Jó 41

1 Poderás tu pescar ao leviatã com anzol, ou abaixar sua língua com uma corda?

Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?

2 Podes pôr um anzol em seu nariz, ou com um espinho furar sua queixada?

Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?

3 Fará ele súplicas a ti, [ou] falará contigo suavemente?

Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?

4 Fará ele pacto contigo, para que tu o tomes por escravo perpétuo?

Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?

5 Brincarás tu com ele como com um passarinho, ou o atarás para tuas meninas?

Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?

6 Os companheiros farão banquete dele? Repartirão dele entre os mercadores?

Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?

7 Poderás tu encher sua pele de espetos, ou sua cabeça com arpões de pescadores?

Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?

8 Põe tua mão sobre ele; te lembrarás da batalha, e nunca mais voltarás a fazer.

Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.

9 Eis que a esperança de alguém [de vencê-lo] falhará; pois, apenas ao vê-lo será derrubado.

Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.

10 Ninguém há [tão] ousado que o desperte; quem pois, [ousa] se opor a mim?

Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?

11 Quem me deu primeiro, para que eu [o] recompense? Tudo o que há debaixo dos céus é meu.

Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.

12 Eu não me calarei a respeito de seus membros, nem de [suas] forças, e da graça de sua estatura.

Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.

13 Quem descobrirá sua vestimenta superficial? Quem poderá penetrar sua couraça dupla?

Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?

14 Quem poderia abrir as portas de seu rosto? Ao redor de seus dentes há espanto.

Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.

15 Seus fortes escudos são excelentes; cada um fechado, como um selo apertado.

Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.

16 Um está tão próximo do outro, que vento não pode entrar entre eles.

Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.

17 Estão grudados uns aos outros; estão tão travados entre si, que não se podem separar.

Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.

18 Cada um de seus roncos faz resplandecer a luz, e seus olhos são como os cílios do amanhecer.

När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.

19 De sua boca saem tochas, faíscas de fogo saltam dela.

Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.

20 De suas narinas sai fumaça, como de uma panela fervente ou de um caldeirão.

Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.

21 Seu fôlego acende carvões, e de sua boca sai chama.

Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.

22 A força habita em seu pescoço; diante dele salta-se de medo.

På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.

23 As dobras de sua carne estão apegadas [entre si]; cada uma está firme nele, e não podem ser movidas.

Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.

24 Seu coração é rígido como uma pedra, rígido como a pedra de baixo de um moinho.

Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.

25 Quando ele se levanta, os fortes tremem; por [seus] abalos se recuam.

När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.

26 Se alguém lhe tocar com a espada, não poderá prevalecer; nem arremessar dardo, ou lança.

Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.

27 Ele considera o ferro como palha, e o aço como madeira podre.

Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.

28 A flecha não o faz fugir; as pedras de funda são para ele como sobras de cascas.

Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;

29 Considera toda arma como sobras de cascas, e zomba do mover da lança.

ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.

30 Por debaixo de si tem conchas pontiagudas; ele esmaga com suas pontas na lama.

På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.

31 Ele faz ferver as profundezas como a uma panela, e faz do mar como um pote de unguento.

Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.

32 Ele faz brilhar o caminho atrás de si; faz parecer ao abismo com cabelos grisalhos.

Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.

33 Não há sobre a terra algo que se possa comparar a ele. Ele foi feito para não temer.

Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.

34 Ele vê tudo que é alto; ele é rei sobre todos os filhos dos animais soberbos.

På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.