< 2 Књига дневника 15 >

1 Тада дух Божји дође на Азарију, сина Одидовог;
Och över Asarja, Odeds son, kom Guds Ande.
2 Те отиде пред Асу и рече му: Чујте ме, Асо и све племе Јудино и Венијаминово; Господ је с вама, јер сте ви с Њим; и ако Га устражите, наћи ћете Га; ако ли Га оставите, и Он ће вас оставити.
Han gick ut mot Asa och sade till honom: "Hören mig, du, Asa, och I, hela Juda och Benjamin. HERREN är med eder, när I ären med honom, och om I söken honom, så låter han sig finnas av eder; men om I övergiven honom, så övergiver han ock eder.
3 Дуго је Израиљ без правог Бога и без свештеника учитеља, и без закона.
En lång tid var ju Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem, och utan någon lag.
4 А да су се у невољи својој обратили ка Господу Богу Израиљевом и тражили Га, нашли би Га.
Men i sin nöd omvände de sig till HERREN, Israels Gud, och när de sökte honom, lät han sig finnas av dem.
5 Али у ово време не може се на миру одлазити ни долазити; јер је немир велик међу свим становницима земаљским;
Under de tiderna fanns ingen trygghet, när man gick ut eller in; utan stor förvirring rådde bland alla dem som bodde här i länderna,
6 И потиру народ један други, и градови један други, јер их Бог смете свакојаким невољама.
och folk drabbade samman med folk och stad med stad; ty Gud förvirrade dem med allt slags nöd.
7 Зато ви будите храбри и немојте да вам клону руке, јер има плата за ваш труд.
Men varen I frimodiga, låten icke modet falla, ty edert verk skall få sin lön."
8 А кад чу Аса те речи и пророштво пророка Одида, охрабри се, и истреби гадне богове из све земље Јудине и Венијаминове и из градова које беше узео у гори Јефремовој, и понови олтар Господњи који беше пред тремом Господњим.
När Asa hörde dessa ord och denna profetia av profeten Oded, tog han mod till sig och skaffade bort styggelserna ur Judas och Benjamins hela land och ur de städer som han hade tagit i Efraims bergsbygd, och upprättade åter HERRENS altare, det som stod framför HERRENS förhus.
9 Потом сазва све племе Јудино и Венијаминово и дошљаке који беху код њих од Јефрема и Манасије и Симеуна, јер их много пребеже к њему из народа Израиљевог кад видеше да је Господ Бог његов с њим.
Och han församlade hela Juda och Benjamin, så ock de främlingar ifrån Efraim, Manasse och Simeon, som bodde ibland dem; ty många från Israel hade gått över till honom, när de sågo att HERREN, hans Gud, var med honom.
10 И скупише се у Јерусалим трећег месеца петнаесте године царовања Асиног.
Och de församlade sig till Jerusalem i tredje månaden av Asas femtonde regeringsår,
11 И у онај дан принесоше Господу жртве од плена који догнаше, седам стотина волова и седам хиљада оваца.
och offrade på den dagen åt HERREN sju hundra tjurar och sju tusen djur av småboskapen, uttagna av det byte som de hade fört med sig.
12 И ухватише веру да траже Господа Бога отаца својих свим срцем својим и свом душом својом;
Och de ingingo det förbundet att de skulle söka HERREN, sina fäders Gud, av allt sitt hjärta och av all sin själ,
13 А ко год не би тражио Господа Бога Израиљевог, да се погуби, био мали или велики, човек или жена.
och att var och en som icke sökte HERREN, Israels Gud, han skulle bliva dödad, liten eller stor, man eller kvinna.
14 И заклеше се Господу гласом великим и уз кликовање и уз трубе и рогове.
Och de gåvo HERREN sin ed med hög röst och under jubel, och under det att trumpeter och basuner ljödo.
15 И радоваше се сав народ Јудин ради те заклетве, јер из свега срца свог заклеше се, и од све воље своје тражише Га и нађоше Га; и Господ им даде мир одсвуда.
Och hela Juda gladde sig över eden; ty de hade svurit den av allt sitt hjärta, och de sökte HERREN med hela sin vilja, och han lät sig finnas av dem, och han lät dem få ro på alla sidor.
16 Јоште и Маху, матер своју, сврже Аса с власти, јер беше начинила у лугу идола; и Аса обали идола њеног и изломи га и сажеже на потоку Кедрону.
Konung Asa avsatte ock sin moder Maaka från hennes drottningsvärdighet, därför att hon hade satt upp en styggelse åt Aseran; Asa högg nu ned styggelsen och krossade de och brände upp den i Kidrons dal.
17 Али висине не бише оборене у Израиљу, али срце Асино беше право свега века његовог.
Men offerhöjderna blevo icke avskaffade ur Israel; dock var Asas hjärta gudhängivet, så länge han levde.
18 И унесе у дом Божји шта беше посветио отац његов и шта беше сам посветио, сребро и злато и судове.
Och han förde in i Guds hus både vad hans fader och vad han själv hade helgat åt HERREN: silver, guld och kärl.
19 И не би рата до тридесет пете године царовања Асиног.
Och intet krig uppstod förrän i Asas trettiofemte regeringsår.

< 2 Књига дневника 15 >