Pregovori 5
1 Moj sin, prisluhni moji modrosti in svoje uho pripogni k mojemu razumevanju,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 da boš lahko upošteval preudarnost in da bodo tvoje ustnice lahko obvarovale spoznanje.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Kajti ustnice tuje ženske kapljajo kakor satovje in njena usta so bolj prilizljiva kakor olje,
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 toda njen konec je grenek kakor pelin, oster kakor dvorezen meč.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 Da ne bi preudarjal steze življenja, njene poti so premične, da jih ti ne moreš spoznati.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Zato mi torej prisluhnite, oh vi otroci in ne odidite od besed mojih ust.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Svojo pot odstrani daleč od nje in ne pridi blizu vrat njene hiše,
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 da ne bi svoje časti dal drugim in svojih let krutemu,
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 da ne bi bili tujci nasičeni s tvojim premoženjem in bi bili tvoji napori v hiši tujca
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 in boš končno žaloval, ko bo tvoje meso in tvoje telo iztrošeno
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 in rečeš: »Kako sem sovražil poučevanje in je moje srce preziralo opomin
och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 in nisem ubogal glasu svojih učiteljev niti svojega ušesa nagnil k tem, ki so me poučevali!
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 Bil sem skoraj v vsem zlu v sredi skupnosti in zbora.«
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Pij vode iz svojega lastnega vodnega zbiralnika in tekoče vode iz svojega lastnega izvira.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Naj bodo tvoji studenci razpršeni naokoli in reke vodá po ulicah.
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Naj bodo samo tvoji lastni in ne s teboj [tudi] tujčevi.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Naj bo tvoj studenec blagoslovljen in razveseljuj se z ženo svoje mladosti.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Ona naj bo kakor ljubeča košuta in prijetna srna. Naj te njene prsi zadovoljijo ob vseh časih in vedno bodi očaran z njeno ljubeznijo.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Zakaj hočeš biti ti, moj sin, očaran s tujo žensko in objemati naročje tujke?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Kajti človekove poti so pred Gospodovimi očmi in on preudarja vsa njegova ravnanja.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Njegove lastne krivičnosti bodo zlobnega vzele k sebi in držan bo z vrvmi svojih grehov.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Umrl bo brez poučevanja in v veličini svoje neumnosti bo zašel na stranpot.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
