Salmos 22

1 Para el músico principal; ambientado en “La cierva de la mañana”. Un salmo de David. Dios mío, Dios mío, ¿por qué me has abandonado? ¿Por qué estás tan lejos de ayudarme, y de las palabras de mi gemido?

En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder. Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.

2 Dios mío, clamo de día, pero no respondes; en la estación de la noche, y no estoy en silencio.

Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.

3 Pero tú eres santo, tú que habitas las alabanzas de Israel.

Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.

4 Nuestros padres confiaron en ti. Confiaron, y tú les entregaste.

Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.

5 Clamaron a ti y fueron liberados. Confiaron en ti, y no quedaron decepcionados.

Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.

6 Pero yo soy un gusano y no un hombre; un reproche de los hombres, y despreciado por el pueblo.

Men jag är en matk, och icke menniska; menniskors gabberi, och folks föraktelse.

7 Todos los que me ven se burlan de mí. Me insultan con sus labios. Mueven la cabeza, diciendo,

Alle de som mig se, bespotta mig, gapa upp med munnen, och rista hufvudet:

8 “Confía en Yahvé. Que lo entregue. Que lo rescate, ya que se deleita en él”.

Han klage det Herranom; han hjelpe honom ut, och undsätte honom, om han hafver lust till honom.

9 Pero tú me sacaste del vientre. Me hiciste confiar en los pechos de mi madre.

Ty du hafver dragit mig utu mitt moderlif; och vast min tröst, då jag än vid mine moders bröst låg.

10 Me arrojaron sobre ti desde el vientre de mi madre. Tú eres mi Dios desde que mi madre me parió.

På dig är jag kastad utaf moderlifvet; du äst min Gud, allt ifrå mine moders lif.

11 No te alejes de mí, porque los problemas están cerca. Porque no hay nadie que ayude.

Var icke långt ifrå mig; ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.

12 Muchos toros me han rodeado. Fuertes toros de Basán me han rodeado.

Store stutar hafva belagt mig; fete oxar hafva omhvärft mig.

13 Abren mucho la boca contra mí, leones desgarrando presas y rugiendo.

De uppgapa med sin mun emot mig, såsom ett glupande och rytande lejon.

14 Me derramo como el agua. Todos mis huesos están fuera de lugar. Mi corazón es como la cera. Se derrite dentro de mí.

Jag är utgjuten såsom vatten; all min ben hafva skiljts åt; mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält vax.

15 Mi fuerza se ha secado como un tiesto. Mi lengua se pega al paladar. Me has llevado al polvo de la muerte.

Mina krafter äro borttorkade, såsom ett stycke af en potto; och min tunga lådar vid min gom, och du lägger mig uti dödsens stoft.

16 Porque los perros me han rodeado. Una compañía de malhechores me ha encerrado. Me han perforado las manos y los pies.

Ty hundar hafva kringhvärft mig, och de ondas rote hafver ställt sig omkring mig; mina händer och fötter hafva de genomborrat.

17 Puedo contar todos mis huesos. Me miran y se quedan mirando.

Jag måtte tälja all min ben; men de skåda och se sin lust på mig.

18 Se reparten mis vestidos entre ellos. Echaron a suertes mi ropa.

De byta min kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.

19 Pero no te alejes, Yahvé. Tú eres mi ayuda. Apresúrate a ayudarme.

Men du, Herre, var icke fjerran; min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.

20 Libra mi alma de la espada, mi preciosa vida del poder del perro.

Fria mina själ ifrå svärdet, mina ensamma ifrå hundarna.

21 ¡Sálvame de la boca del león! Sí, me has rescatado de los cuernos de los bueyes salvajes.

Hjelp mig utu lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.

22 Yo declararé tu nombre a mis hermanos. Entre la asamblea, te alabaré.

Jag vill predika ditt Namn minom brödrom; jag vill prisa dig i församlingene.

23 Los que temen al Señor, alábenlo. Todos ustedes, descendientes de Jacob, glorifíquenlo. ¡Prepárense ante él, todos los descendientes de Israel!

Lofver Herran, I som frukten honom; honom äre all Jacobs säd, och honom vörde all Israels säd.

24 Porque no ha despreciado ni abominado la aflicción de los afligidos, tampoco le ha ocultado su rostro; pero cuando le gritó, lo escuchó.

Ty han hafver icke föraktat eller försmått dens fattiga eländhet; och icke förskylt sitt ansigte för honom; och då han ropade till honom, hörde han det.

25 Mi alabanza a ti viene en la gran asamblea. Pagaré mis votos ante los que le temen.

Dig vill jag prisa, uti den stora församlingene; jag vill betala mitt löfte inför dem som frukta honom.

26 Los humildes comerán y se saciarán. Alabarán a Yahvé los que lo buscan. Que vuestros corazones vivan para siempre.

De elände skola äta, att de mätte varda; och de som efter Herran fråga, skola prisa honom; edart hjerta skall lefva evinnerliga.

27 Todos los confines de la tierra se acordarán y se volverán a Yahvé. Todos los parientes de las naciones adorarán ante ti.

Tänke derpå alla verldenes ändar, och omvände sig till Herran; och alla Hedningars slägter tillbedje för honom.

28 Porque el reino es de Yahvé. Él es el gobernante de las naciones.

Herren hafver ett rike, och han råder ibland Hedningarna.

29 Todos los ricos de la tierra comerán y adorarán. Todos los que desciendan al polvo se inclinarán ante él, incluso el que no puede mantener su alma viva.

Alle fete på jordene skola äta, och tillbedja; för honom skola knäböja alle de som i stoft ligga, och de der med bekymmer lefva.

30 La posteridad le servirá. A las generaciones futuras se les hablará del Señor.

Han skall få ena säd, den honom tjenar; om Herran skall man förkunna intill barnabarn.

31 Vendrán y anunciarán su justicia a un pueblo que nacerá, porque lo ha hecho.

De skola, komma och predika hans rättfärdighet de folke, som födas skall, att han det gör.