< Psalmorum 65 >

1 In finem. Psalmus David, canticum Jeremiæ et Ezechielis populo transmigrationis, cum inciperent exire. [Te decet hymnus, Deus, in Sion, et tibi reddetur votum in Jerusalem.
En Psalm Davids, för en viso till att föresjunga. Gud, man lofvar dig i stillhet i Zion, och dig betalar man löfte.
2 Exaudi orationem meam; ad te omnis caro veniet.
Du hörer bön, derföre kommer allt kött till dig.
3 Verba iniquorum prævaluerunt super nos, et impietatibus nostris tu propitiaberis.
Vår missgerning trycker oss hardeliga. Förlåt oss våra synder.
4 Beatus quem elegisti et assumpsisti: inhabitabit in atriis tuis. Replebimur in bonis domus tuæ; sanctum est templum tuum,
Säll är den du utväljer, och hafver honom till dig, att han skall bo i dina gårdar; han hafver en rik tröst af ditt hus, det helga templet.
5 mirabile in æquitate. Exaudi nos, Deus, salutaris noster, spes omnium finium terræ, et in mari longe.
Hör oss, efter den underliga rättfärdigheten, Gud vår salighet; du, som äst allas hopp, på jordene, och fjerran på hafvet.
6 Præparans montes in virtute tua, accinctus potentia;
Du, som bergen stadig gör i sine kraft, och begjordad äst med magt;
7 qui conturbas profundum maris, sonum fluctuum ejus. Turbabuntur gentes,
Du, som stillar hafsens fräsande, dess böljors fräsande, och folks buller;
8 et timebunt qui habitant terminos a signis tuis; exitus matutini et vespere delectabis.
Att de, som vid de landsändar bo, skola förskräcka sig för din tecken; du gläder allt det som röres, både om morgon och om afton.
9 Visitasti terram, et inebriasti eam; multiplicasti locupletare eam. Flumen Dei repletum est aquis; parasti cibum illorum: quoniam ita est præparatio ejus.
Du besöker landet, och vattnar det, och gör det mycket rikt; Guds källa hafver vatten tillfyllest; du låter dess korn väl trifvas; ty alltså brukar du landet.
10 Rivos ejus inebria; multiplica genimina ejus: in stillicidiis ejus lætabitur germinans.
Du vattnar dess fårar, och fuktar det upplöjdt är; med regn gör du det blött, och välsignar dess växt.
11 Benedices coronæ anni benignitatis tuæ, et campi tui replebuntur ubertate.
Du kröner året med ditt goda, och din fotspår drypa af fetma.
12 Pinguescent speciosa deserti, et exsultatione colles accingentur.
De boningar i öknena äro ock feta, så att de drypa; och högarna äro allt omkring lustige.
13 Induti sunt arietes ovium, et valles abundabunt frumento; clamabunt, etenim hymnum dicent.]
Hjordmarken är full med får, och dalarna stå tjockt med säd; så att man glädes dervid, och sjunger.

< Psalmorum 65 >