< Lukas 1 >

1 Efter månge hafva tagit sig före att beskrifva de ting, som ibland oss aldravissast äro;
Como saben, muchos otros han tratado de escribir las cosas que se han cumplido y de las cuales somos partícipes.
2 Såsom de oss sagt hafva, som af begynnelsen det med sin ögon sågo, och sjelfve en del voro af det de sade;
Ellos fundamentaron sus relatos en la evidencia de los primeros testigos presenciales y ministros de la Palabra,
3 Syntes ock mig, sedan jag af begynnelsen all ting granneliga utfrågat hafver, ordenteligen skrifva dig till, min gode Theophile;
y entonces yo también decidí que como he seguido estas cosas muy cuidadosamente desde el principio, sería una buena idea escribir un relato fiel de todo lo que había ocurrido.
4 Att du må förfara vissa sanningen om de stycker, der du om undervister äst.
He hecho esto, querido Teófilo para que puedas estar seguro de que las cosas que se te enseñaron son completamente fiables.
5 Uti Herodis, Judee Konungs, tid, var en Prest, utaf Abie skifte, benämnd Zacharias; och hans hustru, af Aarons döttrar, benämnd Elisabet.
Durante la época cuando Herodes era rey de Judea, había un sacerdote llamado Zacarías, que venía de la división sacerdotal de Abijah. Él estaba casado con Isabel, quien era descendiente del sacerdote Aarón.
6 De voro både rättfärdige för Gud, vandrande i all Herrans bud och stadgar ostraffeliga.
Ambos hacían lo que era recto delante de Dios, y eran cuidadosos en seguir los mandamientos del Señor y las normas.
7 Och de hade inga barn; ty Elisabet var ofruktsam, och både voro de framlidne i sin ålder.
Ellos no tenían hijos porque Isabel no podía concebir, y ya estaban envejeciendo.
8 Så begaf det sig, då han i sitt skifte skulle hålla sitt Prestaämbete för Gudi,
Mientras Zacarías servía como sacerdote ante Dios, a nombre de su división sacerdotal,
9 Efter Presterskapets sed, och det föll på honom, att han skulle upptända rökelse, gick han in i Herrans tempel;
fue elegido por suerte conforme a la costumbre de los sacerdotes, para entrar al Templo del Señor y quemar el incienso.
10 Och allt folket var utantill, och bad, så länge rökelsen skedde.
Durante el momento en que se ofrendaba el incienso, había una gran multitud orando afuera.
11 Så syntes honom Herrans Ängel, ståndandes på högra sidon vid rökaltaret.
Entonces un ángel del Señor se le apareció a Zacarías, y se puso en pie a la derecha del altar del incienso.
12 Och Zacharias vardt förskräckt, då han såg honom, och en räddhåge föll öfver honom.
Cuando Zacarías vio al ángel, se asustó.
13 Så sade Ängelen till honom: Var icke förfärad, Zacharia; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, hvilkens namn du skall kalla Johannes.
Pero el ángel le dijo: “No tengas miedo, Zacarías. Tu oración ha sido escuchada, y tu esposa Isabel concebirá de ti un hijo, y le llamarás Juan.
14 Och dig skall varda glädje och fröjd; och månge skola fröjdas af hans födelse;
Él te traerá gozo y alegría, y muchos celebrarán su nacimiento.
15 Ty han skall varda stor för Herranom; vin och starka drycker skall han icke dricka; och skall straxt i moderlifvet uppfylld varda med den Helga Anda;
Él será grande a la vista del Señor. Se negará a beber vino o cualquier otra bebida alcohólica. Estará lleno del Espíritu Santo incluso antes de nacer.
16 Och han skall omvända många af Israels barn till Herran, deras Gud.
Convertirá a muchos israelitas nuevamente al Señor su Dios.
17 Och han skall gå för honom, med Elie anda och kraft, till att omvända fädernas hjerta till barnen, och de ohöriga till de rättfärdigas snällhet; och göra Herranom ett beredt folk.
Irá delante del Señor en el espíritu y el poder de Elías, para convertir los corazones de los padres a sus hijos nuevamente, y convertir a los rebeldes hacia un entendimiento recto, para preparar a un pueblo que esté listo para el Señor.
18 Då sade Zacharias till Ängelen: Hvaraf skall jag detta veta? Ty jag är gammal, och min hustru är framliden i åldren.
“¿Cómo puedo estar seguro de esto?” le preguntó Zacarías al ángel. “Soy un hombre viejo, y mi esposa también está envejeciendo”.
19 Ängelen svarade, och sade till honom: Jag är Gabriel, som står i Guds åsyn, och är utsänd till att tala dig till, och båda dig denna goda tidenden.
“Yo soy Gabriel”, respondió el ángel. “Yo estoy en la presencia de Dios, y fui enviado para hablarte y entregarte esta buena noticia.
20 Och si, du skall varda mållös, och skall intet kunna tala, intill den dagen, då detta sker; derföre, att du icke trodde minom ordom, hvilke skola fullkomnad varda i sin tid.
Pero como no creíste lo que te dije, te quedarás mudo, sin poder hablar, hasta el momento indicado, cuando mis palabras se cumplan”.
21 Och folket förbidde Zachariam, och förundrade sig, att han så länge dvaldes i templet.
Afuera el pueblo estaba esperando a Zacarías, preguntándose por qué estaba demorando tanto en el Templo.
22 Men då han utgick, kunde han intet tala med dem; och så förmärkte de, att han hade sett någon syn i templet; och han tecknade dem, och blef mållös.
Cuando finalmente salió, no pudo hablarles. Y ellos se dieron cuenta de que había tenido una visión en el Templo, pues aunque podía hacer señas, estaba completamente mudo.
23 Och det begaf sig, då hans ämbetsdagar ute voro, gick han hem i sitt hus.
Después que hubo terminado su turno de servicio, regresó a casa.
24 Och efter de dagar vardt hans hustru Elisabet hafvandes; och fördolde sig i fem månader, och sade:
Poco tiempo después, su esposa Isabel quedó embarazada. Y se quedó en casa por cinco meses.
25 Så hafver nu Herren gjort med mig, i de dagar, då han såg till mig, på det han skulle borttaga min försmädelse ibland menniskorna.
“El Señor ha hecho esto en mi favor”, dijo ella, “ahora que ha quitado la desgracia que tenía ante los ojos de los demás”.
26 Uti sjette månaden vardt Gabriel Ängel utsänd af Gudi, uti en stad i Galileen, benämnd Nazareth;
Al sexto mes de su embarazo, Dios envió al ángel Gabriel a una joven llamada María, que vivía en la ciudad de Nazaret, en Galilea.
27 Till en jungfru, som förlofvad var enom man, hvilkens namn var Joseph, af Davids hus; och jungfrunes namn Maria.
Ella estaba comprometida en matrimonio con un hombre llamado José.
28 Och Ängelen kom in till henne, och sade: Hel, full med nåd! Herren är med dig; välsignad du ibland qvinnor.
El ángel la saludó. “Eres privilegiada en gran manera”, le dijo. “El Señor está contigo”.
29 Då hon såg honom, vardt hon förfärad af hans tal, och tänkte uppå, hurudana helsning detta var.
María estaba muy confundida por lo que él le dijo, y se preguntaba cuál era el significado de ese saludo.
30 Då sade Ängelen till henne: Frukta dig icke, Maria; ty du hafver funnit nåd för Gudi.
“No te preocupes, María”, siguió diciendo el ángel, “pues Dios te ha mostrado su gracia.
31 Si, du skall afla i ditt lif, och föda en son, hvilkens Namn du skall kalla JESUS.
Quedarás embarazada y tendras un hijo. Lo llamarás Jesús.
32 Han skall varda stor, och kallas dens Högstas Son; och Herren Gud skall gifva honom hans faders Davids säte;
Él será muy grande, y será llamado el Hijo del Altísimo. El Señor le dará el trono de David su padre,
33 Och han skall vara en Konung öfver Jacobs hus i evig tid; och på hans rike skall ingen ände vara. (aiōn g165)
y reinará sobre la casa de Jacob para siempre. Su reino nunca tendrá fin”. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till Ängelen: Huru skall detta tillgå? Ty jag vet af ingen man.
“¿Cómo es esto posible?” preguntó María. “Aún soy virgen”.
35 Ängelen svarade, och sade till henne: Den Helge Ande skall komma öfver dig, och dens Högstas kraft skall öfverskygga dig; derföre ock det Helga, som af dig födt varder, skall kallas Guds Son.
“El Espíritu Santo vendrá sobre ti, y el poder del Altísimo te cubrirá. El bebé que va a nacer es santo, y será llamado el Hijo de Dios.
36 Och si, Elisabet, din fränka, hafver ock aflat en son i sin ålderdom; och detta är sjette månaden åt henne, som hetes vara ofruktsam;
E Isabel, tu pariente, aún a su avanzada edad, está embarazada también. La mujer de quien el pueblo decía que no podía tener hijos, ya tiene seis meses de embarazo.
37 Ty för Gud är ingen ting omöjelig.
Nada es imposible para Dios”.
38 Då sade Maria: Si, Herrans tjenarinna; varde mig efter ditt tal. Och Ängelen skiljdes ifrå henne.
“Aquí estoy, lista para ser la sierva del Señor”, dijo María. “Que suceda conmigo tal como dijiste”. Entonces el ángel se fue.
39 Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;
Poco después, María se alistó y se apresuró a las montañas de Judea, a la ciudad donde
40 Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet.
estaba la casa de Zacarías. Al entrar llamó a Isabel.
41 Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda;
Y tan pronto como Isabel escuchó la voz de María, el bebé saltó de alegría dentro de ella. Isabel estaba llena del Espíritu Santo,
42 Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt.
y gritó con voz muy fuerte: “¡Cuán bendita eres entre las mujeres, y cuán bendito será el hijo que nacerá de ti!
43 Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig?
¿Por qué soy tan honrada en recibir la visita de la madre de mi Señor?
44 Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif.
Tan pronto como escuché que me llamabas, saludándome, mi bebé saltó de alegría dentro de mí.
45 Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom.
¡Cuán afortunada eres, porque estás segura de que el Señor hará lo que te ha prometido!”
46 Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran;
María respondió: “¡Cuánto alabo al Señor!
47 Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare;
Estoy tan feliz con Dios, mi Salvador,
48 Ty han hafver sett till sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter varda all slägte mig saliga kallande.
porque decidió que yo, su sierva, fuera digna de su consideración, a pesar de mi humilde procedencia. De ahora en adelante todas las generaciones dirán que fui bendecida.
49 Ty den Mägtige hafver gjort mägtig ting med mig, och hans Namn är heligt;
El Dios Altísimo ha hecho grandes cosas por mí; su nombre es santo.
50 Och hans barmhertighet varar ifrå slägte till slägte, öfver dem som frukta honom.
Su misericordia dura de generación en generación para aquellos que lo respetan.
51 Han hafver bedrifvit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne.
Con su poder él ha destruido en pedazos a quienes con arrogancia piensan que son muy sabios.
52 De mägtige hafver han satt af sätet, och uppsatt de ringa.
Él derriba a los poderosos de sus tronos, y exalta a los humildes.
53 De hungriga hafver han med god ting uppfyllt, och de rika hafver han låtit tomma blifva.
Él llena a los hambrientos con cosas buenas para comer, y echa a los ricos con las manos vacías.
54 Han hafver upptagit sin tjenare Israel, tänkande på sina barmhertighet;
Él ha ayudado a su siervo Israel, acordándose de él con misericordia,
55 Såsom han sagt hafver till våra fäder, Abraham och hans säd, till evig tid. (aiōn g165)
tal como se lo prometió a nuestros padres, a Abraham y sus descendientes para siempre”. (aiōn g165)
56 Och Maria blef när henne vid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.
Y María se quedó con Isabel durante tres meses y luego regresó a su casa.
57 Så vardt då Elisabet tiden fullbordad att hon skulle föda, och hon födde en son.
Llegó el momento en que Isabel tendría su bebé, y tuvo un hijo.
58 Och hennes grannar och fränder fingo höra, att Herren hade gjort stor barmhertighet med henne, och fröjdade sig med henne.
Sus vecinos y parientes oyeron cómo el Señor le había mostrado gran bondad, y celebraron con ella.
59 Och det begaf sig, på åttonde dagen kommo de till att omskära barnet; och kallade honom, efter hans fader, Zacharias.
Ocho días después, vinieron para circuncidar al niño. Y planeaban llamarlo Zacarías, como su padre.
60 Då svarade hans moder, och sade: Ingalunda; men han skall heta Johannes.
“No”, dijo Isabel. “Será llamado Juan”.
61 Då sade de till henne: Uti dine slägt är ingen, som hafver det namnet.
“Pero no hay ninguno entre tus parientes que tenga este nombre”, le dijeron.
62 Så tecknade de hans fader, hvad han ville kalla honom.
Entonces le preguntaron por señas a Zacarías, el padre del niño, cómo quería llamar a su hijo.
63 Och han äskade ena taflo, der han uti skref, sägandes: Johannes är hans namn; och alle förundrade sig derpå.
Entonces Zacarías buscó algo sobre lo cual escribir. Para sorpresa de todos, escribió: “Su nombre es Juan”.
64 Och straxt öppnades hans mun, och hans tunga; och han talade, lofvandes Gud.
E inmediatamente pudo hablar de nuevo, y comenzó a alabar a Dios.
65 Och stor fruktan kom öfver alla deras grannar; och ryktet om allt detta gick ut öfver alla Judiska bergsbygdena.
Todos los que vivían cerca estaba maravillados por lo que había sucedido, y se esparció la noticia por toda Judea.
66 Och alle de, som det hörde, sattet i sitt hjerta, sägande: Hvad månn varda utaf detta barnet? Ty Herrans hand var med honom.
Y todos los que oían la noticia se preguntaban lo que esto significaba. “¿Qué será ese niño cuando crezca?” preguntaban ellos, pues estaba claro que el niño era especial para Dios.
67 Och hans fader Zacharias vardt uppfylld med den Helga Anda, propheterade, och sade:
Zacarías, su padre, lleno del Espíritu Santo, dijo esta profecía:
68 Lofvad vare Herren, Israels Gud; ty han hafver besökt och förlossat sitt folk;
“El Señor, Dios de Israel, es maravilloso, pues ha venido a su pueblo y lo ha libertado.
69 Och hafver upprättat oss salighetenes horn, uti sins tjenares Davids hus;
Nos ha dado un gran Salvador del linaje de su siervo David,
70 Såsom han i förtiden talat hafver, genom sina helga Propheters mun; (aiōn g165)
como lo prometió por sus santos profetas hace mucho tiempo. (aiōn g165)
71 Att han skulle frälsa oss ifrå våra ovänner, och utur allas deras hand, som hata oss;
Él prometió salvarnos de nuestros enemigos, de quienes nos odian.
72 Och bevisa barmhertighet med våra fäder, och minnas på sitt helga Testamente;
Él fue misericordioso con nuestros padres, recordando su santo acuerdo,
73 Och på den ed, som han svorit hafver vårom fader Abraham, att gifva oss;
la promesa que le hizo a nuestro padre Abrahám
74 Att vi, frälste utur våra ovänners hand, måtte honom tjena utan fruktan;
Él nos libera del temor y nos rescata de nuestros enemigos,
75 I helighet och rättfärdighet, för honom, i alla våra lifsdagar.
para que podamos servirle haciendo lo que es bueno y recto durante toda nuestra vida.
76 Och du barn skall kallas dens Högstas Prophet; du skall gå för Herranom, till att bereda hans vägar;
Aunque eres solamente un niño pequeño, serás llamado el profeta del Altísimo, porque tu irás delante del Señor para preparar su camino,
77 Och gifva hans folke salighetenes kunskap, till deras synders förlåtelse;
dando conocimiento de la salvación a su pueblo mediante el perdón de sus pecados.
78 Genom vår Guds innerliga barmhertighet, genom hvilken uppgången af höjdene hafver oss besökt;
Por la bondad solícita de Dios con nosotros, el amanecer del cielo vendrá sobre nosotros
79 Till att uppenbaras dem, som sitta i mörkret och dödsens skugga, och styra våra fötter på fridsens väg.
para resplandecer sobre aquellos que viven en la oscuridad y bajo la sombra de muerte, y para guiarnos por el sendero de la paz”.
80 Och barnet växte upp, och stärktes i Andanom; och vistades i öknene, till den dagen han skulle framkomma för Israels folk.
Juan, el niño, creció y se volvió fuerte espiritualmente. Vivió en el desierto hasta que llegó el momento de iniciar su ministerio público a Israel.

< Lukas 1 >