Job 9

1 Y respondió Job, y dijo:

Därefter tog Job till orda och sade:

2 Ciertamente yo conozco que es así; ¿y cómo se justificará el hombre con Dios?

Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?

3 Si quisiere contender con él, no le podrá responder a una cosa de mil.

Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.

4 El es sabio de corazón, y fuerte en fuerza, ¿quién se endureció contra él, y quedó en paz?

Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;

5 Que arranca los montes con su furor, y no conocen quién los trastornó;

honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;

6 que remueve la tierra de su lugar, y hace temblar sus columnas;

honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;

7 que manda al sol, y no sale; y sella las estrellas.

honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;

8 El solo extiende los cielos, y anda sobre las alturas del mar.

honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;

9 El que hizo la Osa, y el Orión, y las Pléyades, y los lugares secretos del mediodía;

honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;

10 el que hace cosas grandes e incomprensibles, y maravillosas, sin número.

honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?

11 He aquí que él pasará delante de mí, y yo no lo veré; y pasará, y no lo entenderé.

Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.

12 He aquí, arrebatará; ¿quién le hará restituir? ¿Quién le dirá: Qué haces?

Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"

13 Dios no tornará atrás su ira, y debajo de él se encorvan los que ayudan a la soberbia.

Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;

14 ¿Cuánto menos le responderé yo, y eligiré mis palabras con él?

huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?

15 Que aunque yo sea justo, no responderé; antes habré de rogar a mi juez.

Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.

16 Que si yo le invocase, y él me respondiese, aún no creeré que haya escuchado mi voz.

Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.

17 Porque me ha quebrado con tempestad, y ha aumentado mis heridas sin causa.

Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.

18 Que aún no me ha concedido que tome mi aliento; mas me ha llenado de amarguras.

Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.

19 Si habláramos de su potencia, fuerte por cierto es; si de su juicio, ¿quién me emplazará?

Gäller det försteg i kraft: "Välan, jag är redo!", gäller det rätt: "Vem ställer mig till ansvar?"

20 Si yo me justificare, me condenará mi boca; si me predicare perfecto, él me hará inicuo.

Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.

21 Si yo me predicare imperfecto, no conozco mi alma; condenaré mi vida.

Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.

22 Una cosa resta es a saber que yo diga: Al perfecto y al impío él los consume.

Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.

23 Si es azote, mate de presto, y no se ría de la prueba de los inocentes.

Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.

24 La tierra es entregada en manos de los impíos, y él cubre el rostro de sus jueces. Si no es él el que lo hace, ¿quién es? ¿Dónde está?

Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?

25 Mis días han sido más ligeros que un correo; huyeron, y nunca vieron bien.

Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;

26 Pasaron con los navíos de Ebeh; o como el águila que se arroja a la presa.

de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.

27 Si digo: Quiero olvidar mi queja, dejaré mi aburrimiento, y me esforzaré.

Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,

28 Temo todos mis trabajos; sé que no me perdonarás.

Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.

29 Si yo soy impío, ¿para qué trabajaré en vano?

Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?

30 Aunque me lave con aguas de nieve, y aunque limpie mis manos con la misma limpieza,

Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,

31 aún me hundirás en el hoyo; y mis propios vestidos me abominarán.

så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.

32 Porque no es hombre como yo, para que yo le responda, y vengamos juntamente a juicio.

Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;

33 No hay entre nosotros árbitro que ponga su mano sobre nosotros ambos.

ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.

34 Quite de sobre mí su verdugo, y su terror no me perturbe.

Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;

35 Y hablaré, y no le temeré; porque en este estado no estoy en mí.

då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.