Mani'zanti Mofo Nanekee 31

1 Ama'na nanekea, kini ne' Lemuelina nerera knare antahintahi ami ke rempi humi'ne.

Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

2 Nagrani'a narimpafinti'ma kasegante'noa mofavre'nimoka, Ra Anumzamofonte huvempa hugeno nami'nea mofavre mani'nane.

Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

3 Hanave ka'a a'nerera hunka otro. E'inahu a'nemo'za kini vahe'ma zamazeri havizama nehaza a'nerera osuo.

Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

4 Lemueliga kini vahe'mo'za aka tina onesageno, kva vahe'mo'za hanave tima nezankura zamavesi zamavesi osugahaze.

Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

5 Na'ankure aka tima nesu'za kasegemofona zamage'nekaniza zamunte omane vahera zamazeri so'e osugahaze.

De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

6 Aka tina fri'zama nehanaza vahe nezamita, waini tina ra hazenkefima mani'naza vahe zaminke'za neho.

Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

7 Zamatrenke'za aka tina nene'za, zamunte omnea zanku'ene, ra knazama eri'naza zankura zamagekaniho.

Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

8 Kema huga'ma osu'nesia vahe'mokizmima keagahu trate'ma zamavarente'za zamazeri havizama nehanageta, kea hutma zamaza hiho.

Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

9 Zamunte'ma omane vahe'ene, zamagra'ama zamaza hugama osanaza vahe'mokizmi knare'zankura, fatgo hu'za refkoma huzmantesaza zankura keaga hunka zamaza hugahane.

Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

10 Izaga knare avu'ava ene ara erigahane? Na'ankure e'inahukna a'mo'a, zago'amo marerisa havea agatere'ne.

En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

11 Neve'a ana a'mofonkura maka'zana hugahie huno antahinemiankino, mago zankura atupara osugahie.

På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

12 Mika zupa nomani'zama'afina, ana a'mo'a, knare zanke'za nevena hunenteno, azeri havizana osugahie.

Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

13 Ana a'mo'a muse nehuno sipisipi azoka ene kafina nofi'ene (flax) hakeno erino nofi zagiteno, agra'a azanu kukena hatino tro nehie.

Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

14 Ana a'mo'a ventemo'za zagore atre feno eri avitete'za neazankna huno, afetetira ne'zana erino noma'afina egahie.

Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

15 Agra masa osu'nesigeno nanterampi otino nevene, noma'afi naga'amofo ne'zana retro nehuno, eri'za mofamo'ma eri'zama emerisia zana retro huntegahie.

Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

16 Ana a'mo'a hozama ante mopa rezagneno keteno, agra'a eri'nesia zagoreti mizaseno waini hoza antegahie.

Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

17 Ana a'mo'a hanavetino eri'zana eri a'kino, hanavetino eri'zana erigahie.

Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

18 Ana a'mo'a zagoma erifore'ma hu eri'za eri kaziga knare hu'neanakino, tavira rekru hunteno eri'zana e'nerinkeno kenage segahie.

Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

19 Ana a'mo'a agra'a, azanuti nofira zagino kukena hatino tro nehie.

Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

20 Agra zamunte omane vahera zamaza nehuno, mago'a zanku'ma atupama haza vahera zamaza nehie.

För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

21 Ana a'mo'a zasi ko'ma atanigeno'a, noma'afima nemaniza naga'amo'zama zasiku'ma fri'zankura, korora osugahie. Na'ankure amuhoma hu tavravereti hatino kukena huzamante'ne.

Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

22 Agra tafe'ma masi tafera hatino tafera nehuno, zago'amo mareri efeke ene fitunke tavravereti kukena hugahie.

Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

23 Rankumamofo kafante'ma ranra vahe'mo'zama atru hu'za kegagama nehazafina, ana a'mofo nevena antahimiza ke'za antahi'za hu'naza nere.

Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

24 Mika zupa ana a'mo'a knare kukena nehatino, zamu'nofira tro nehige'za feno vahe'mo'za eme mizase'naze.

Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

25 Agra hanave'areti'ene ra agima ami'zanteti kukena hiankna nehuno, henkama esia zankura kiza regahie.

Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

26 Ana a'mo'a ama' antahi'zanteti kea nehigeno, agipina vahe'mofoma knare kema hunte kemo avite'ne.

Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

27 Arga mika'zama noma'afima me'nea zantamina kegava hu so'e nehuno, ferura nomanie.

Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

28 Mofavre zaga'amo'za hu muse hunentesageno, neve'a husga huntegahie.

Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

29 Rama'a a'nemo'za knare avu'avara nehazanagi, kagra zamagaterenka hiranto a'tfa mani'nane.

"Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."

30 Mago a'mo'ma fru huno knare avu'ava'ma hania zamo'a krevatga hanigeno, agi agonama keganunuma hananazamo'a, fanane hugahie. Hianagi Ra Anumzamofoma koro hunteno agoragama nemanisia a'mofona, husga huntegahaze.

Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

31 Agrama eri'zama eri'nesia avamente mizana neminkeno, knare avu'ava'ma nehuno, knare eri'zama eri'nesia zankura, vahe'mo'za ra kuma'mofo kafante husga huntegahaze.

Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.