Yobu 34
1 Awo Eriku ne yeeyongera okwogera nti,
Och Elihu svarade, och sade:
2 “Muwulire ebigambo byange, mmwe abasajja ab’amagezi; mumpulirize mmwe abayivu.
Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
3 Kubanga okutu kugezesa ebigambo ng’olulimi bwe lugezesa emmere.
Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
4 Leka twesalirewo ekituufu; muleke tulondewo ekisaanidde.
Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
5 “Yobu agamba nti, ‘Siriiko musango, naye Katonda agaanye okusala omusango gwange mu mazima.
Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
6 Wadde nga ndi mutuufu, ntwalibwa okuba omulimba, wadde nga siriiko musango, akasaale ke kanteseeko ekiwundu ekitawonyezeka.’
Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
7 Musajja ki ali nga Yobu, anywa okunyoomebwa ng’anywa amazzi?
Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
8 Atambula n’abakozi b’ebibi, mukwano gw’abo abakola ebitali bya butuukirivu.
Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
9 Kubanga agambye nti, ‘Omuntu talina kyaganyulwa bw’agezaako okusanyusa Katonda.’
Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
10 Noolwekyo mumpulirize mmwe abasajja abalina okutegeera. Kikafuuwe Katonda okukola ebibi, wadde Ayinzabyonna okukola ebikyamu.
Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
11 Asasula omuntu olw’ekyo ky’aba akoze; n’amutuusaako ebyo ebimusaanidde olw’empisa ze.
Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
12 Weewaawo amazima gali nti, Katonda tasobya. Ayinzabyonna tasaliriza musango.
Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
13 Obuyinza yabuggya eri ani okukulembera ensi? Ani eyamuwa olukusa okufuga ensi yonna?
Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
14 Singa asalawo n’atwala omwoyo gw’omuntu awamu n’omukka gwe,
Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
15 abantu bonna bandizikiriridde wamu, era omuntu yandizzeeyo mu nfuufu.
Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
16 “Bw’oba olina okutegeera, wuliriza kino; wuliriza kye ŋŋamba.
Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
17 Oyo atayagala bwenkanya asobola okufuga? Onoosalira abatuukirivu n’oyo ow’amaanyi omusango?
Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
18 Oyo si ye agamba bakabaka nti, ‘Tolina mugaso,’ n’abakungu nti, ‘Oli mukozi wa bibi,’
Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
19 atattira balangira ku liiso era nga tafa ku bagagga kusinga bw’afa ku baavu, kubanga egyo gye mirimu gy’emikono gye?
Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
20 Mu kaseera buseera baba bafiiridde wakati mu ttumbi. Abantu banyeenyezebwa ne baggyibwawo. Abo ab’amaanyi batwalibwa n’omukono ogutali gw’abantu.
Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
21 “Amaaso ge gatunuulira amakubo g’abantu; atunuulira buli kigere kye batambula.
Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
22 Teri kifo kikwafu wadde ekisiikirize eky’amaanyi, ababi gye bayinza okwekweka.
Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
23 Katonda teyeetaaga kwongera kwekebejja bantu okulabika mu maaso ge okusalirwa omusango.
Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
24 Awatali kwebuuza ku muntu yenna, amenyaamenya ab’amaanyi n’ateekawo abalala mu kifo kyabwe.
Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
25 Olw’okubanga amanyi ebikolwa byabwe, abamalamu amaanyi ekiro ne babetentebwa.
Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
26 Ababonereza olw’ebikolwa byabwe ebibi abantu bonna nga balaba,
Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
27 kubanga baamuvaako ne balekeraawo okumugoberera ne bataddayo kufaayo n’akatono ku makubo ge gonna.
Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
28 Baleetera abaavu okukaaba, ne kumutuukako era n’awulira okukaaba kw’abanyigirizibwa.
Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
29 Naye bw’asalawo obutabaako ky’ayogera, ani ayinza okumunenya? Bwakweka amaaso ge ani ayinza okumulaba? Eggwanga n’omuntu abalinako obuyinza bwe bumu;
Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
30 aziyiza omuntu atatya Katonda okufuga, aleme okutega abantu emitego.
Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
31 “Singa omuntu agamba Katonda nti, gunsinze, sikyaddayo kwonoona,
För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
32 kye sitegeera kinjigirize, bwe mba nga nsobezza sikyaddayo kukikola,
Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
33 olwo Katonda akuddemu nga bw’oyagala, akuleke ng’ogaanye okwenenya? Kaakano ggwe olina okusalawo, so sinze; noolwekyo mbuulira ggwe ky’omanyi.
Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
34 “Abantu abalina okutegeera mumbuulire, abasajja abagezi abawulira muntegeeze,
Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
35 ‘Yobu ayogeza butamanya ebigambo bye tebiriimu kwolesebwa.’
Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
36 Singa Yobu agezesebbwa okutuusa ku nkomerero, olw’okwogera ng’abasajja abakozi b’ebibi!
Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
37 Kubanga ku kibi kye ayongeddeko obujeemu, n’akuba mu ngalo wakati mu ffe, n’ayongera okwogera ng’awakanya Katonda.”
Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
