Salmos 31

1 En ti, Jehová, he esperado; no sea yo avergonzado para siempre: líbrame en tu justicia.

En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, uppå dig förtröstar jag, låt mig aldrig på skam komma; fräls mig genom dina rättfärdighet.

2 Inclina a mí tu oído, escápame presto, séme por roca de fortaleza: por casa fuerte para salvarme.

Böj din öron till mig, hasteliga hjelp mig; var mig en stark klippa och en borg, att du hjelper mig.

3 Porque tú eres mi roca, y mi castillo: y por tu nombre me guiarás, y me encaminarás.

Ty du äst min klippa och min borg; att du dock för ditt Namns skull mig leda och föra ville;

4 Sacarme has de la red, que han escondido para mí; porque tú eres mi fortaleza.

Att du ville draga mig utu nätet, som de för mig ställt hafva; ty du äst min starkhet.

5 En tu mano encomendaré mi espíritu: redimísteme o! Jehová Dios de verdad.

Uti dina händer befaller jag min anda; du hafver mig förlöst, Herre, du trofaste Gud.

6 Aborrecí los que esperan en las vanidades de vanidad: y yo en Jehová he esperado.

Jag hatar dem som hålla uppå lösaktiga läro; men jag hoppas till Herran.

7 Gozarme he, y alegrarme he en tu misericordia; porque has visto mi aflicción: has conocido mi alma en las angustias.

Jag fröjdar mig, och är glad öfver dina godhet; att du anser mitt elände, och känner mina själ i nödene.

8 Y no me encerraste en la mano del enemigo: antes hiciste estar mis pies en anchura.

Och du öfvergifver mig icke uti fiendans händer; du sätter mina fötter uppå vidt rum.

9 Ten misericordia de mí, o! Jehová, que estoy en angustia: hánse carcomido con enojo mis ojos, mi alma, y mi vientre.

Herre, var mig nådelig, ty mig är ångest; mitt ansigte är förfallet för sorgs skull, dertill min själ och min buk.

10 Porque se ha acabado con dolor mi vida, y mis años con suspiro; háse enflaquecido mi fuerza a causa de mi iniquidad; y mis huesos se han podrido.

Ty mitt lefvande är förtärdt vordet af bedröfvelse, och mine år af suckande; min kraft är igenom mina missgerning förfallen, och min ben äro försmäktade.

11 De todos mis enemigos he sido oprobio, y de mis vecinos en gran manera, y horror a mis conocidos: los que me veían fuera, huían de mí.

Det går mig så illa, att jag är en stor försmädelse vorden minom grannom, och en styggelse minom kändom; de som mig se på gatone, de fly för mig.

12 He sido olvidado de corazón como muerto: he sido como un vaso perdido.

Jag är förgäten af hjertat, såsom en döder; jag är vorden såsom ett sönderslaget kärile.

13 Porque he oído afrenta de muchos: miedo en derredor, cuando consultaban juntos contra mí, para prender mi alma pensaban.

Ty månge försmäda mig illa, så att hvar man skyr vid mig; de rådslå med hvarannan om mig, och akta taga mig lifvet bort.

14 Mas yo sobre ti confié, o! Jehová; dije: Mi Dios eres tú.

Men jag, Herre, hoppas uppå dig, och säger: Du äst min Gud.

15 En tu mano están mis tiempos: líbrame de la mano de mis enemigos, y de mis perseguidores.

Min tid står i dina händer; hjelp mig utu mina fiendars hand, och ifrå dem som mig förfölja.

16 Haz resplandecer tu rostro sobre tu siervo: sálvame por tu misericordia.

Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare; hjelp mig genom dina godhet.

17 Jehová, no sea yo confuso, porque te he invocado: sean confusos los impíos, sean cortados para el infierno. (Sheol h7585)

Herre, låt mig icke till skam varda, ty jag åkallar dig; de ogudaktige varde till skam, och tystade i helvete. (Sheol h7585)

18 Enmudezcan los labios mentirosos, que hablan contra el justo cosas duras con soberbia y menosprecio.

Tystne de falske munnar, som tala emot den rättfärdiga hårdeliga, högmodiga och hånliga.

19 ¡Cuán grande es tu bien, que has guardado para los que te temen: que has obrado, para los que esperan en ti delante de los hijos de los hombres!

Huru stor är din godhet, den du dem, som dig frukta, bevarat hafver; och bevisar dem, som trösta uppå dig, inför menniskors barn!

20 Esconderlos has en el escondedero de tu rostro de las arrogancias de cada cual: esconderlos has en el tabernáculo de cuestión de lenguas.

Du förgömmer dem hemliga när dig för hvars mans trug; du förskyler dem i hyddone för de trätosamma tungor.

21 Bendito Jehová; porque ha hecho maravillosa su misericordia para conmigo en ciudad fuerte.

Lofvad vare Herren, att han mig en underlig godhet bevisat hafver, i enom fastom stad.

22 Y yo decía en mi priesa: Cortado soy de delante de tus ojos: mas ciertamente tú oías la voz de mis ruegos, cuando clamaba a ti.

Ty jag sade i mine häpenhet: Jag är bortdrifven ifrå dine ögon; likväl hörde du mine böns röst, då jag till dig ropade.

23 Amád a Jehová todos sus misericordiosos: a los fieles guarda Jehová, y paga abundantemente al que hace con soberbia.

Älsker Herran, alle hans helige. Herren bevarar de trogna, och vedergäller dem rikeliga, som högmod öfva.

24 Esforzáos, y esfuércese vuestro corazón, todos los que esperáis en Jehová.

Varer tröste och oförfärade, alle I, som Herran förbiden.