2 Krönikeboken 15

1 Och uppå Asaria, Obeds son, kom Guds Ande.

And Azarias the son of Oded—upon him came the Spirit of the Lord,

2 Han gick ut emot Asa, och sade till honom: Hörer härtill, Asa, och hele Juda och BenJamin; Herren är med eder, efter I ären med honom; och när I söken honom, låter han sig af eder finna; om I ock öfvergifven honom, så öfvergifver han ock eder.

and he went out to meet Asa, and all Juda and Benjamin, and said, Hear me, Asa, and all Juda and Benjamin. The Lord [is] with you, while you are with him; and if you seek him out, he will be found of you; but if you forsake him, he will forsake you.

3 Men det skall vara många dagar i Israel, att der skall ingen rätter Gud vara; ingen Prest, som lärer; ingen lag.

And Israel [has been] a long time without the true God, and without a priest to expound [the truth], and without the law.

4 Och när de omvända sig i sine nöd till Herran Israels Gud, och söka honom, så skall han låta sig finna.

But he shall turn them to the Lord God of Israel, and he will be found of them.

5 På den tiden varder icke väl gångandes dem som ut och in gå; förty det varder ett stort buller öfver alla de som bo på jordene.

And in that time there is no peace to one going out, or to one coming in, for the terror of the Lord is upon all that inhabit the lands.

6 Ty det ena folket skall slå det andra, och en stad den andra; förty Gud skall förskräcka dem med allahanda ångest.

And nation shall fight against nation, and city against city; for God has confounded them with every [kind of] affliction.

7 Men I varer tröste, och drager icke edra händer ifrå; ty edart verk hafver sin lön.

But be you strong, and let not your hands be weakened: for there is a reward for your work.

8 Då Asa hörde dessa orden, och Obeds den Prophetens Prophetia, vardt han tröst, och kastade bort de styggelser utu hela Juda land och BenJamin, och utu städerna, som han vunnit hade på Ephraims berg, och förnyade Herrans altare, som för Herrans förhus stod;

And when [Asa] heard these words, and the prophesy of Adad the prophet, then he strengthened himself, and cast out the abominations from all the land of Juda and Benjamin, and from the cities which Jeroboam possessed, in mount Ephraim, and he renewed the altar of the Lord, which was before the temple of the Lord.

9 Och församlade hela Juda och BenJamin, och främlingarna när dem utaf Ephraim, Manasse och Simeon; förty till honom föllo månge af Israel, som de sågo att Herren hans Gud med honom var.

And he assembled Juda and Benjamin, and the strangers that lived with him, of Ephraim, and of Manasse, and of Symeon: for many of Israel were joined to him, when they saw that the Lord his God was with him.

10 Och de församlade sig till Jerusalem i tredje månadenom, i femtonde årena Asa rikes;

And they assembled at Jerusalem in the third month, in the fifteenth year of the reign of Asa.

11 Och offrade på den dagen Herranom utaf rofvet, som de hemtat hade, sjuhundrad nöt, och sjutusend får.

And he sacrificed to the Lord in that day of the spoils which they brought, seven hundred calves and seven thousand sheep.

12 Och de trädde uti förbundet, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, af allt hjerta, och af allo själ;

And he entered into a covenant that they should seek the Lord God of their fathers with all their heart and with all their soul.

13 Och hvilken som icke sökte Herran Israels Gud, han skulle dö, både liten och stor, både man och qvinna.

And that whoever should not seek the Lord God of Israel, should die, whether young or old, whether man or woman.

14 Och de svoro Herranom med höga röst, med rop, med trummeter och basuner.

And they swore to the Lord with a loud voice, and with trumpets, and with cornets.

15 Och hele Juda fröjdade sig öfver eden; ty de hade svorit af allt hjerta, och de sökte honom af allom vilja, och han lät sig af dem finna; och Herren gaf dem ro allt omkring.

And all Juda rejoiced concerning the oath: for they swore with all their heart, and they sought him with all their desires; and he was found of them: and the Lord gave them rest round about.

16 Ock satte Konung Asa sina moder Maacha af ämbetet, för det hon stiktat hade uti Miplezeths lund; och Asa utrotade hennes Miplezeth, och sönderslog honom, och uppbrände honom vid Kidrons bäck.

And he removed Maacha his mother from being priestess to Astarte; and he cut down the idol, and burnt it in the brook of Kedron.

17 Men höjderna vordo icke bortlagda utur Israel; dock var Asa hjerta rättsinnigt, så länge han lefde.

Nevertheless they removed not the high places: they still existed in Israel: nevertheless the heart of Asa was perfect all his days.

18 Och han lät komma in uti Guds hus hvad hans fader helgat hade, och hvad han helgat hade, silfver, guld och käril.

And he brought in the holy things of David his father, and the holy things of the house of God, silver, and gold, and vessels.

19 Och intet örlig var allt intill femte och tretionde året Asa rikes.

And there was no war [waged] with him until the thirty-fifth year of the reign of Asa.