Salmos 69

1 Para el músico jefe. Con la melodía de “Lirios”. Por David. Sálvame, Dios, ¡porque las aguas me han llegado al cuello!

För sångmästaren, efter "Liljor"; av David. Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.

2 Me hundo en el fango profundo, donde no hay punto de apoyo. He llegado a aguas profundas, donde las inundaciones me desbordan.

Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.

3 Estoy cansado de mi llanto. Tengo la garganta seca. Mis ojos fallan buscando a mi Dios.

Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.

4 Los que me odian sin causa son más que los cabellos de mi cabeza. Los que quieren cortarme, siendo mis enemigos injustamente, son poderosos. Tengo que restaurar lo que no me he llevado.

Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.

5 Dios, tú conoces mi insensatez. Mis pecados no están ocultos para ti.

Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.

6 No permitas que se avergüencen por mí los que te esperan, Señor Yahvé de los Ejércitos. No permitas que los que te buscan sean deshonrados por mí, Dios de Israel.

Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.

7 Porque por tu causa, he soportado el reproche. La vergüenza ha cubierto mi cara.

Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;

8 Me he convertido en un extraño para mis hermanos, un extranjero para los hijos de mi madre.

främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.

9 Porque el celo de tu casa me consume. Los reproches de los que te reprochan han caído sobre mí.

Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.

10 Cuando lloré y ayuné, que fue a mi reproche.

Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.

11 Cuando hice de la arpillera mi vestimenta, Me convertí en un sinónimo para ellos.

Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.

12 Los que se sientan en la puerta hablan de mí. Soy la canción de los borrachos.

Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.

13 Pero en cuanto a mí, mi oración es para ti, Yahvé, en un tiempo aceptable. Dios, en la abundancia de tu amorosa bondad, respóndeme en la verdad de tu salvación.

Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.

14 Sácame del fango y no dejes que me hunda. Libérame de los que me odian, y de las aguas profundas.

Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.

15 No dejes que las aguas de la inundación me arrollen, ni dejar que las profundidades me traguen. No dejes que la fosa me cierre la boca.

Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.

16 Respóndeme, Yahvé, porque tu bondad es buena. Según la multitud de tus tiernas misericordias, vuélvete hacia mí.

Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.

17 No ocultes tu rostro a tu siervo, porque estoy en apuros. ¡Respóndeme rápido!

Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.

18 Acércate a mi alma y redímela. Rescátame por mis enemigos.

Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.

19 Tú conoces mi oprobio, mi vergüenza y mi deshonra. Mis adversarios están todos ante ti.

Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.

20 Los reproches han quebrantado mi corazón, y estoy lleno de tristeza. Busqué a alguien que se apiadara, pero no había ninguno; para los consoladores, pero no encontré ninguno.

Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.

21 También me dieron veneno para mi comida. En mi sed, me dieron a beber vinagre.

De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.

22 Que su mesa ante ellos se convierta en una trampa. Que se convierta en una retribución y una trampa.

Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;

23 Que se les oscurezcan los ojos para que no puedan ver. Que sus espaldas estén continuamente dobladas.

må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.

24 Derrama tu indignación sobre ellos. Deja que la ferocidad de tu ira los alcance.

Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.

25 Que su morada quede desolada. Que nadie habite en sus tiendas.

Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,

26 Porque persiguen al que tú has herido. Cuentan el dolor de aquellos a los que has herido.

eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.

27 Acusarles de un crimen tras otro. No permitas que entren en tu justicia.

Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.

28 Que sean borrados del libro de la vida, y no ser escrito con los justos.

Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.

29 Pero tengo dolor y angustia. Que tu salvación, Dios, me proteja.

Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.

30 Alabaré el nombre de Dios con un canto, y lo engrandecerá con acción de gracias.

Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.

31 Esto complacerá más a Yahvé que un buey, o un toro que tiene cuernos y pezuñas.

Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.

32 Los humildes lo han visto y se alegran. Tú que buscas a Dios, deja que tu corazón viva.

När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.

33 Porque Yahvé escucha a los necesitados, y no desprecia a su pueblo cautivo.

Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.

34 Que el cielo y la tierra lo alaben; ¡los mares, y todo lo que se mueve en ellos!

Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.

35 Porque Dios salvará a Sión y construirá las ciudades de Judá. Se establecerán allí y serán los dueños.

Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.

36 También los hijos de sus siervos la heredarán. Los que aman su nombre habitarán en él.

Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.