< 1 Mosebok 18 >

1 Och Herren syntes honom i dem lundenom Mamre, der han satt vid sins tjälls dörr, då hetast var på dagenom.
Et l'Éternel lui apparut sous les chênes de Mamré, comme il était assis à la porte de sa tente au temps chaud de la journée.
2 Och som han upplyfte sin ögon och såg, då stodo tre män för honom. Och då han såg dem, lopp han emot dem ifrå sins tjälls dörr, och bugade sig ned på jordene.
Et ayant levé les yeux il regarda, et voici, trois hommes étaient debout devant lui. Et les ayant vus, il courut à leur rencontre depuis l'entrée de sa tente, et il s'inclina jusqu'à terre
3 Och sade: Herre, hafver jag funnit nåd för din ögon, så gack icke fram om din tjenare.
et dit: Seigneur, si je peux trouver grâce à tes yeux, ne passe donc pas outre devant ton serviteur.
4 Man vill hemta eder litet af vatten och två edra fötter, och hviler eder under trät.
Permets qu'on apporte un peu d'eau pour laver vos pieds, et reposez-vous sous cet arbre.
5 Och jag vill lägga för eder ett stycke bröd, att I vederqvecken edor hjerta; sedan gån I då fram bätter, förty derföre ären I komne till edar tjenare. De sade: Gör som du hafver sagt.
Et j'irai chercher un morceau de pain pour vous refaire le cœur; après cela vous pourrez passer plus loin; car c'est pour cela que vous passez près de votre serviteur. Et ils répondirent: Ainsi fais, comme tu as dit.
6 Abraham skyndade sig in i tjället till Sara, och sade henne: Skynda dig, och blanda tre mått semlomjöl, och baka kakor.
Et vite Abraham entra dans la tente vers Sarah et dit: Prends vite trois mesures de fleur de farine que tu pétriras pour en faire des galettes.
7 Men han lopp bort till boskapen, och tog en god späd kalf, och fick drängenom; han skyndade sig, och tillredde det.
Puis Abraham courut à l'étable et prit un veau délicat et bon et le donna au valet qui se hâta de l'apprêter.
8 Och han tog fram smör och mjölk, och af kalfvenom, som han tillredt hade, och satte för dem; och gick fram för dem under trät, och de åto.
Et il prit de la crème et du lait et le veau qu'il avait apprêté et il le leur servit; mais il se tenait debout devant eux sous l'arbre, et ils mangèrent.
9 Då sade de till honom: Hvar är din hustru Sara? Han svarade: Derinne i tjället.
Alors ils lui dirent: Où est Sarah, ta femme? Et il répondit: La voici dans la tente.
10 Han sade: När jag igenkommer till dig, om man lefver, si, så skall Sara din hustru hafva en son. Detta hörde Sara, der hon stod bak tjälldörrena.
Et il dit: Je reviendrai chez toi à la renaissance de l'année; et voici, Sarah, ta femme, aura un fils. Et Sarah était aux écoutes à l'entrée de la tente qui était derrière lui.
11 Och de voro, både Abraham och Sara, gamle och väl till ålders komne, så att Sara nu icke mer hade som qvinnor pläga hafva.
Or Abraham et Sarah étaient vieux, avancés en âge; et il y avait chez Sarah suppression de ce qui survient aux femmes.
12 Derföre log hon vid sig sjelf, och sade: Nu jag gammal är, och min herre desslikes ålderstigen, skall jag ännu gifva mig till lusta?
Et Sarah rit intérieurement disant: Maintenant que je suis passée, y aurait-il pour moi volupté? et mon seigneur est vieux.
13 Då sade Herren till Abraham: Hvi log Sara, sägandes: Menar du, att det kan vara, att jag ännu föda skall, så gammal som jag är?
Alors l'Éternel dit à Abraham: Pourquoi donc Sarah a-t-elle ri, et dit-elle: Est-ce en vérité que j'enfanterais toute vieille que je suis?
14 Mån Herranom något vara omöjeligit? I sinom tid vill jag komma till dig igen, om man lefver, och då skall Sara hafva en son.
Pour l'Éternel est-il rien d'impossible? A pareille époque je reviendrai chez toi à la renaissance de l'année, et Sarah aura un fils.
15 Då nekade Sara, och sade: Jag log intet, och vardt förfärad. Men han sade: Det är icke så, du logst.
Et Sarah nia et dit: Je n'ai pas ri; car elle avait peur. Et il dit: Non! tu as ri.
16 Då stodo männerne upp dädan, och vände sig åt Sodom, och Abraham följde dem och ledsagade dem.
Alors ces hommes se levèrent et partirent de là et se dirigèrent du côté de Sodome; or Abraham s'achemina avec eux pour les accompagner.
17 Och Herren sade: Huru kan jag dölja för Abraham det jag gör?
Et l'Éternel dit: Cèlerais-je à Abraham ce que je veux faire?
18 Efter han skall varda till ett stort och mägtigt folk, och all folk på jordene skola varda välsignade i honom.
Mais Abraham deviendra un peuple grand et fort, et tous les peuples de la terre auront en lui leur bénédiction.
19 Ty jag vet, att han befaller sinom barnom, och sino huse efter sig, att de skola hålla Herrans vägar, och göra hvad rätt och godt är, på det att Herren skall låta komma öfver Abraham allt det han honom lofvat hafver.
Car je l'ai distingué, afin qu'il prescrive à ses fils et à sa maison après lui de garder la voie de l'Éternel pour pratiquer le droit et la justice, afin que l'Éternel dispense à Abraham ce qu'il lui a promis.
20 Och Herren sade: I Sodom och Gomorra är ett rop, det är stort, och deras synder äro ganska svåra.
Et l'Éternel dit: Il est de fait que le décri de Sodome et de Gomorrhe est bien grand, et de fait que leur péché est très grave.
21 Derföre skall jag fara ned och se till, om de allt gjort hafva efter ropet, som för mig kommet är; eller om det icke så är, att jag må vetat.
Il faut donc que je descende et que je voie s'ils ont mis le comble à leur forfait d'accord avec le cri venu jusqu'à moi, et je veux savoir si ce n'est pas le cas.
22 Och männerne vände sitt ansigte, och gingo åt Sodom. Men Abraham vardt ståndandes för Herranom.
Alors les hommes partirent de là et prirent leur chemin vers Sodome; mais Abraham resta encore en la présence de l'Éternel.
23 Och trädde fram till honom, och sade: Vill du då förgöra den rättfärdiga med den ogudaktiga?
Et Abraham s'approcha et dit: Irais-tu jusqu'à emporter le juste avec l'impie?
24 Kunde hända, att i stadenom voro femtio rättfärdige, ville du dem förgöra, och icke skona de rummena för femtio rättfärdigas skull, som derinne voro?
Peut-être y a-t-il cinquante justes dans la ville; veux-tu les emporter aussi et ne pardonneras-tu pas à ce lieu en considération des cinquante justes qui s'y trouvent?
25 Bort det ifrå dig, att du det göra skulle, och döda den rättfärdiga med den ogudaktiga, och att dem rättfärdiga skulle gå lika som de ogudaktiga; bort det ifrå dig, som alla verldenes domare äst, sådana straff låter du icke gå.
Loin de toi la pensée d'agir ainsi et de donner la mort au juste en même temps qu'à l'impie, pour qu'il en soit du juste comme de l'impie! loin de toi cette pensée! Le Juge de la terre ne rendrait-Il pas justice?
26 Herren sade: Finner jag femtio rättfärdiga i Sodoms stad, så vill jag skona allestäds i all rum för deras skull.
Et l'Éternel dit: Si à Sodome je trouve cinquante justes dans la ville, je pardonnerai au lieu entier en considération d'eux.
27 Abraham svarade och sade: Ack si, jag hafver tagit mig före att tala med Herranom, ändock jag är stoft och aska.
Et Abraham reprit et dit: Ah! voici, je m'enhardis avec le Seigneur, tout poudre et cendre que je suis.
28 Om der voro fem mindre än femtio rättfärdige inne, ville du då förgöra hela staden för de fems skull? Han sade: Finner jag derinne fem och fyratio, så vill jag icke förgöra dem.
Peut-être des cinquante justes il en manquera cinq: pour cinq détruiras-tu la ville entière? Et Il dit: Je ne la détruirai pas, si j'y en trouve quarante-cinq.
29 Och han talade ändå ytterligare till honom, och sade: Måtte hända, att man finner der fyratio inne. Och han sade: Jag vill intet göra dem för de fyratio skull.
Et il continua encore l'entretien avec Lui et dit: Peut-être s'y en trouvera-t-il quarante. Et Il dit: En considération des quarante je m'abstiendrai.
30 Och Abraham sade: Herre, tag icke till misstycke, om jag ännu talar något: Måtte hända, att man finner der tretio inne. Han svarade: Finner jag der tretio inne, så vill jag intet göra dem.
Et il dit: Ah! que le Seigneur ne s'irrite pas si je parle! Peut-être s'y en trouvera-t-il trente. Et Il dit: Je m'abstiendrai, si j'y en trouve trente.
31 Och han sade: Ack si, jag hafver tagit mig före att tala med min Herra: Måtte hända, att man finner tjugu derinne. Han svarade: Jag vill icke förgöra dem för de tjugu skull.
Et il dit: Ah! voici, je m'enhardis à parler avec le Seigneur! Peut-être s'y en trouvera-t-il vingt. Et Il dit: En considération des vingt je ne détruirai pas.
32 Och han sade: Tag icke till misstycke, Herre, om jag talar än en tid: Måtte hända, att man finner tio derinne. Han sade: Jag vill icke förgöra dem för de tio skull.
Et il dit: Ah! que le Seigneur ne s'irrite pas si je parle cette fois encore! Peut-être s'y en trouvera-t-il dix. Et Il dit: En considération des dix je ne détruirai pas.
33 Och Herren gick bort, sedan han hade uttalat med Abraham; och Abraham vände om och gick hem till sitt igen.
Et l'Éternel se retira lorsqu Il eut fini son entretien avec Abraham, et Abraham regagna son lieu.

< 1 Mosebok 18 >