< Psalmorum 106 >

1 Alleluia. Confitemini Domino quoniam bonus: quoniam in sæculum misericordia eius.
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Quis loquetur potentias Domini, auditas faciet omnes laudes eius?
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
3 Beati, qui custodiunt iudicium, et faciunt iustitiam in omni tempore.
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
4 Memento nostri Domine in beneplacito populi tui: visita nos in salutari tuo:
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
5 Ad videndum in bonitate electorum tuorum, ad lætandum in lætitia gentis tuæ: ut lauderis cum hereditate tua.
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
6 Peccavimus cum patribus nostris: iniuste egimus, iniquitatem fecimus.
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
7 Patres nostri in Ægypto non intellexerunt mirabilia tua: non fuerunt memores multitudinis misericordiæ tuæ. Et irritaverunt ascendentes in mare, Mare rubrum.
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
8 Et salvavit eos propter nomen suum: ut notam faceret potentiam suam.
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
9 Et increpuit Mare rubrum, et exiccatum est: et deduxit eos in abyssis sicut in deserto.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
10 Et salvavit eos de manu odientium: et redemit eos de manu inimici.
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
11 Et operuit aqua tribulantes eos: unus ex eis non remansit.
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
12 Et crediderunt verbis eius: et laudaverunt laudem eius.
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
13 Cito fecerunt, obliti sunt operum eius: et non sustinuerunt consilium eius.
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
14 Et concupierunt concupiscentiam in deserto: et tentaverunt Deum in inaquoso
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
15 Et dedit eis petitionem ipsorum: et misit saturitatem in animas eorum.
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
16 Et irritaverunt Moysen in castris: Aaron sanctum Domini.
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
17 Aperta est terra, et deglutivit Dathan: et operuit super congregationem Abiron.
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
18 Et exarsit ignis in synagoga eorum: flamma combussit peccatores.
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
19 Et fecerunt vitulum in Horeb: et adoraverunt sculptile.
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
20 Et mutaverunt gloriam suam in similitudinem vituli comedentis fœnum.
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
21 Obliti sunt Deum, qui salvavit eos, qui fecit magnalia in Ægypto,
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
22 mirabilia in Terra Cham: terribilia in mari rubro.
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
23 Et dixit ut disperderet eos: si non Moyses electus eius stetisset in confractione in conspectu eius: Ut averteret iram eius ne disperderet eos:
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
24 et pro nihilo habuerunt terram desiderabilem: Non crediderunt verbo eius,
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
25 et murmuraverunt in tabernaculis suis: non exaudierunt vocem Domini.
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
26 Et elevavit manum suam super eos: ut prosterneret eos in deserto:
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
27 Et ut deiiceret semen eorum in Nationibus: et dispergeret eos in regionibus.
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28 Et initiati sunt Beelphegor: et comederunt sacrificia mortuorum.
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29 Et irritaverunt eum in adinventionibus suis: et multiplicata est in eis ruina.
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30 Et stetit Phinees, et placavit: et cessavit quassatio.
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31 Et reputatum est ei in iustitiam, in generationem et generationem usque in sempiternum.
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32 Et irritaverunt eum ad Aquas contradictionis: et vexatus est Moyses propter eos:
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33 quia exacerbaverunt spiritum eius. Et distinxit in labiis suis:
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34 non disperdiderunt gentes, quas dixit Dominus illis.
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35 Et commisti sunt inter gentes, et didicerunt opera eorum:
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36 et servierunt sculptilibus eorum: et factum est illis in scandalum.
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37 Et immolaverunt filios suos, et filias suas dæmoniis.
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38 Et effuderunt sanguinem innocentem: sanguinem filiorum suorum et filiarum suarum, quas sacrificaverunt sculptilibus Chanaan. Et infecta est terra in sanguinibus,
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39 et contaminata est in operibus eorum: et fornicati sunt in adinventionibus suis.
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40 Et iratus est furore Dominus in populum suum: et abominatus est hereditatem suam.
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41 Et tradidit eos in manus gentium: et dominati sunt eorum qui oderunt eos.
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42 Et tribulaverunt eos inimici eorum, et humiliati sunt sub manibus eorum:
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43 sæpe liberavit eos. Ipsi autem exacerbaverunt eum in consilio suo: et humiliati sunt in iniquitatibus suis.
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44 Et vidit cum tribularentur: et audivit orationem eorum.
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45 Et memor fuit testamenti sui: et pœnituit eum secundum multitudinem misericordiæ suæ.
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46 Et dedit eos in misericordias in conspectu omnium qui ceperant eos.
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47 Salvos nos fac Domine Deus noster: et congrega nos de Nationibus: Ut confiteamur nomini sancto tuo: et gloriemur in laude tua.
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
48 Benedictus Dominus Deus Israel a sæculo et usque in sæculum: et dicet omnis populus: Fiat, fiat.
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken

< Psalmorum 106 >