Salamana Pamācības 3

1 Mans bērns, neaizmirsti manu mācību, bet lai tava sirds patur manus baušļus.

Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.

2 Jo tie tev pieliks daudz dienu un dzīvības gadus un mieru.

Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.

3 Žēlastība un ticība tevi neatstās; sien tos ap savu kaklu un ieraksti tos savas sirds galdiņā;

Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;

4 Tad tu atradīsi žēlastību un labprātību Dieva un cilvēku acīs.

så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.

5 Paļaujies uz To Kungu no visas savas sirds un nepaļaujies uz savu gudrību.

Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.

6 Visos savos ceļos ņem Viņu vērā, tad Viņš darīs līdzenas tavas tekas

På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.

7 Neesi gudrs savās acīs; bīsties To Kungu un atkāpies no ļauna.

Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.

8 Tās būs tavai miesai zāles, kas dziedina, un atspirgšana taviem kauliem.

Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.

9 Godā To Kungu no savas mantas, un no visa sava ienākuma pirmajiem,

Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,

10 Tad tavi šķūņi pildīsies ar pilnību, un tavi vīna spaidi plūdīs no jauna vīna.

så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.

11 Mans bērns, neatmet Tā Kunga pamācīšanu, un lai viņa pārmācīšana tev neriebj;

Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.

12 Jo ko Tas Kungs mīļo, to Viņš pārmāca, kā tēvs dēlu, pie kā tam labs prāts.

Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.

13 Svētīgs tas cilvēks, kas atradis gudrību, un cilvēks, kam tiek saprašana.

Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.

14 Viņu mantot ir labāki nekā sudrabu mantot, un viņu krāt labāki nekā spožu zeltu.

Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.

15 Viņa ir dārgāka pār pērlēm un viss, ko tu kārotos, tai netiek līdzi.

Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.

16 Garš mūžs ir viņas labā rokā, un viņas kreisā bagātība un gods.

Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.

17 Viņas ceļi ir jauki ceļi, un visas viņas tekas ir miers.

Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.

18 Viņa ir dzīvības koks tiem, kas viņu tver, un kas viņu cieti tur, tas ir laimīgs.

Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.

19 Tas Kungs ar gudrību licis pamatus zemei, ar saprašanu viņš sataisījis debesis.

Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.

20 Caur viņa ziņu plūda ūdens plūdi, un padebeši pilēja ar rasu.

Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.

21 Mans bērns, lai tās neizzūd no tavām acīm, pasargi apdomīgu prātu un samaņu.

Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;

22 Jo tā būs tavas dvēseles dzīvība un glītums tavam kaklam.

så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.

23 Tad tu savu ceļu staigāsi droši, un tava kāja nepiedauzīsies;

Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.

24 Apguldamies tu nebīsies, bet gulēsi, un tavs miegs būs gards.

När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.

25 Tu nebīsies no piepešas izbailes, nedz no bezdievīgo posta, kad tas nāk;

Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.

26 Jo Tas Kungs būs tavs patvērums un pasargās tavu kāju no valgiem.

Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.

27 Neliedzies labu darīt, kam tas nākas, ja Dievs devis, ka tev pie rokas, to darīt;

Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.

28 Nesaki uz savu tuvāko: „Ej un nāc, es tev rīt došu!“un tev tomēr ir.

Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.

29 Neperē ļauna pret savu tuvāko, kad tas tev uzticēdamies pie tevis dzīvo.

Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.

30 Nebaries par nepatiesu ar cilvēku ja viņš tev ļauna nav darījis.

Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.

31 Neapskaudi varas darītāju un neizraugies sev neviena no viņa ceļiem;

Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.

32 Jo netiklais Tam Kungam ir negantība, bet viņam ir draudzība ar sirdsskaidriem.

Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.

33 Tā Kunga lāsti ir bezdievīga namā, bet taisno mājas vietu viņš svētī.

HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.

34 Smējējus tiešām viņš apsmies, bet pazemīgiem dos žēlastību.

Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.

35 Gudrie iemantos godu, bet ģeķi atradīs kaunu.

De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.