Job 11

1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:

Wasephendula uZofari umNahama wathi:

2 När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?

Kambe kabuphendulwa yini ubunengi bamazwi? Njalo isilawuli singalungisiswa yini?

3 Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?

Ukulawula kwakho kuzathulisa abantu yini? Lapho ukloloda, kakho ongakuyangisa yini?

4 Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.

Ngoba uthe: Imfundiso yami ihlanzekile, ngihlambulukile emehlweni akho.

5 Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;

Kodwa-ke kungathi uNkulunkulu angakhuluma, avule indebe zakhe kuwe,

6 Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.

ukuze akwazise imfihlakalo zenhlakanipho, ukuthi ziphindwe kabili ngenhlakanipho eqotho. Yazi-ke ukuthi uNkulunkulu ubiza kuwe okulutshwana kulecala lakho.

7 Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?

Ungafumana ukujula kukaNkulunkulu na? Ungamfumana yini uSomandla kuze kube sekupheleleni?

8 Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol h7585)

Kuphakeme njengamazulu, ungenzani? Kutshonile kulesihogo, ungazini? (Sheol h7585)

9 Längre än jorden, och bredare än hafvet.

Isilinganiso sakho side kulomhlaba, sibanzi kulolwandle.

10 Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?

Uba esedlula avalele kumbe abuthanise, ngubani-ke ongamnqanda?

11 Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?

Ngoba yena uyabazi abantu abayize, uyabona ububi; ngakho kayikukuqaphelisa yini?

12 En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.

Ngoba umuntu oyisiphukuphuku angaba lokuqedisisa, lanxa umuntu engazalwa njengethole likababhemi weganga.

13 Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;

Uba wena ulungisa inhliziyo yakho, welulele izandla zakho kuye,

14 Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;

uba ububi busesandleni sakho, bubeke khatshana, lobubi kabungahlali emathenteni akho.

15 Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.

Ngoba lapho uzaphakamisa ubuso bakho ungelasici, njalo uqine, ungesabi.

16 Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;

Ngoba wena uzakhohlwa usizi lwakho, ulukhumbule njengamanzi asedlulile.

17 Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.

Lobude bempilo yakho buzakhanya kulemini enkulu; loba kulomnyama kuzakuba njengekuseni.

18 Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.

Njalo uzakuba lethemba ngoba kulethemba; uzagebha, uzalala ngokuvikeleka.

19 Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.

Uzalala, njalo kakho ozakwethusa, labanengi bazancenga phambi kwakho.

20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.

Kodwa amehlo ababi azafiphala, lesiphephelo sizachitheka kubo, lethemba labo lizakuba yikuphela komphefumulo.