1 Mosebok 15

1 Sedan detta så skedt var, begaf sig, att Herrans ord i en syn kom till Abram, sägandes: Frukta dig intet, Abram, jag är ditt beskärm och din ganska stora lön.

After these things the word of Jehovah came to Abram in a vision, saying, Fear not, Abram. I am thy shield, thy exceedingly great reward.

2 Men Abram sade: Herre, Herre, hvad vill du mig gifva? Jag går barnlös, och min redesven, denne Eleasar af Damasco, hafver en son.

And Abram said, O lord Jehovah, what will thou give me, since I go childless. And he who shall be possessor of my house is Eliezer of Damascus?

3 Och Abram sade ytterligare: Men mig hafver du ingen säd gifvit. Och si, mins tjenares son skall vara min arfvinge.

And Abram said, Behold, thou have given no seed to me. And, lo, a man born in my house is my heir.

4 Och si, Herrans ord kom till honom, sägandes: Han skall icke vara din arfvinge, utan den, som utaf ditt lif komma skall, han skall vara din arfvinge.

And, behold, the word of Jehovah came to him, saying, This man shall not be thine heir, but he who shall come forth out of thine own bowels shall be thine heir.

5 Och han hade honom ut, och sade: Se upp till himmelen, och räkna stjernorna, om du kan räkna dem. Och sade till honom: Så skall din säd vara.

And he brought him forth abroad, and said, Look now toward heaven, and number the stars, if thou be able to number them. And he said to him, So shall thy seed be.

6 Abram trodde Herranom, och han räknade honom det till rättfärdighet.

And he believed in Jehovah, and he reckoned it to him for righteousness.

7 Och han sade till honom: Jag är Herren, som dig utfört hafver ifrån Ur utu Chaldeen, att jag dig detta land gifva skall till besittning.

And he said to him, I am Jehovah who brought thee out of Ur of the Chaldees, to give thee this land to inherit it.

8 Abram sade: Herre, Herre, hvaruppå skall jag märka, att jag skall besitta det?

And he said, O lord Jehovah, how shall I know that I shall inherit it?

9 Och han sade till honom: Tag mig ena treåra ko, och ena treåra get, och en treåra vädur, och ena turturdufvo, och ena unga dufvo.

And he said to him, Take a heifer three years old for me, and a she-goat three years old, and a ram three years old, and a turtle dove, and a young pigeon.

10 Och han tog allt detta, och delade det midt i tu ifrå hvart annat, och lade hvar delen tvärt emot den andra; men foglarne delade han intet.

And he took all these for him, and divided them in the midst, and laid each half opposite the other. But he did not divide the birds.

11 Och foglarne kommo neder på kropparna, och Abram dref bort dem.

And the birds of prey came down upon the carcasses, and Abram drove them away.

12 Då solen nedergången var, föll en svår sömn på Abram, och si, en förskräckelse och ett stort mörker kom öfver honom.

And when the sun was going down, a deep sleep fell upon Abram. And, lo, a horror of great darkness fell upon him.

13 Då sade han till Abram: Detta skall du veta, att din säd skall varda främmande uti ett land, det dem icke tillhörer, och man skall der göra dem till trälar och fara illa med dem i fyrahundrade år.

And he said to Abram, Know of a certainty that thy seed shall be sojourners in a land that is not theirs. And shall serve them, and they shall afflict them four hundred years.

14 Men öfver det folk, som de tjenande varda, skall jag domare vara; sedan skola de draga ut med stora håfvor.

And also I will judge that nation, whom they shall serve, and afterward they shall come out with great substance.

15 Och du skall fara till dina fäder med frid, och i en god ålder begrafven varda.

But thou will go to thy fathers in peace; thou will be buried in a good old age.

16 Men de skola i fjerde mans ålder komma hit igen; förty de Amoreers ondska är icke ännu all fullkomnad.

And in the fourth generation they shall come here again, for the iniquity of the Amorite is not yet full.

17 Då nu solen var nedergången, och mörker vordet, si, då rök en ugn, och en eld for emellan stycken.

And it came to pass, that, when the sun went down, and it was dark, behold, a smoking furnace, and a flaming torch that passed between these pieces.

18 På den dagen gjorde Herren ett förbund med Abram, och sade: Dine säd skall jag gifva detta landet, ifrå den älfvene i Egypten, allt intill den stora älfven Phrath:

In that day Jehovah made a covenant with Abram, saying, To thy seed I have given this land, from the river of Egypt to the great river, the river Euphrates:

19 De Keneer, de Keniseer, de Kadmoneer,

the Kenite, and the Kenizzite, and the Kadmonite,

20 De Hetheer, de Phereseer, de Reser,

and the Hittite, and the Perizzite, and the Rephaim,

21 De Amoreer, de Cananeer, de Girgaseer, de Jebuseer.

and the Amorite, and the Canaanite, and the Girgashite, and the Jebusite.