirmait, disant: Vraiment, celui-ci aussi était avec lui; car il est également Galiléen.
60 Och Petrus sade: Menniska, jag vet icke hvad du säger. Och i det samma, vid han ännu talade, gol hanen.
Et Pierre dit: Homme, je ne sais ce que tu dis. Et aussitôt, lui parlant encore, un coq chanta.
61 Och Herren vände sig om, och såg på Petrum; och då begynte Petrus tänka på Herrans ord, huru han honom sagt hade: Förr än hanen hafver galit, skall du tre resor neka mig.
Et le Seigneur se retournant, regarda Pierre. Et Pierre se ressouvint de la parole du Seigneur, lorsqu’il lui avait dit; Avant qu’un coq chante, tu me renieras trois fois.
62 Och Petrus gick ut, och gret bitterliga.
Et Pierre étant sorti, pleura amèrement.
63 Och de män, som höllo Jesum, begabbade honom, och slogo honom;
Et ceux qui tenaient Jésus le raillaient et le déchiraient de coups.
64 Bundo för hans ögon, slogo hans ansigte, och frågade honom, sägande: Spå, ho är den som dig slog?
Puis, lui ayant bandé les yeux, ils le frappaient au visage, et l’interrogeaient, disant: Prophétise qui est celui qui t’a frappé?
65 Och mycken annor förhädelse sade de till honom.
Et blasphémant ainsi, ils disaient beaucoup d’autres choses contre lui.
66 Och som det dagades, församlade sig de äldste i folket, och de öfverste Presterna, och de Skriftlärde, och hade honom in för sitt Råd,
Lorsque le jour se fit, les anciens du peuple, les princes des prêtres et les scribes s’assemblèrent, et le firent venir dans leur conseil, disant: Si tu es le Christ, dis-le-nous.
67 Sägande: Äst du Christus, säg det oss? Och han sade till dem: Om jag eder det säger, så tron I det intet;
Il leur répondit: Si je vous le dis, vous ne me croirez pas;
68 Frågar jag ock, så svaren I intet; ej heller släppen I mig.
Et si je vous interroge, vous ne me répondrez pas, ni ne me renverrez.
69 Härefter skall menniskones Son sitta på Guds krafts högra hand.
Mais désormais le Fils de l’homme sera assis à la droite de la puissance de Dieu.
70 Då sade de alle: Så äst du ju Guds Son? Sade han: I sägen att jag så är.
Alors ils dirent tous: Tu es donc le Fils de Dieu? Et Jésus répondit: Vous le dites, je le suis.
71 Då sade de: Hvarefter begärom vi ännu vittnesbörd? Vi hafve sjelfve hört det af hans mun.
Et eux repartirent: Qu’avons-nous besoin d’autre témoignage? Car nous-mêmes nous l’avons entendu de sa propre bouche.

< Lukas 22 >