مزامیر 130

۱ 1 سرود درجات ای خداوند از عمقها نزد تو فریادبرآوردم.

En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

۲ 2 ‌ای خداوند! آواز مرابشنو و گوشهای تو به آواز تضرع من ملتفت شود.

Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

۳ 3 ‌ای یاه، اگر گناهان را به نظر آوری، کیست‌ای خداوند که به حضور تو بایستد؟

Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

۴ 4 لیکن مغفرت نزد توست تا از تو بترسند.

Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

۵ 5 منتظر خداوندهستم. جان من منتظر است و به کلام او امیدوارم.

Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

۶ 6 جان من منتظر خداوند است، زیاده از منتظران صبح؛ بلی زیاده از منتظران صبح.

Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

۷ 7 اسرائیل برای خداوند امیدوار باشند زیرا که رحمت نزدخداوند است و نزد اوست نجات فراوان.

Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

۸ 8 و اواسرائیل را فدیه خواهد داد، از جمیع گناهان وی.

Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.