< Salmos 22 >

1 Salmo de Davi para o regente, como em “cerva da manhã”: Deus meu, Deus meu, por que me desamparaste? Longe [estás] de meu livramento [e] das palavras de meu gemido.
För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
2 Deus meu, eu clamo de dia, e tu não me respondes; também [clamo] de noite, e não tenho sossego.
Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
3 Porém tu és Santo, que habitas [nos] louvores de Israel.
Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
4 Nossos pais confiaram em ti; eles confiaram, e tu os livraste.
På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
5 Eles clamaram a ti, e escaparam [do perigo]; eles confiaram em ti, e não foram envergonhados.
Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
6 Mas eu sou um verme, e não um homem; [sou] humilhado pelos homens, e desprezado pelo povo.
Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
7 Todos os que me veem zombam de mim; abrem os lábios [e] sacodem a cabeça, [dizendo]:
Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
8 Ele confiou no “SENHOR”; [agora] que ele o salve e o liberte; pois se agrada nele.
"Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."
9 Tu és o que me tiraste do ventre; [e] o que me deu segurança, [estando eu] junto aos seios de minha mãe.
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
10 Eu fui lançado sobre ti desde [que saí d] o útero; desde o ventre de minha mãe tu [és] meu Deus.
På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
11 Não fiques longe de mim, porque a minha angústia está perto; pois não há quem [me] ajude.
Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
12 Muitos touros me cercaram; fortes de Basã me rodearam.
Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
13 Abriram contra mim suas bocas, [como] leão que despedaça e ruge.
Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
14 Eu me derramei como água, e todos os meus ossos se soltaram uns dos outros; meu coração é como cera, [e] se derreteu por entre meus órgãos.
Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
15 Minha força se secou como um caco de barro, e minha língua está grudada no céu da boca; e tu me pões no pó da morte;
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
16 Porque cães ficaram ao meu redor; uma multidão de malfeitores me cercou; perfuraram minhas mãos e meus pés.
Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
17 Eu poderia contar todos os meus ossos; eles estão [me] olhando, e prestando atenção em mim.
Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
18 Eles repartem entre si minhas roupas; e sobre minha vestimenta eles lançam sortes.
De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
19 Porém tu, SENHOR, não fiques longe; força minha, apressa-te para me socorrer.
Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
20 Livra minha alma da espada; [e] minha vida da violência do cão.
Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
21 Salva-me da boca do leão; e responde-me dos chifres dos touros selvagens.
Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
22 [Então] eu contarei teu nome a meus irmãos; no meio da congregação eu te louvarei.
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
23 Vós que temeis ao SENHOR, louvai a ele! E vós, de toda a semente de Jacó, glorificai a ele! Prestai culto a ele, vós de toda a semente de Israel.
I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
24 Porque ele não desprezou nem abominou a aflição do aflito, nem escondeu seu rosto dele; mas sim, quando [o aflito] clamou, ele [o] ouviu.
Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
25 Meu louvor será para ti na grande congregação; eu pagarei meus juramentos perante os que o temem.
Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
26 Os humilhados comerão, e ficarão fartos; louvarão ao SENHOR aqueles que o buscam; vosso coração viverá para sempre.
De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
27 Todos os extremos da terra se lembrarão [disso], e se converterão ao SENHOR; e todas as gerações das nações adorarão diante de ti.
Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
28 Porque o reino [pertence] ao SENHOR; e ele governa sobre as nações.
Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
29 Todos os ricos da terra comerão e adorarão, [e] perante o rosto dele se prostrarão todos os que descem ao pó, e [que] não podem manter viva sua alma.
Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
30 A descendência o servirá; ela será contada ao Senhor, para a geração [seguinte].
Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.
31 Chegarão, e anunciarão a justiça dele ao povo que nascer, porque ele [assim] fez.
Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.

< Salmos 22 >