Lukas 11
1 Och det begaf sig, att han bad uti ett rum; då han vände igen, sade en af hans Lärjungar till honom: Herre, lär oss bedja, såsom ock Johannes lärde sina Lärjungar.
It happened, that when he finished praying in a certain place, one of his disciples said to him, "Lord, teach us to pray, just as John also taught his disciples."
2 Då sade han till dem: När I bedjen, säger så: Fader vår, som äst i himlom, helgadt varde ditt Namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilje, såsom i himmelen, så ock på jordene.
So he said to them, "When you pray, say, 'Our Father in heaven, holy be your name. May your kingdom come. May your will be done on earth, as it is in heaven.
3 Gif oss alltid vårt dageliga bröd.
Give us day by day our daily bread.
4 Och förlåt oss våra synder; ty ock vi förlåte allom, som oss skyldige äro. Och inled oss icke uti frestelse; utan fräls oss ifrån ondo.
And forgive us our sins, for we also forgive everyone indebted to us. And lead us not into temptation, but deliver us from evil.'"
5 Och sade han till dem: Hvilken är ibland eder, som hafver en vän, och han går till honom om midnattstid, och säger till honom: Käre vän, låna mig tre bröd;
He said to them, "Which of you, if you go to a friend at midnight, and tell him, 'Friend, lend me three loaves of bread,
6 Ty min vän är kommen till mig, vägfarandes, och jag hafver intet lägga för honom.
for a friend of mine has come to me from a journey, and I have nothing to set before him,'
7 Och den, som innanföre är, svarar, och säger: Gör mig icke omak; dörren är nu stängd, och min barn äro med mig i säng; jag kan icke stå upp, och få dig det.
and he from within will answer and say, 'Do not bother me. The door is now shut, and my children are with me in bed. I cannot get up and give it to you'?
8 Jag säger eder: Om han än icke uppstår, och får honom det, derföre att han är hans vän; likväl, derföre att han så trägen är, står han upp, och får honom så mycket han behöfver.
I tell you, although he will not rise and give it to him because he is his friend, yet because of his persistence, he will get up and give him as many as he needs.
9 Så säger ock jag eder: Beder, och eder skall gifvet varda; söker, och I skolen finna; klapper, och eder skall varda upplåtet.
"I tell you, ask, and it will be given to you. Seek, and you will find. Knock, and it will be opened to you.
10 Ty den der beder, han får; och den der söker, han finner: och den der klappar, honom varder upplåtet.
For everyone who asks receives. He who seeks finds. To him who knocks it will be opened.
11 Hvilken ibland eder är den fader, om hans son bedes bröd af honom, som gifver honom en sten? Eller om han bedes fisk, månn han gifva honom en orm för fisk?
"Which of you fathers, if your son asks for a fish, he won't give him a snake instead of a fish, will he?
12 Eller om han bedes ägg, månn han få honom en scorpion?
Or if he asks for an egg, will give him a scorpion?
13 Kunnen nu I, som onde ären, gifva edor barn goda gåfvor; huru mycket mer skall edar himmelske Fader gifva den Helga Anda dem som bedja honom?
If you then, being evil, know how to give good gifts to your children, how much more will your heavenly Father give the Holy Spirit to those who ask him?"
14 Och han utdref en djefvul, som var en dumbe; och när djefvulen var utdrifven, talade dumben; och folket förundrade sig.
He was casting out a demon, and it was mute. It happened, when the demon had gone out, the mute man spoke; and the crowds were amazed.
15 Men somlige af dem sade: Han utdrifver djeflar med Beelzebub, djeflarnas öfversta.
But some of them said, "He casts out demons by Beelzebul, the prince of the demons."
16 Och somlige frestade honom, begärandes af honom tecken af himmelen.
Others, testing him, sought from him a sign from heaven.
17 Men efter han visste deras tankar, sade han till dem: Hvart och ett rike, som söndrar sig emot sig sjelft, det varder förödt, och hus faller på hus.
But he, knowing their thoughts, said to them, "Every kingdom divided against itself is brought to desolation. A house divided against itself falls.
18 Är ock nu Satan söndrad emot sig sjelf, huru varder då hans rike ståndandes? Efter I sägen, att jag utdrifver djeflar med Beelzebub.
If Satan also is divided against himself, how will his kingdom stand? For you say that I cast out demons by Beelzebul.
19 Men om jag utdrifver djeflar med Beelzebub, med hvem drifva då edor barn dem ut? Derföre skola de vara edra domare.
But if I cast out demons by Beelzebul, by whom do your children cast them out? Therefore will they be your judges.
20 Men om jag utdrifver djeflar med Guds finger, så är ju Guds rike kommet till eder.
But if I by the finger of God cast out demons, then the Kingdom of God has come to you.
21 Då en stark beväpnad bevarar sitt hus, så blifver det i frid, som han äger.
"When the strong man, fully armed, guards his own dwelling, his goods are safe.
22 Men der en starkare tillkommer, och öfvervinner honom, tager han bort all hans vapen, der han tröste uppå, och skifter hans rof.
But when someone stronger attacks him and overcomes him, he takes from him his whole armor in which he trusted, and divides up his plunder.
23 Den icke med mig är, han är emot mig; och den icke församlar med mig, han förskingrar.
"He that is not with me is against me. He who does not gather with me scatters.
24 När den orene anden går ut af menniskone, vandrar han omkring torra platser, söker efter hvilo, och finner ingen. Då säger han: Jag vill komma igen uti mitt hus, der jag utgick.
The unclean spirit, when he has gone out of the person, passes through dry places, seeking rest, and finding none, he says, 'I will turn back to my house from which I came out.'
25 Och när han kommer, finner han det rent sopadt, och väl tillpyntadt.
When he returns, he finds it swept and put in order.
26 Då går han åstad, och tager till sig sju andra andar, som skadeligare äro än han; och de gå derin, och bo der; och den menniskones sista varder värre än det första.
Then he goes, and takes seven other spirits more evil than himself, and they enter in and dwell there. The last state of that person becomes worse than the first."
27 Och det begaf sig, då han detta sade, hof en qvinna sina röst upp ibland folket, och sade till honom: Salig är den qveden, som dig burit hafver, och de spenar, som du ditt hafver.
It came to pass, as he said these things, a certain woman out of the crowd lifted up her voice, and said to him, "Blessed is the womb that bore you, and the breasts which nursed you."
28 Men han sade: Ja, salige äro de som höra Guds ord, och gömma det.
But he said, "On the contrary, blessed are those who hear the word of God, and keep it."
29 Då folket trängdes intill, begynte han säga; Detta är ett ondt slägte; de begära tecken; och tecken skall dem icke gifvet varda, utan Jone Prophetens tecken.
When the crowds were gathering together to him, he began to say, "This generation is an evil generation. It seeks after a sign. No sign will be given to it but the sign of Jonah.
30 Ty såsom Jonas var de Nineviter ett tecken, så skall ock menniskones Son vara desso slägte.
For even as Jonah became a sign to the Ninevites, so will also the Son of Man be to this generation.
31 Drottningen af söderlanden skall uppstå på domen, med de män af detta slägtet, och skall fördöma dem; ty hon kom ifrå verldenes ända, till att höra Salomons visdom; och si, här är mer än Salomon.
The Queen of the South will rise up in the judgment with the people of this generation, and will condemn them: for she came from a distant land to hear the wisdom of Solomon; and look, one greater than Solomon is here.
32 De Ninevitiske män skola uppstå på domen, med detta slägtet, och skola fördöma det; ty de gjorde bättring efter Jone predikan; och si, här är mer än Jonas.
The people of Nineveh will stand up in the judgment with this generation, and will condemn it: for they repented at the preaching of Jonah, and look, one greater than Jonah is here.
33 Ingen upptänder ett ljus, och sätter det uti något hemligit rum, eller under en skäppo; utan på ljusastakan, att de, som inkomma, skola få se af ljuset.
"No one, when he has lit a lamp, puts it in a cellar or under a basket, but on a stand, that those who come in may see the light.
34 Ögat är kroppsens ljus; när nu ditt öga är enfaldigt, så varder ock all din kropp ljus; är det ock argt, så varder ock din kropp mörk.
The lamp of the body is the eye. Therefore when your eye is good, your whole body is also full of light; but when it is bad, your body also is full of darkness.
35 Derföre se till, att ljuset, som i dig är, icke varder mörker.
Therefore see whether the light that is in you is not darkness.
36 Om nu din kropp är allsammans ljus, och hafver ingen del af mörkret, så varder han allersamman ljus, och upplyser dig, såsom en klar ljungeld.
If therefore your whole body is full of light, having no part dark, it will be wholly full of light, as when the lamp with its bright shining gives you light."
37 Och vid han talade, bad honom en Pharisee, att han skulle få sig mat med honom. Då gick han in med honom, och satte sig till bords.
Now as he spoke, a Pharisee asked him to dine with him. He went in, and sat at the table.
38 Men då Phariseen såg, att han icke tvådde sig, förr än han gick till bords, förundrade han sig.
When the Pharisee saw it, he was surprised that he had not first washed himself before dinner.
39 Då sade Herren till honom: I Phariseer gören rent det som utvärtes är på dryckekaret och fatet; och det invärtes är i eder, är fullt med rof och ondsko.
The Lord said to him, "Now you Pharisees cleanse the outside of the cup and of the platter, but your inward part is full of extortion and wickedness.
40 I dårar, den som gjorde det utvärtes är, hafver han ock icke gjort det invärtes är?
You foolish ones, did not he who made the outside make the inside also?
41 Dock gifver almoso af det I hafven; och si, så äro eder all ting ren.
But give for gifts to the needy those things which are within, and see, all things will be clean to you.
42 Men ve eder, Phariseer; ty I gören tiond af mynto och ruto, och allahanda kål; och domen, och Guds kärlek låten I blifva tillbaka; ja, man måste detta göra, och dock det andra icke låta.
But woe to you Pharisees. For you tithe mint and rue and every herb, but you bypass justice and the love of God. You ought to have done these, and not to have left the other undone.
43 Ve eder, Phariseer; ty I sitten gerna främst i Synagogorna, och viljen helsade varda på torgen.
Woe to you Pharisees. For you love the best seats in the synagogues, and the greetings in the marketplaces.
44 Ve eder, Skriftlärde och Phariseer, I skrymtare; ty I ären såsom de grifter, som intet synas, der folket går uppå, och vet der intet af.
Woe to you. For you are like hidden graves, and the people who walk over them do not know it."
45 Då svarade en af de lagkloka, och sade till honom: Mästar, du försmäder ock oss med dessa orden.
One of the Law scholars answered him, "Teacher, in saying this you insult us also."
46 Då sade han: Ve ock eder, I lagkloke; ty I läggen bördor på menniskorna, hvilka de icke draga kunna, och I tagen icke sjelfva på bördona med ett edart finger.
He said, "Woe to you Law scholars also. For you load people with burdens that are difficult to carry, and you yourselves won't even lift one finger to help carry those burdens.
47 Ve eder, I som byggen de Propheters grifter; men edre fäder slogo dem ihjäl.
Woe to you. For you build the tombs of the prophets, and your fathers killed them.
48 Sannerliga, I betygen, att I hållen deraf, som edre fäder gjort hafva; ty de slogo dem ihjäl, och I byggen deras grifter upp.
So you are witnesses and consent to the works of your fathers. For they killed them, and you build their tombs.
49 Derföre säger ock Guds visdom: Jag skall sända till dem Propheter och Apostlar; och af dem skola de några döda och förfölja;
Therefore also the wisdom of God said, 'I will send to them prophets and apostles; and some of them they will kill and persecute,
50 På det att af detta slägtet skall utkrafdt varda alla Propheters blod, som utgjuten är, sedan verlden var skapad;
that the blood of all the prophets, which was shed from the foundation of the world, may be required of this generation;
51 Ifrån Abels blod intill Zacharie blod, som förgjordes emellan altaret och templet; visserliga säger jag eder, varder det utkrafdt af detta slägtet.
from the blood of Abel to the blood of Zechariah, who perished between the altar and the sanctuary.' Yes, I tell you, it will be required of this generation.
52 Ve eder, I lagkloke; ty I hafven fått nyckelen till förståndet; sjelfve gån I intet in, och förvägren dem som ingå vilja.
Woe to you Law scholars. For you took away the key of knowledge. You did not enter in yourselves, and those who were entering in, you hindered."
53 När han nu detta sade till dem, begynte de lagkloke och Phariseer gå hårdt åt honom, och listeliga fråga honom om mång stycker, med försåt;
And when he left there, the scribes and the Pharisees began to oppose him bitterly, and to provoke him to speak about many things;
54 Sökande efter, att de något veda kunde af hans mun, der de måtte beklaga honom före.
lying in wait for him, seeking to catch him in something he might say, that they might accuse him.
