Jesaja 58

1 Ropa trösteliga, spar icke; upphäf dina röst såsom en basun, och förkunna mino folke deras öfverträdelse, och Jacobs hus deras synder.

“Cry loudly; do not hold back. Lift up your voice like a trumpet. Confront my people with their rebellion, and the house of Jacob with their sins.

2 De söka mig dagliga, och vilja veta mine vägar, såsom ett folk det allaredo rättfärdighet gjort hade, och sins Guds rätt icke öfvergifvit hade; de äska mig i rätten, och vilja med sinom Gud till rätta gå:

Yet they seek me daily and delight in the knowledge of my ways, like a nation that practiced righteousness and did not abandon the law of their God. They ask me for righteous judgments; they take pleasure in the thought of God coming near.

3 Hvarföre faste vi, och du ser der intet uppå? Hvi tvinge vi vår kropp, och du vill intet veta deraf? Si, när I fasten, så bruken I edar vilja, och trugen alla edra gäldenärer.

'Why have we fasted,' they say, 'but you do not see it? Why have we humbled ourselves, but you do not notice?' Look, on the day of your fast you find your own pleasure and oppress all your laborers.

4 Si, I fasten till att träta och kifva, och slån med näfvanom oskäliga. Faster icke såsom I nu gören, att ett rop skall af eder i höjdene hördt varda.

Look, you fast to quarrel and fight, and to hit with your fist of wickedness; you do not fast today to make your voice heard above.

5 Skulle det vara en fasta, den jag utvälja skulle, att en menniska tvingar om dagen sin kropp, eller hänger sitt hufvud såsom ett säf, eller ligger i säck och asko? Viljen I det kalla fasto, och den dag, som Herranom tacknämlig är?

Is this really the kind of fast that I would want: A day for anybody to humble himself, for him to bow down his head like a reed, and to spread sackcloth and ashes under himself? Do you really call this a fast, a day that pleases Yahweh?

6 Men detta är den fasta, som jag utväljer: Gif lösa dem som du med orätt bundit hafver, släpp dem som du betungar, gif dem fri som du tvingar, haf bort allahanda tunga.

Is not this the fast that I choose: To release wicked bonds, to undo the ropes of the yoke, to set the crushed ones free, and to break every yoke?

7 Bryt dem hungroga ditt bröd, och de som elände äro haf uti hus; om du ser en nakot, så kläd honom, och drag dig icke undan för ditt kött.

Is it not to break your bread with the hungry and to bring the poor and homeless into your house?” When you see someone naked, you should clothe him; and you should not hide yourself from your own relatives.

8 Allt då skall ditt ljus utbrista såsom en morgonrodne, och din förbättring skall snarliga växa till, och din rättfärdighet varder för dig gångandes, och Herrans härlighet skall taga dig till sig.

Then your light would be broken open like the sunrise, and your healing would quickly sprout up; your righteousness would go before you, and the glory of Yahweh would be your rearguard.

9 Då skall du åkalla, och Herren skall svara dig, och du skall ropa, och han skall säga: Si, här är jag. Om du ingen besvärar när dig, eller finger räcker, eller illa talar;

Then you would call, and Yahweh would answer; you would cry out for help, and he would say, “Here I am.” If you take away from among yourselves the yoke, the accusing finger, and the speech of wickedness,

10 Och utskuddar dina själ dem hungroga, och mättar de elända själar; så skall ditt ljus uppgå uti mörkret, och din skymning skall vara såsom middagen.

if you yourselves provide for the hungry and satisfy the need of the distressed; then your light will rise in the darkness, and your darkness will be like the noonday.

11 Och Herren skall föra dig alltid, och mätta dina själ uti torkone, och styrka din ben; och du skall vara såsom en vattnad örtegård, och såsom en vattukälla, hvilko aldrig vatten fattas.

Then Yahweh will lead you continually and satisfy you in regions where there is no water, and he will strengthen your bones. You will be like a watered garden, and like a spring of water, whose waters never fail.

12 Och genom dig skall uppbygdt varda det länge öde legat hafver, och du skall lägga en grund, den i evig tid blifva skall; och skall kallas den der refna gårdar bygger, och vägar bättrar, att man der bo kan.

Some of you will rebuild the ancient ruins; you will raise up the ruins of many generations; you will be called “The repairer of the wall,” “The restorer of streets to live on.”

13 Om du vänder din fot ifrå Sabbathen, så att du icke gör, på minom helgedag, hvad som dig tyckes, så skall det kallas en lustig Sabbath, till att helga och prisa Herran; ty så varder du honom prisandes, när du icke gör dina vägar, eller varder funnen uti det som dig täckes, eller hvad du talar.

Suppose that you turn back your feet from traveling on the Sabbath day, and from doing your own pleasure on my holy day. Suppose that you call the Sabbath a delight, and that you call the matters of Yahweh holy and honored. Suppose that you honor the Sabbath by leaving your own business, and by not finding your own pleasure and by not speaking your own words.

14 Allt då skall du hafva lust i Herranom, och jag skall föra dig öfver höjderna på jordene, och skall spisa dig med dins faders Jacobs arf; ty Herrans mun säger det.

“Then you will find delight in Yahweh; and I will make you ride on the heights of the earth; I will feed you from the inheritance of Jacob your father—for the mouth of Yahweh has spoken.”