Job 22
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
Respondens autem Eliphaz Themanites, dixit:
2 Menar du att en man kan liknas vid Gud; eller någor är så klok, att han kan likna sig vid honom?
Numquid Deo potest comparari homo, etiam cum perfectæ fuerit scientiæ?
3 Menar du att dem Allsmägtiga behagar, att du räknar dig så from? Eller hvad hjelper det honom, om än dine vägar utan brist voro?
Qui prodest Deo si iustus fueris? aut quid ei confers si immaculata fuerit via tua?
4 Menar du han fruktar att straffa dig, och gå till rätta med dig?
Numquid timens arguet te, et veniet tecum in iudicium,
5 Ja, din ondska är fast stor, och uppå din orättfärdighet är ingen ände.
Et non propter malitiam tuam plurimam, et infinitas iniquitates tuas?
6 Du hafver tagit af dinom broder pant utan sak; du hafver dragit kläden af dem nakna.
Abstulisti enim pignus fratrum tuorum sine causa, et nudos spoliasti vestibus.
7 Du hafver icke gifvit dem trötta vatten dricka; du hafver nekat dem hungroga ditt bröd.
Aquam lasso non dedisti, et esurienti subtraxisti panem.
8 Du hafver brukat våld i landena, och bott deruti med stort prål.
In fortitudine brachii tui possidebas terram, et potentissimus obtinebas eam.
9 Enkor hafver du låtit gå ohulpna, och sönderbrutit de faderlösas armar.
Viduas dimisisti vacuas, et lacertos pupillorum comminuisti.
10 Derföre äst du omvefvad med snaro, och fruktan hafver dig hasteliga förskräckt.
Propterea circumdatus es laqueis, et conturbat te formido subita.
11 Skulle du då icke se mörkret, och vattufloden icke öfvertäcka dig?
Et putabas te tenebras non visurum, et impetu aquarum inundantium non oppressum iri?
12 Si, Gud är hög i himmelen, och ser stjernorna uppe i höjdene;
An non cogitas quod Deus excelsior cælo sit, et super stellarum verticem sublimetur?
13 Och du säger: Hvad vet Gud? Skulle han kunna döma det i mörkret är?
Et dicis: Quid enim novit Deus? et quasi per caliginem iudicat.
14 Skyn skyler för honom, och han ser intet; han vandrar i himmelens omgång.
Nubes latibulum eius, nec nostra considerat, et circa cardines cæli perambulat.
15 Vill du akta på verldenes lopp, der de orättfärdige uti gångne äro?
Numquid semitam sæculorum custodire cupis, quam calcaverunt viri iniqui?
16 Hvilke förgångne äro, förr än tid var, och vattnet hafver bortsköljt deras grund;
Qui sublati sunt ante tempus suum, et fluvius subvertit fundamentum eorum:
17 De som till Gud sade: Far ifrån oss; hvad skulle den Allsmägtige kunna göra dem?
Qui dicebant Deo: Recede a nobis: et quasi nihil posset facere Omnipotens, æstimabant eum:
18 Ändock han uppfyllde deras hus med ägodelar; men de ogudaktigas råd vare långt ifrå mig.
Cum ille implesset domos eorum bonis, quorum sententia procul sit a me.
19 De rättfärdige skola få det se, och glädja sig; och den oskyldige skall bespotta dem.
Videbunt iusti, et lætabuntur, et innocens subsannabit eos.
20 Deras väsende skall försvinna, och det qvart är af dem, skall elden förtära.
Nonne succisa est erectio eorum, et reliquias eorum devoravit ignis?
21 Så förlika dig nu med honom, och haf frid; derutaf skall du hafva mycket godt.
Acquiesce igitur ei, et habeto pacem: et per hæc habebis fructus optimos.
22 Hör lagen utaf hans mun, och fatta hans tal uti ditt hjerta.
Suscipe ex ore illius legem, et pone sermones eius in corde tuo.
23 Om du omvänder dig till den Allsmägtiga, så skall du uppbyggd varda; och kasta det orätt är långt ifrå dine hyddo;
Si reversus fueris ad Omnipotentem, ædificaberis, et longe facies iniquitatem a tabernaculo tuo.
24 Så skall han gifva guld igen för stoft, och för sten gyldene bäcker.
Dabit pro terra silicem, et pro silice torrentes aureos.
25 Och du skall hafva guld nog, och silfver skall dig med hopom tillfalla.
Eritque Omnipotens contra hostes tuos, et argentum coacervabitur tibi.
26 Då skall du hafva din lust i dem Allsmägtiga, och upplyfta ditt anlete till Gud.
Tunc super Omnipotentem deliciis afflues, et elevabis ad Deum faciem tuam.
27 Du skall bedja honom, och han skall höra dig; och ditt löfte skall du betala.
Rogabis eum, et exaudiet te, et vota tua reddes.
28 Ehvad du tager dig före, det skall han låta dig väl af gå; och ljus skall skina på dina vägar.
Decernes rem, et veniet tibi, et in viis tuis splendebit lumen.
29 Förty de som sig ödmjuka, dem upphöjer han; och den som sin ögon nederslår, han skall blifva frälst;
Qui enim humiliatus fuerit, erit in gloria: et qui inclinaverit oculos, ipse salvabitur.
30 Och den oskyldige skall hulpen varda; för sina händers renhets skull skall han hulpen varda.
Salvabitur innocens, salvabitur autem in munditia manuum suarum.
