Klagovisorna 5

1 Tänk uppå, Herre, huru oss går; skåda och se uppå vår smälek.

耶和華啊，求你記念我們所遭遇的事， 觀看我們所受的凌辱。

2 Vårt arf är främmandom till del vordet, och vår hus utländskom.

我們的產業歸與外邦人； 我們的房屋歸與外路人。

3 Vi äre faderlöse, och hafvom ingen fader våra mödrar äro såsom enkor.

我們是無父的孤兒； 我們的母親好像寡婦。

4 Vattnet, som oss tillhörde, måste vi dricka för penningar, vår egen ved måste vi betala.

我們出錢才得水喝； 我們的柴是人賣給我們的。

5 Tvång ligger oss på halsen, och om vi än trötte varda, så gifs oss dock ingen hvila.

追趕我們的，到了我們的頸項上； 我們疲乏不得歇息。

6 Vi hafve måst gifva oss under Egypten och Assur, på det vi dock måtte få bröd, och äta oss mätta.

我們投降埃及人和亞述人， 為要得糧吃飽。

7 Våre fäder hafva syndat, och äro icke mer för handene, och vi måste deras missgerningar umgälla.

我們列祖犯罪，而今不在了； 我們擔當他們的罪孽。

8 Tjenare äro rådande öfver oss, och ingen är, som oss utu deras hand förlossar.

奴僕轄制我們， 無人救我們脫離他們的手。

9 Vi måste hemta vårt bröd med vår lifsfara för svärdena uti öknene.

因為曠野的刀劍， 我們冒着險才得糧食。

10 Vår hud är förbränd såsom uti enom ugn, för den grufveliga hungren.

因飢餓燥熱， 我們的皮膚就黑如爐。

11 De hafva skämt qvinnorna i Zion, och jungfrurna uti Juda städer.

敵人在錫安玷污婦人， 在猶大的城邑玷污處女。

12 Förstarna äro af dem upphängde, och de gamlas person hafver man intet ärat.

他們吊起首領的手， 也不尊敬老人的面。

13 Ynglingarna hafva måst draga qvarnena, och de unge stupa under vedabördor.

少年人扛磨石， 孩童背木柴，都絆跌了。

14 De gamle sitta intet mer i portarna, och ynglingar bruka intet mer strängaspel.

老年人在城門口斷絕； 少年人不再作樂。

15 Vår hjertas glädje hafver en ända, vår dans är vänd uti klagogråt.

我們心中的快樂止息， 跳舞變為悲哀。

16 Af vårt hufvud är kronan fallen: Ack ve! att vi så syndat hafve!

冠冕從我們的頭上落下； 我們犯罪了，我們有禍了！

17 Derföre är ock vårt hjerta bedröfvadt, och vår ögon förmörkrad;

這些事我們心裏發昏， 我們的眼睛昏花。

18 För Zions bergs skull, att det så öde ligger, att räfvarna löpa deröfver.

錫安山荒涼， 野狗行在其上。

19 Men du, Herre, som blifver evinnerliga, och din stol i evig tid;

耶和華啊，你存到永遠； 你的寶座存到萬代。

20 Hvi vill du så platt förgäta oss, och så länge platt öfvergifva oss?

你為何永遠忘記我們？ 為何許久離棄我們？

21 Hemta oss, Herre, åter till dig, att vi måge komma hem igen; förnya våra dagar, lika som de fordom voro.

耶和華啊，求你使我們向你回轉， 我們便得回轉。 求你復新我們的日子，像古時一樣。

22 Ty du hafver förkastat oss, och är allt svårliga öfver oss förtörnad.

你竟全然棄絕我們， 向我們大發烈怒？