Matiu 18

1 Hagi ana knafi amage nentaza disaipol naga'mo'za Jisasinte e'za amanage hu'naze. Aza mona kumapina ugagota vahera manigahie?

I den tiden gingo Lärjungarna till Jesum, och sade: Hvilken är den störste i himmelriket?

2 Hazageno Jisasi'a mago osi mofavre ke higeno egeno, amunozamifi azeri otiteno,

Då kallade Jesus fram ett barn, och ställde det midt ibland dem;

3 amanage hu'ne. Nagra tamage hu'na neramasmue, Tamagra ruzahe huta osi mofavre'gna osanuta, mona kumapina ovutfa hugahaze.

Och sade: Sannerliga säger jag eder, utan I omvänden eder, och varden såsom barn, skolen I icke komma i himmelriket.

4 Aza'o agra avufa antermino ama osi mofavre'gna hanimo, mona kumapi rana manigahie.

Hvilken nu sig sjelf så förnedrar, som detta barnet, han är den störste i himmelriket;

5 Hagi aza'o ama anahukna huno osi mofavrema Nagri nagifima avresimo'a, Nagri navregahie.

Och hvilken som undfår ett sådant barn i mitt Namn, han undfår mig.

6 Hu'neanagi iza'o ama ne'one mofavre nagapinti'ma Nagrite amentinti nehimofoma kumipi avarente'simofona, ne'zama refuzafuma nepaza ra have eritma anankempi tafiteta, asgahutma hageri amu'nompi atresageno tima nakriniana knare hugahie.

Men hvilken som förargar en af dessa små, som tro på mig, honom vore bättre att en qvarnsten vore bunden vid hans hals, och han sänktes ned i hafsens djup.

7 Iza'o rumofoma kumipima avrenentea vahekura nasuragie, na'ankure hakare zupa vahe'ma zamazeri kumipi netreazana me'ne. Hianangi iza'o rumofoma kumipi avrentesimo'a tusi'a hazankefi manigahie.

Ve verldene för förargelses skull; ty förargelse måste ju komma; dock, ve de mennisko, genom hvilka förargelse kommer.

8 Hagi kazamo'o, kagiamo'ma kavareno kumi kante'ma vanigenka, akafrinka matevu atro. Kagra'ma magoke kazane kaganema me'nesigenka manivava kasimuma erisanana knare hugahie. Hagi tare kazane kagane me'nenige'za tevava tevefi mate'vu katregahaze. (aiōnios g166)

Är det så att din hand, eller din fot är dig till förargelse, så hugg honom af, och kastan ifrå dig; bättre är dig ingå uti lifvet halt, eller lemmalös, än du skulle hafva två händer och två fötter, och kastas i evinnerlig eld. (aiōnios g166)

9 Kavurgamo'ma kumipi kavrentesigenka, tagatinka matevu netrenka, manivava kasimuma magoke kavurgane erisanana knare hugantegahie. Hagi tarega kvurgama menesigeno'a, tevava tevefi matevu katregahie. (Geenna g1067)

Och är det så att ditt öga är dig till förargelse, rif det ut, och kastat ifrå dig; bättre är dig, att du ingår uti lifvet enögder, än du skulle hafva tu ögon, och kastas i helvetes eld. (Geenna g1067)

10 Tamagra kva hiho, amana ne'onse mofavre nagara zmage fenka otreho. Na'ankure Nagrama nermasmuana monafina zamagri ankeromo'za, mika zupa monafinka mani'nea Nenfa avugosa negaze.

Ser till, att I förakten ingen af dessa små; ty jag säger eder, att deras Änglar i himmelen se alltid mins Faders ansigte, i himlom.

11 [Vahe'mofo mofavre'ma e'neana fanane hu'naza vahe hakreno zmarenaku e'ne.]

Ty menniskones Son är kommen till att frälsa det som förtappadt var.

12 Na'ane tamagesa nentahize? Magomo'ma 100'a sipisipi ante'nesnifinti, mago'ma fanane hanigeno'a, 99'a agonarega zamatreneno mago'ma fananema hu'nemofonkura ome hakreno ovregahio? A'o.

Huru synes eder? Om en menniska hade hundrade får, och ett af dem fore vill; öfvergifver hon icke de nio och niotio på bergen, och går bort, och söker efter det som for vill?

13 Agra hakreno erifore hanuno'a, tamage neramasmue, 99ni'a fananema osu'naza sipisipi afuzaga agatereno mago'ma fananema hu'nemofona tusi'a muse huntegahie.

Och händer det så, att hon finner det igen, sannerliga säger jag eder, hon gläds mera deröfver, än öfver de nio och niotio, som icke foro vill.

14 Anahu kna huno, monafinka Nermafa avesi'zamo'a, ama ne'onse nagapintira magore huno frino fanane osanie nehie.

Så är ock icke edar himmelske Faders vilje, att någor af dessa små skall borttappad varda.

15 Mono negafu'ma kumi'ma hugantesigenka, vutna tanagragu umani'neta ana havizama hu'nesia zana ome azeri fatgo hunto. Agrama keka'ama antahisiana, negfuna avare kamatane.

Men om din broder syndar dig emot, så gack och straffa honom emellan dig och honom allena; hörer han dig, så hafver du förvärfvat din broder;

16 Hagi keka'ama ontahisnigenka, magoro tareo znavrenka vunetma, nentahisageno mika hazenkea erifatgo huno eriama hugahie.

Men hörer han dig icke, så tag ännu med dig en eller två, på det all sak skall bestå vid tvegge eller tregge vittnes mun.

17 Hanigeno agrama antahi oramisiana, mono kevumofo asamio. Hanankeno mono kevumofo ke ontahisiana, atregeno agra mono ontahi vahero, havige huno takesi zago eri vahekna vahe manino.

Hörer han dem icke, så säg det församlingene; hörer han icke församlingena, så håll honom såsom en Hedning och Publican.

18 Nagra tamage hu'na neramasmue, inankna zama mopare'ma anakisnaza zana, anazanke huno monarera anakigahie. Hagi inankna zama mopare'ma vakane atresnaza zana, anahu'kna huno monarera vakane atregahie.

Sannerliga säger jag eder: Allt det I binden på jordene, det skall vara bundet i himmelen; och allt det I lösen på jordene, det skall vara löst i himmelen.

19 Ete mago'ene Nagra tamage hu'na neramasmue, taremotna ama moparera mani'netna, mago tnarimpa hutetna, mago'a zanku antahigesna'ana, monafinka mani'nea Nenfa'a amne hugahie.

Yttermera säger jag eder: Der två af eder komma öfverens på jordene, hvad ting det helst kan vara, som de bedja om, skall dem det vederfaras af minom Fader, som är i himlom.

20 Na'ankure ama mopare'ma taremo'o tagufamo'za, Nagri nagire emeritru hanafina, Nagra zamagri amu'nozmifi manigahue.

Ty hvar två eller tre äro församlade i mitt Namn, der är jag midt ibland dem.

21 Anante Pita'a, Jisasinte eno anage hu'ne, Ramoke, kumi hunantesia nenafuna, nama'a zupa kumi'a atrentegahue, 7ni'a zupa atrentegahufi?

Då steg Petrus fram till honom, och sade: Herre, huru ofta skall min broder synda emot mig, och jag skall förlåta honom det? Är sju resor nog?

22 Higeno Jisasi'a Pitankura anage hu'ne, 7ni'a zupo'ompge, Nagra tamage hu'na negasamue, 7ni'a 70'a zupa atrentegahane.

Då sade Jesus till honom: Jag säger dig, icke sju resor; utan sjutio sinom sju resor.

23 Ama ana agafare mona kumamo'a amanahu hu'ne, mago kinimo'ma kazokzo eri'za vahe'amoza zagoa nofi hu'naza ete erinaku hige'za eri'za refako hu'za eme amizankna hu'ne.

Fördenskull är himmelriket liknadt vid en Konung, som ville hålla räkenskap med sina tjenare.

24 Anama huno zaganeno hakeno negege'za, 10 tauseni zago'a nofi hu'nea ne' agrite avare'za e'naze.

Och när han begynte räkna, kom en fram för honom, som honom var skyldig tiotusend pund;

25 Na'ankure ana ne'mo'a nofima hu'neana ovaknegeno, ramo hamponage ana ne'ku huno, a'mofavre'ane mika tuzampaza ante'neazana zagore ome atrenka, nofima hu'neama'a etenka vaknento higeno,

Och efter han hade icke der han kunde betala med, böd herren att han skulle säljas, och hans hustru, och barn, och allt det han ägde, och betalas med.

26 anante kazokzo eriza ne'mo'a mopafi agri avuga mseno keke hunteno, kagra agazone hunaminege'na, mika nofi'ma hunoana ete'na nagra vaknaneno hu'ne.

Då föll den tjenaren ned, och tillbad honom, och sade: Herre, haf tålamod med mig, jag vill allt betala dig.

27 Ana kazokzo eri'za ne'mofo Ramo'a kazokazo nera asuragi anteno avrenetreno nofima hu'nea zana atrentene.

Då varkunnade herren sig öfver den tjenaren, och lät honom lös, och gaf honom till det han var skyldig.

28 Ana higeno atiramino fegi vuteno'a, magoka kazokazo eri'za eneri'a ne'mo agripinti 100'a silva zago nofi hu'nea ne' omege'ne. Anante ananke nofite avazu nehuno anage hu'ne, nagripinti nofi'ma hu'nana zana etenka vakano hu'ne.

Då gick den tjenaren ut, och fann en af sina medtjenare, som honom var skyldig hundrade penningar; och han tog fatt på honom, och fick honom i halsen, drog honom, och sade: Betala det du äst skyldig.

29 Anante ana kazokzo eri'za ne'mo mopafi unemaseno keke hunteno, agazone hu'nantenege'na nagra eme vaknaneno.

Då föll hans medtjenare till hans fötter, och bad honom, sägandes: Haf tålamod med mig, jag vill allt betala dig.

30 Hianagi ana kea ontahino ruvahe hiazamo kina nompi avreno ome retufe vazigeno mani'neno, nofi'ma hu'nea zana vaknegahie.

Men han ville icke; utan gick bort, och kastade honom i fängelse, så länge han betalade det han var skyldig.

31 Magoka kazokzo eri'zama eneriza naga'mo'za fore'ma hiazana kete'za, tusiza hu'za zamasunku hute'za vazamo'za mika zama fore hiazana ra zamimofo ome asmi'naze.

Då nu andre hans medtjenare sågo det som skedde, tyckte dem det ganska illa vara, och kommo, och kungjorde sinom herra allt det skedt var.

32 Anante rankva ne'amo'a ugota kazokzo eri'za ne' kehuno, Kagra havi kavukva'ene kazokzo eri'za nere! Na'ankure kagrama keke ke hunantake'na maka nofi'ma hu'nana zana atregante'noe.

Då kallade hans herre honom för sig, och sade till honom: Du skalkaktige tjenare, allt det du skyldig vast, gaf jag dig till, ty du bad mig;

33 Nagrama hugante'noaza hunka kazokzo eri'za negafuna kasunkura huontegahampi?

Skulle du ock icke hafva förbarmat dig öfver din medtjenare, såsom jag förbarmade mig öfver dig?

34 Nehuno tusi asi vazigeno, agri rankva'amo kina nonte kva nehaza vahete, azeri haviza nehanageno mani'neno nofi'ma hu'neaza vakanenogu avreno ome zami'ne.

Och hans herre vardt vred, och antvardade honom bödlarna i händer, tilldess det var allt betaladt, som han honom skyldig var.

35 Ana hu'negu, mago mago'mokama negafuma kagu'areti hunka kumi'ama apase ontesanana, monare Nenfa'a tamagrira anazanke hurmantegahie.

Så skall ock min himmelske Fader göra eder, om I icke förlåten af edor hjerta, hvar och en sinom broder det de bryta.