1 Mosebok 11
1 Och all verlden hade enahanda tungo och mål.
Es hatte aber alle Welt einerlei Zunge und Sprache.
2 Då de nu drogo öster ut, funno de en plan uti Sinear land, och bodde der.
Da sie nun zogen gen Morgen, fanden sie ein eben Land im Lande Sinear und wohneten daselbst,
3 Och sade till hvarannan: Kommer, låter oss slå tegel och bränna. Och togo tegel för sten, och ler för kalk.
und sprachen untereinander: Wohlauf, laßt uns Ziegel streichen und brennen! Und nahmen Ziegel zu Stein und Ton zu Kalk
4 Och sade: Kommer, låter oss bygga en stad och ett torn, hvilkets höjd skall räcka upp i himmelen, att vi måge göra oss ett namn, förty vi varde tilläfventyrs spridde ut i all land.
und sprachen: Wohlauf, laßt uns eine Stadt und Turm bauen, des Spitze bis an den Himmel reiche, daß wir uns einen Namen machen; denn wir werden vielleicht zerstreuet in alle Länder.
5 Då steg Herren neder, att han skulle se staden och tornet, som menniskones barn byggde.
Da fuhr der HERR hernieder, daß er sähe die Stadt und Turm, die die Menschenkinder baueten.
6 Och Herren sade: Si, det är enahanda folk, och enahanda mål ibland dem alla, och hafva detta begynt att göra, de varda icke aflåtande af allt det de hafva sig företagit att göra.
Und der HERR sprach: Siehe, es ist einerlei Volk und einerlei Sprache unter ihnen allen, und haben das angefangen zu tun; sie werden nicht ablassen von allem, das sie vorgenommen haben zu tun.
7 Kommer, låter oss stiga neder och förbistra der deras tungomål, så att ingen skall förstå den andras mål.
Wohlauf, laßt uns herniederfahren und ihre Sprache daselbst verwirren, daß keiner des andern Sprache vernehme.
8 Och så skingrade Herren dem dädan i all land, så att de återvände bygga staden.
Also zerstreuete sie der HERR von dannen in alle Länder, daß sie mußten aufhören, die Stadt zu bauen.
9 Derföre kallades hans namn Babel, ty att Herren der förbistrade all lands tungomål, och Herren spridde dem dädan ut i all land.
Daher heißt ihr Name Babel, daß der HERR daselbst verwirret hatte aller Länder Sprache und sie zerstreuet von dannen in alle Länder.
10 Detta är Sems slägt: Sem var hundrade år gammal, och födde Arphachsad, tu år efter floden.
Dies sind die Geschlechter Sems: Sem war hundert Jahre alt und zeugete Arphachsad, zwei Jahre nach der Sintflut;
11 Och lefde derefter i femhundrade år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach fünfhundert Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
12 Arphachsad var fem och tretio år gammal, och födde Salah.
Arphachsad war fünfunddreißig Jahre alt und zeugete Salah;
13 Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach vierhundertunddrei Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
14 Salah var tretio år gammal, och födde Eber.
Salah war dreißig Jahre alt und zeugete Eber;
15 Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach vierhundertunddrei Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
16 Eber var tretio och fyra år gammal, och födde Peleg.
Eber war vierunddreißig Jahre alt und zeugete Peleg;
17 Och lefde derefter fyrahundrade och tretio år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach vierhundertunddreißig Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
18 Peleg var tretio år gammal, och födde Regu.
Peleg war dreißig Jahre alt und zeugete Regu;
19 Och lefde derefter i tuhundrade och nio år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach zweihundertundneun Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
20 Regu var tu och tretio år gammal, och födde Serug.
Regu war zweiunddreißig Jahre alt und zeugete Serug;
21 Och lefde derefter tuhundrade och sju år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach zweihundertundsieben Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
22 Serug var tretio år gammal, och födde Nahor.
Serug war dreißig Jahre alt und zeugete Nahor;
23 Och lefde derefter tuhundrade år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach zweihundert Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
24 Nahor var nio och tjugu år gammal, och födde Tharah.
Nahor war neunundzwanzig Jahre alt und zeugete Tharah;
25 Och lefde derefter hundrade och nitton år, och födde söner och döttrar.
und lebte danach hundertundneunzehn Jahre und zeugete Söhne und Töchter.
26 Tharah var sjutio år gammal, och födde Abram, Nahor och Haran.
Tharah war siebenzig Jahre alt und zeugete Abram, Nahor und Haran.
27 Desse äro Tharahs slägter: Tharah födde Abram, Nahor och Haran. Haran födde Lot.
Dies sind die Geschlechter Tharahs: Tharah zeugete Abram, Nahor und Haran. Aber Haran zeugete Lot.
28 Och dödde Haran när sinom fader Tharah, uti hans faders land i Ur i Chaldeen.
Haran aber starb vor seinem Vater Tharah in seinem Vaterland zu Ur in Chaldäa.
29 Då togo Abram och Nahor sig hustrur: Abrams hustru het Sarai, och Nahors hustru Milca Harans dotter, den fader var åt Milca och åt Jisca.
Da nahmen Abram und Nahor Weiber. Abrams Weib hieß Sarai und Nahors Weib Milka, Harans Tochter, der ein Vater war der Milka und der Jiska.
30 Men Sarai var ofruktsam, och hade inga barn.
Aber Sarai war unfruchtbar und hatte kein Kind.
31 Så tog Tharah sin son Abram, och Lot sins sons Harans son, och sina sonahustru Sarai, sins sons Abrams hustru, och förde dem ifrån Ur utu Chaldeen, på det de skulle fara i Canaans land; och de kommo till Haran, och bodde der.
Da nahm Tharah seinen Sohn Abram und Lot, seines Sohns Harans Sohn, und seine Schnur Sarai, seines Sohns Abrams Weib, und führete sie von Ur aus Chaldäa, daß er ins Land Kanaan zöge; und sie kamen gen Haran und wohneten daselbst.
32 Och Tharah vardt tuhundrade och fem år gammal, och blef död i Haran.
Und Tharah ward zweihundertundfünf Jahre alt und starb in Haran.
