Mateos 18
1 Leleꞌ naa, Yesus ana mana tungga nara reu ratane mbali E rae, “Amaꞌ! Seka monaeꞌ lenaꞌ mia basa Lamatualain atahori nara?”
I den tiden gingo Lärjungarna till Jesum, och sade: Hvilken är den störste i himmelriket?
2 Boe ma Yesus noꞌe nala anadꞌikiꞌ sa, de naririi e neu taladꞌa nara.
Då kallade Jesus fram ett barn, och ställde det midt ibland dem;
3 Basa ma Ana olaꞌ nae, “Rena malolole! Atahori mana nau masoꞌ dadꞌi Lamatuaꞌ atahorin, ana musi ubꞌa dudꞌuꞌan dei, fo dadꞌi onaꞌ anadꞌikiꞌ nda mana nahine soꞌu-soꞌuꞌ aon sa.
Och sade: Sannerliga säger jag eder, utan I omvänden eder, och varden såsom barn, skolen I icke komma i himmelriket.
4 Huu atahori mana maloe-madꞌae ralaꞌ onaꞌ anadꞌikiꞌ ia, eni atahori monaeꞌ lenaꞌ sia Lamatuaꞌ matan.
Hvilken nu sig sjelf så förnedrar, som detta barnet, han är den störste i himmelriket;
5 Boe ma atahori mana simbo atahori anak onaꞌ anadꞌikiꞌ ia, huu namahere neu Au, na, atahori naa simbo Au ena.”
Och hvilken som undfår ett sådant barn i mitt Namn, han undfår mig.
6 Basa ma Yesus nafadꞌe se fai nae, “Mete ma hambu atahori tao anadꞌikiꞌ esa tungga dala salaꞌ, losa ana nda namahere Au sa ena, na besa-bꞌesa, o! Malole lenaꞌ atahori paꞌa fatu monaeꞌ sa, neu boton, fo neꞌetetenaꞌ e tasi rala neu.
Men hvilken som förargar en af dessa små, som tro på mig, honom vore bättre att en qvarnsten vore bunden vid hans hals, och han sänktes ned i hafsens djup.
7 Raefafoꞌ ia memaꞌ mamana deꞌulakaꞌ, huu hambu dalaꞌ hetar mana tao atahori tudꞌa salaꞌ rala reu. Te atahori mana hambu sosoeꞌ seli, naeni atahori mana tao atahori laen tudꞌa salaꞌ.
Ve verldene för förargelses skull; ty förargelse måste ju komma; dock, ve de mennisko, genom hvilka förargelse kommer.
8 Mete ma tao salaꞌ mendiꞌ limam, do, eim, na, nggero hendi e! Huu malole lenaꞌ sorga muu mendiꞌ a limam seri, do, eim seri, afiꞌ losa ara nggari nggo misiꞌ ai naraka rala muu mo limam ma eim ruꞌa se. (aiōnios g166)
Är det så att din hand, eller din fot är dig till förargelse, så hugg honom af, och kastan ifrå dig; bättre är dig ingå uti lifvet halt, eller lemmalös, än du skulle hafva två händer och två fötter, och kastas i evinnerlig eld. (aiōnios g166)
9 Mete ma, tao salaꞌ mendiꞌ matam, na edꞌo hendi e! Huu malole lenaꞌ masoꞌ sorga muu mo matam esaꞌ a, afiꞌ losa ara nggari nggo misiꞌ ai naraka muu mo matam ruꞌa se.” (Geenna g1067)
Och är det så att ditt öga är dig till förargelse, rif det ut, och kastat ifrå dig; bättre är dig, att du ingår uti lifvet enögder, än du skulle hafva tu ögon, och kastas i helvetes eld. (Geenna g1067)
10 Yesus olaꞌ fai nae, “Besa-bꞌesa, o! Afiꞌ losa hei miloe-midꞌae anadꞌikiꞌ onaꞌ ia. Huu Lamatuaꞌ aten mana sia sorga ranea se. Ma ate naa ra sudꞌi a reu fain sa, fo rafadꞌe soꞌal atahori ia ra dala nara neu Lamatualain mana sia sorga.
Ser till, att I förakten ingen af dessa små; ty jag säger eder, att deras Änglar i himmelen se alltid mins Faders ansigte, i himlom.
11 Ama duꞌa malolole, te Au ae fee nekendandaaꞌ taꞌo ia: hambu atahori sa bibꞌi lombon natun esa. Faiꞌ sa ma, hambu bibꞌi lombo sa lao leli, tunggaꞌ a dalan. Naa, ama duꞌa mae manatadꞌa a musi tao saa? Neꞌo Ana lao hela bibꞌi lombon ka 99 nara sia leteꞌ fo neu sangga bibꞌi lombo ka esaꞌ mana mopoꞌ naa. Mete ma ana hambu baliꞌ ena, na ana namahoꞌo mete bibꞌi lombo ka esaꞌ fo ana nita baliꞌ naa lena mia bibꞌi lombo ka 99 fo nda mana mopoꞌ ra sa. [Au, Atahori Matetuꞌ ia, uma fo ae fee masodꞌaꞌ neu atahori mana lao leliꞌ mia dala ndo-tetuꞌ a.]
Ty menniskones Son är kommen till att frälsa det som förtappadt var.
Huru synes eder? Om en menniska hade hundrade får, och ett af dem fore vill; öfvergifver hon icke de nio och niotio på bergen, och går bort, och söker efter det som for vill?
Och händer det så, att hon finner det igen, sannerliga säger jag eder, hon gläds mera deröfver, än öfver de nio och niotio, som icke foro vill.
14 Dadꞌi mae akaꞌ anadꞌikiꞌ sa mopo o, Au Ama ngga sia sorga nda namahoꞌo sa.”
Så är ock icke edar himmelske Faders vilje, att någor af dessa små skall borttappad varda.
15 Yesus olaꞌ fai nae, “Mete ma toronoom atahori mamahereꞌ ra tao salaꞌ neu nggo, na, musi muu mundaa mo e. Mete ma akaꞌ ruꞌa nggi, dei fo feꞌe mufadꞌe salan. Mete ma ana rena oꞌolam, na, hei ruꞌa nggi malole baliꞌ ena.
Men om din broder syndar dig emot, så gack och straffa honom emellan dig och honom allena; hörer han dig, så hafver du förvärfvat din broder;
16 Te mete ma ana nda nau rena nggo sa, na, muu moꞌe mala nonoom atahori esa do rua fo mimiloloꞌ mii. Mii mindaa mo atahori naa, fo olaꞌ mo e fai. Huu sia Lamatuaꞌ susura Meumaren nenesuraꞌ oi, ‘Sia dedꞌeat esa, musi hambu sakasii rua do telu mana olaꞌ ona esaꞌ, dei fo feꞌe na simbo dedꞌea-oꞌola nara.’
Men hörer han dig icke, så tag ännu med dig en eller två, på det all sak skall bestå vid tvegge eller tregge vittnes mun.
17 Te mete ma ana nda feꞌe nau rena oꞌola mara sa, na, mii mifadꞌe jamaꞌat. Mete ma ana o nda feꞌe nau simbo no maloleꞌ jamaꞌat ra oꞌolan, sa, na, duꞌa mae ana onaꞌ atahori nda feꞌe nahine Lamatuaꞌ sa. Mete ma hokoꞌ, duꞌa mae deꞌulakan onaꞌ mana edꞌa bꞌea ra.
Hörer han dem icke, så säg det församlingene; hörer han icke församlingena, så håll honom såsom en Hedning och Publican.
18 Misinedꞌa malolole Au oꞌola ngga ia, e! Saa fo hei ena-ai sia raefafoꞌ ia, naa Lamatuaꞌ ena-ai sia sorga ena. Ma saa fo hei fee isin sia raefafoꞌ ia, naa Lamatuaꞌ fee isin sia sorga ena boe.
Sannerliga säger jag eder: Allt det I binden på jordene, det skall vara bundet i himmelen; och allt det I lösen på jordene, det skall vara löst i himmelen.
19 Ma Au ufadꞌe seluꞌ ae, mete ma hambu atahori rua sia hei hule-oꞌe no ralaꞌ esa, dei fo Au Ama ngga sia sorga fee se saa fo ara roꞌeꞌ a.
Yttermera säger jag eder: Der två af eder komma öfverens på jordene, hvad ting det helst kan vara, som de bedja om, skall dem det vederfaras af minom Fader, som är i himlom.
20 Mete ma hambu atahori rua do telu raꞌabꞌue fo hule-oꞌe reu esa, huu sira, Au atahori nggara, na, Au o sia taladꞌa nara boe.”
Ty hvar två eller tre äro församlade i mitt Namn, der är jag midt ibland dem.
21 Basa naa ma, Petrus nema natane Yesus nae, “Papa, au ae utane mbei. Mete ma toronoo ngga atahori mamahereꞌ tao salaꞌ nasafafali mbali au, na, au musi fee ambon neu e lao hira? Lao hitu, do?”
Då steg Petrus fram till honom, och sade: Herre, huru ofta skall min broder synda emot mig, och jag skall förlåta honom det? Är sju resor nog?
22 Boe ma Yesus nataa nae, “Hokoꞌ! Musi fee ambon neu e losa hitu lao hitu nulu, losa nda bisa ito reken mala sa ena.
Då sade Jesus till honom: Jag säger dig, icke sju resor; utan sjutio sinom sju resor.
23 Ama musi tao tungga taꞌo naa, huu Lamatualain onaꞌ maneꞌ esa mana ito-reken pagau nara huta-buku nara.
Fördenskull är himmelriket liknadt vid en Konung, som ville hålla räkenskap med sina tjenare.
24 Leleꞌ Ana ito-reken ma, ana denu atahorin esa neu noꞌe pagawen esa mana nahuta doiꞌ mbali e, losa juta-juta.
Och när han begynte räkna, kom en fram för honom, som honom var skyldig tiotusend pund;
25 Te pagawe a nda bae nala huta-bukun sa. Dadꞌi maneꞌ a parenda nae, ‘Mii seo atahori ia no basa sao ana nara, fo ara dadꞌi ate. Boe ma seo mibasaꞌ hata-heto nara, fo bae neu huta-buku nara.’
Och efter han hade icke der han kunde betala med, böd herren att han skulle säljas, och hans hustru, och barn, och allt det han ägde, och betalas med.
26 Rena taꞌo naa, ma pagawe naa naloe aon de sendeꞌ lululanggan neu maneꞌ a matan, de kokoe e nae, ‘Aduu! Amaꞌ, e! Ama maneꞌ tulun fee fai mbei neu au dei do! Dei fo au fee baliꞌ basa huta nggara.’
Då föll den tjenaren ned, och tillbad honom, och sade: Herre, haf tålamod med mig, jag vill allt betala dig.
27 Maneꞌ a rena nala onaꞌ naa ma, ana kasian e. Boe ma ana nggaris memaꞌ hendi basa pagau naa huta nara. Boe ma ana mboꞌi hendi pagawe naa.
Då varkunnade herren sig öfver den tjenaren, och lät honom lös, och gaf honom till det han var skyldig.
28 Te leleꞌ pagawe naa dea neu, ma nandaa no nonoon esa nahuta e doiꞌ mbei. Boe ma ana toꞌu nala nonoon, de mese nggara boten ma bua e nae, ‘Weh! Faiꞌ ia bae huta ma leo!’
Då gick den tjenaren ut, och fann en af sina medtjenare, som honom var skyldig hundrade penningar; och han tog fatt på honom, och fick honom i halsen, drog honom, och sade: Betala det du äst skyldig.
29 Nonoon rena nala onaꞌ naa ma, ana naloe aon fo sendeꞌ lululanggan de kokoe e nae, ‘Aduu! toronooꞌ, e! Tulun fee fai mbei nema au dei! Dei fo au bae huta ngga.’
Då föll hans medtjenare till hans fötter, och bad honom, sägandes: Haf tålamod med mig, jag vill allt betala dig.
30 Te pagawe naa nae, ‘Nda bisa sa! Akaꞌ faiꞌ ia musi bae!’ Basa ma ana nendi nonoon bui rala neu, losa ana bae nabasaꞌ hutan.
Men han ville icke; utan gick bort, och kastade honom i fängelse, så länge han betalade det han var skyldig.
31 Leleꞌ maneꞌ a pagawe laen nara rita saa fo manadadꞌiꞌ naa, ma rala nara susa. De basa ma reu rafadꞌe neu maneꞌ a.
Då nu andre hans medtjenare sågo det som skedde, tyckte dem det ganska illa vara, och kommo, och kungjorde sinom herra allt det skedt var.
32 Maneꞌ a rena nala onaꞌ naa ma, ana noꞌe pagawe naa, de olaꞌ nae, ‘Hee, atahori deꞌulakaꞌ! Huu moꞌe Au kasian nggo, naa de au nggaris hendi basa huta-buku mara.
Då kallade hans herre honom för sig, och sade till honom: Du skalkaktige tjenare, allt det du skyldig vast, gaf jag dig till, ty du bad mig;
33 Te taꞌo bee de nda muꞌena kasian neu nonoom sa, onaꞌ au kasian neu nggo ena to?’
Skulle du ock icke hafva förbarmat dig öfver din medtjenare, såsom jag förbarmade mig öfver dig?
34 Maneꞌ a namue, losa ana denu atahori tao e bꞌui rala neu, fo ara poko-paru e, losa ana bae nabasaꞌ huta-buku nara.”
Och hans herre vardt vred, och antvardade honom bödlarna i händer, tilldess det var allt betaladt, som han honom skyldig var.
35 Boe ma Yesus nateꞌe dudꞌuit na, ma nafadꞌe nae, “Naa, Au Ama ngga sia sorga boe o ito-reken onaꞌ naa boe. Dei fo Ana hukun nggi, mete ma ama nda liliiꞌ tebꞌe-tebꞌe hendiꞌ hei toronoo atahori mamahere mara sala-kilu nara sa.”
Så skall ock min himmelske Fader göra eder, om I icke förlåten af edor hjerta, hvar och en sinom broder det de bryta.
