1 Mosebok 2
1 Så vardt nu himmel och jord fullkomnad med all sin här.
And the heavens and the earth were finished, and the whole world of them.
2 Och Gud fullkomnade på sjunde dagenom sin verk, som han gjort hade, och hvilade på sjunde dagenom af all sin verk, som han gjort hade.
And God finished on the sixth day his works which he made, and he ceased on the seventh day from all his works which he made.
3 Och välsignade sjunde dagen, och helgade honom, derföre att han på honom hvilade af all sin verk, som Gud skapade och gjorde.
And God blessed the seventh day and sanctified it, because in it he ceased from all his works which God began to do.
4 Alltså är himmel och jord tillkommen, då de skapade vordo på den tid, då Herren Gud gjorde himmel och jord.
This [is] the book of the generation of heaven and earth, when they were made, in the day in which the Lord God made the heaven and the earth,
5 Förra än någor stjelk var på markene, och förra än någor ört växte på jordene; förty Herren Gud hade än då intet låtit regna på jordene, och ingen menniska var, som brukade jordena.
and every herb of the field before it was on the earth, and all the grass of the field before it sprang up, for God had not rained on the earth, and there was not a man to cultivate it.
6 Men en dimba gick upp af jordene, och vattnade alla markena.
But there rose a fountain out of the earth, and watered the whole face of the earth.
7 Och Herren Gud gjorde menniskona af jordenes stoft, och inblåste uti hans näso en lefvande anda, och så vardt menniskan en lefvande själ.
And God formed the man [of] dust of the earth, and breathed upon his face the breath of life, and the man became a living soul.
8 Och Herren Gud planterade en lustgård uti Eden öster ut, och satte der in menniskona, som han gjort hade.
And God planted a garden eastward in Edem, and placed there the man whom he had formed.
9 Och Herren Gud lät uppväxa af jordene allahanda trä, lustig till att se och god till att äta; och lifsens trä midt i lustgårdenom, och kunskapsens trä på godt och ondt.
And God made to spring up also out of the earth every tree beautiful to the eye and good for food, and the tree of life in the midst of the garden, and the tree of learning the knowledge of good and evil.
10 Och utaf Eden gick en ström till att vattna lustgården, och han delade sig i fyra hufvudfloder.
And a river proceeds out of Edem to water the garden, thence it divides itself into four heads.
11 Den förste kallas Pison, den löper om hela Havila land, och der finnes guld.
The name of the one, Phisom, this it is which encircles the whole land of Evilat, where there is gold.
12 Och dess landes guld är kosteligit, och der finnes Bedellion, och den ädle stenen Onix.
And the gold of that land is good, there also is carbuncle and emerald.
13 Den andre floden heter Gihon, den löper kring om hela Ethiopien.
And the name of the second river is Geon, this it is which encircles the whole land of Ethiopia.
14 Den tredje floden kallas Hiddekel, den löper fram för Assyrien. Den fjerde floden är Phrath.
And the third river is Tigris, this is that which flows forth over against the Assyrians. And the fourth river is Euphrates.
15 Och Herren Gud tog menniskona, och satte honom in uti lustgården Eden, att han honom bruka och bevara skulle.
And the Lord God took the man whom he had formed, and placed him in the garden of Delight, to cultivate and keep it.
16 Och Herren Gud böd menniskona, och sade: Du skall äta af allahanda trä i lustgårdenom;
And the Lord God gave a charge to Adam, saying, Of every tree which is in the garden you may freely eat,
17 Men af kunskapsens trä på godt och ondt skall du icke äta; förty, på hvad dag du deraf äter, skall du döden dö.
but of the tree of the knowledge of good and evil—of it you shall not eat, but in whatever day you eat of it, you shall surely die.
18 Och Herren Gud sade: Det är icke godt, att menniskan är allena; jag vill göra honom ena hjelp, den sig till honom hålla må.
And the Lord God said, [It is] not good that the man should be alone, let us make for him a help suitable to him.
19 Som nu Herren Gud gjort hade af jordene allahanda djur på markene, och allahanda foglar under himmelen, hade han dem fram för menniskona, att han skulle se, huru han skulle nämna dem; ty, såsom menniskan allahanda lefvande djur nämnde, så skulle de heta.
And God formed yet farther out of the earth all the wild beasts of the field, and all the birds of the sky, and he brought them to Adam, to see what he would call them, and whatever Adam called any living creature, that was the name of it.
20 Och menniskan gaf hvart och ett fänad, och foglomen under himmelen, och djuren på markene, sina namn. Men till menniskone vardt icke funnen någon hjelp, den sig till honom hålla måtte.
And Adam gave names to all the cattle and to all the birds of the sky, and to all the wild beasts of the field, but for Adam there was not found a help like to himself.
21 Då lät Herren Gud falla en tung sömn på menniskona, och vid han sof, tog han ett af hans sidoref, och uppfyllde kött i samma staden.
And God brought a trance upon Adam, and he slept, and he took one of his ribs, and filled up the flesh instead thereof.
22 Och Herren Gud byggde ena Qvinno utaf refvet, som han uttagit hade af menniskone, och hade henne fram för honom.
And God formed the rib which he took from Adam into a woman, and brought her to Adam.
23 Då sade menniskan: Detta är dock ben af minom benom, och kött af mino kötte, hon skall heta Manna, derföre att hon är tagen utaf mannenom.
And Adam said, This now is bone of my bones, and flesh of my flesh; she shall be called woman, because she was taken out of her husband.
24 Fördenskull skall en man öfvergifva fader och moder, och blifva vid sina hustru, och skola varda till ett kött.
Therefore shall a man leave his father and his mother and shall cleave to his wife, and they two shall be one flesh.
25 Och de voro både nakne, menniskan och hans hustru, och de blygdes intet.
