Jó 38

1 Depois disto o Senhor respondeu a Job dum redemoinho, e disse:

Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:

2 Quem é este que escurece o conselho com palavras sem conhecimento?

Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?

3 Agora cinge os teus lombos, como homem; e perguntar-te-ei, e tu me ensina.

Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?

4 Onde estavas tu, quando eu fundava a terra? faze-mo saber, se tens inteligência.

Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:

5 Quem lhe pôs as medidas? se tu o sabes; ou quem estendeu sobre ela o cordel?

Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?

6 Sobre que estão fundadas as suas bases? ou quem assentou a sua pedra da esquina,

Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;

7 Quando as estrelas da alva juntas alegremente cantavam, e todos os filhos de Deus jubilavam?

Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?

8 Ou quem encerrou o mar com portas, quando trasbordou e saiu da madre;

Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;

9 Quando eu pus as nuvens por sua vestidura, e a escuridão por envolvedouro?

Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;

10 Quando passei sobre ele o meu decreto, e lhe pus portas e ferrolhos;

Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;

11 E disse: Até aqui virás, e não mais adiante, e aqui se quebrarão as tuas ondas empoladas?

Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?

12 Ou desde os teus dias deste ordem à madrugada? ou mostraste à alva o seu lugar;

Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;

13 Para que pegasse dos fins da terra, e os ímpios fossem sacudidos dela;

Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?

14 E se transformasse como o barro, sob o selo, e se pusessem como vestidos;

Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;

15 E dos ímpios se desvie a sua luz, e o braço altivo se quebrante;

Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.

16 Ou entraste tu até às origens do mar? ou passeaste no mais profundo do abismo?

Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?

17 Ou descobriram-se-te as portas da morte? ou viste as portas da sombra da morte?

Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?

18 Ou com o teu entendimento chegaste às larguras da terra? faze-mo saber, se sabes tudo isto.

Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?

19 Onde está o caminho para onde mora a luz? e, quanto às trevas, onde está o seu lugar;

Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;

20 Para que as tragas aos seus limites, e para que saibas as veredas da sua casa?

Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?

21 Acaso tu o sabes, porque já então eras nascido, e por ser grande o número dos teus dias?

Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?

22 Ou entraste tu até aos tesouros da neve? e viste os tesouros da saraiva,

Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;

23 Que eu retenho até do tempo da angústia, até ao dia da peleja e da guerra?

Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?

24 Onde está o caminho em que se reparte a luz, e se espalha o vento oriental sobre a terra?

Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?

25 Quem abriu para a inundação um leito, e um caminho para os relâmpagos dos trovões;

Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;

26 Para chover sobre a terra, onde não há ninguém, e no deserto, em que não há gente;

Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;

27 Para fartar a terra deserta e assolada, e para fazer crescer os renovos da erva?

Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?

28 A chuva porventura tem pai? ou quem gera as gotas do orvalho,

Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?

29 De cujo ventre procede o gelo? e quem gera a geada do céu?

Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;

30 Como debaixo de pedra as águas se escondem: e a superfície do abismo se coalha.

Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?

31 Ou poderás tu ajuntar as delícias das sete estrelas, ou soltar os atilhos do Orion?

Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?

32 Ou produzir as constelações a seu tempo? e guiar a Ursa com seus filhos?

Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?

33 Sabes tu as ordenanças dos céus? ou podes dispor do domínio deles sobre a terra?

Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?

34 Ou podes levantar a tua voz até às nuvens, para que a abundância das águas te cubra?

Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?

35 Ou enviarás aos raios para que saiam, e te digam: Eis-nos aqui?

Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?

36 Quem pôs a sabedoria nas entranhas? ou quem deu ao sentido o entendimento?

Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?

37 Quem numerará as nuvens pela sabedoria? ou os odres dos céus, quem os abaixará,

Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,

38 Quando se funde o pó numa massa, e se apegam os torrões uns aos outros?

När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?

39 Porventura caçarás tu preza para a leoa? ou fartarás a fome dos filhos dos leões,

Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;

40 Quando se agacham nos covis, e estão à espreita nas covas?

Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?

41 Quem prepara aos corvos o seu alimento, quando os seus pintainhos gritam a Deus e andam vagueando, por não terem de comer?

Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?