< 1 Kroniku 19 >

1 Hagi mago'a kna evutegeno, Amoni vahe kini ne' Nahasi'a frigeno nemofo Hanuni agri nona erino kinia mani'ne.
Sur ces entrefaites, Nahach, le roi des Ammonites, mourut, et son fils lui succéda.
2 Hagi Deviti'a amanage hu'ne, nagra Hanunina knare avu'avaza huntesnue, na'ankure nafa'amo Nahasi'a nagrira knare avu'ava kora hunante'ne. Anage nehuno Hanunina nefa'ma fri'nea zante Hanuni zamasunku ke ome huntehogu kato vahera Deviti'a huzmante'ne. Hagi ana'ma hige'za Deviti eri'za vahe'amo'za nefa'ma frigeno'ma mani'nea zante Hanuni kenaku Amoni vahe mopafi e'naze.
David se dit: "Je veux agir amicalement avec Hanoun, fils de Nahach, comme son père a agi à mon égard." Et David envoya des émissaires pour lui présenter des condoléances au sujet de son père, et les serviteurs de David se rendirent au pays des Ammonites pour porter des condoléances à Hanoun.
3 Hianagi Amoni kumate kva vahe'mo'za amanage hu'za Hanunina asmi'naze, Kagrama antahinana ama'i vahe'tmima Deviti'ma huzmantege'zma azana, negafa'ma fri'nea zante zamasunku ke hugantenaku aze hunka kagesa antahino? I'o, ha' eme hurante'naku mopatia afure'za kenaku e'naze.
Mais les princes ammonites dirent à Hanoun: "Est-ce, à ton avis, pour honorer ton père que David t’a envoyé des consolateurs? N’Est-ce pas plutôt pour explorer, troubler et espionner le pays que ses serviteurs sont venus te trouver?"
4 Hazageno Hanuni'a Deviti'ma huzmantege'zama e'naza vahetmina zamazerino zamagi zamazokara harenezmanteno, zamariga avamenteti kenazmia ahe vatro hutere huteno huzmantege'za ete vu'naze.
Alors Hanoun fit saisir les serviteurs de David, ordonna de les raser et de couper la moitié de leurs vêtements jusqu’aux hanches, puis il les congédia.
5 Hagi ana nanekema Devitima eme asamizageno'a, eri'za vahe'arami huzmantege'za e'za amanage hu'za ana vahetmina eme zamasami'naze, kini ne'mo'a amanage hie, Jeriko kumate mani'nenkeno tamagitamazoka'mo'a hagetena eho huno hu'ne. Na'ankure zamagrira tusi'a zamagazema hu avu'ava'ma huzmantegeno zamagazema hiazanku anagea hu'ne.
Ceux-ci partis, on mit David au courant de ce qui était arrivé à ces hommes, et il envoya au-devant d’eux car ces hommes étaient accablés de honte et leur fit dire: "Restez à Jéricho jusqu’à ce que votre barbe ait repoussé, puis vous reviendrez."
6 Hagi Amoni vahe'mo'zane, Hanuni'enema ke'za antahi'za hazama zamagrama haza avu'avamo'ma Devitima azeri arimpama nehegeno'a, karisifima mani'neza zamaza hu'za Devitima ha'ma hunte'naza vahetamine karisiraminema mizasenazana Messopotamia kumateti'ene, Aram-ma'aka kumateti'ene, Zoba kumatetira, kna'amo'a 30 tausen hu'nea silva zagoreti ome mizase'naze.
Les Ammonites, voyant qu’ils s’étaient mis en mauvaise odeur auprès de David, envoyèrent, de concert avec Hanoun, mille kikkar d’argent pour soudoyer dans la Syrie du Double-Fleuve, dans la Syrie de Maakha et de Çoba des chars et des cavaliers.
7 Hagi ana zago'a ome zami'za 32tauseni'a karisiraminki, Ma'aka kumate kini ne'ene maka sondia vahe'araminena zamavare'za e'za, Medeba kumate seli nona eme ki'za mani'naze. Hagi anama nehazage'za Amoni sondia vahe'mo'za zamagra rankumapinti Israeli vahe ha' huzmante'naku atiramiza e'naze.
Ils soudoyèrent ainsi trente-deux mille chars ainsi que le roi de Maakha et son peuple, qui vinrent camper devant Mèdeba; de leur côté, les Ammonites sortirent ensemble de leurs villes et entrèrent en campagne.
8 Hagi Deviti'ma ana'ma haza nanekema nentahino'a, Joapune maka hankave sondia vahetmina huzmantege'za ha' ome huzmantenaku vu'naze.
A cette nouvelle, David envoya Joab avec toute son armée de vaillants.
9 Hagi Amoni kumate sondia vahe'mo'za rankumapintira etirami'za rankumamofo kafante emanimpi hu'za ha hunaku otizageno, mago'a kini vahe'mo'zama zamazama hunaku'ma e'naza kini vahe'mo'zane, sondia vahe'mo'zanena hahunaku zamagranena hofa agupofi eme retro hu'za oti'naze.
Les Ammonites s’avancèrent et se mirent en bataille à l’entrée de la ville, tandis que les rois qui étaient accourus restaient séparés dans la campagne.
10 Hagi Joapu'ma keama ha' vahe'amozama amigane avuganema maninpi hu'za otizageno, knare'ma hu'za ha'ma nehaza hankave sondia vahetmina huzmantege'za Aramu sondia vahe'ene hara ome hunaku manimpi hu'za oti'naze.
Joab, voyant que la bataille le menaçait par-devant et par-derrière, fit choix des meilleurs guerriers d’Israël et les disposa devant les Syriens.
11 Hagi mago'ama maniza sondia vahetmina negna Abisai azampi antegeno, Abisai'a zamavareno Amoni vahe'mokizmi hara huzmantenaku manimpi hu'naze.
Pour le reste de l’armée, il le mit sous les ordres de son frère Abchaï et le rangea devant les Ammonites.
12 Ana nehuno Joapu'a negna Abisaina amanage huno asmi'ne, Siria ha' vahe'mo'zama tusiza hu'za hankavema tiza ha'ma hunante'snageta eta eme naza hiho. Hagi Amoni vahe'mo'zama kagri'ma hankavetiza ha'ma hugantesnagena, nagra e'na eme kaza hugahue.
Et il dit: "Si les Syriens l’emportent sur moi, tu viendras à mon secours; si les Ammonites l’emportent sur toi, c’est moi qui viendrai te secourir.
13 Hagi korora osunka hankavetigeta, vahetiagu'ene Anumzanti'amofo rankumaku'ene ha' vaheti'aramina hara huzmantamnena, Ra Anumzamo'ma kesigenoma knare'ma haniazana amne agra hugahie.
Sois fort, soyons forts pour notre peuple et pour les villes de notre Dieu, et que le Seigneur agisse selon sa volonté!"
14 Hagi Joapu'ene sondia vahe'amozama Siria sondia vahetmima ha'ma ome huzmantage'za, ana Siria vahe'mo'za atre'za fre'naze.
Joab, avec la troupe qui l’accompagnait, engagea la bataille contre les Syriens, qui s’enfuirent devant lui.
15 Hagi Amoni sondia vahe'mo'zama kazama Siria sondia vahe'mo'zama koro'ma frage'za, zamagranena atre'za Abisainku koro hu'za fre'za rankumamofo agu'afi ufre'naze. Anama hazageno'a Joapu'a atreno Jerusalemi kumate vu'ne.
Les Ammonites, voyant fuir les Syriens, lâchèrent pied devant son frère Abchaï et rentrèrent dans la ville; et Joab revint à Jérusalem.
16 Hagi Siria sondia vahe'mo'zama kazama, Israeli sondia vahe'mo'zama ha'ma huzmagaterage'za, Yufretisi timofo kantu kazigama mani'naza sondia vahetmintega eme zamazama hanagura kato vahe huzmantazage'za kea eri'za vu'naze. Hagi e'i ana sondia vahetmimofo ugota kva vahezmia Sofakikino, agra Hadadezeri sondia vahetamintera ugota kva ne' mani'ne.
Mais les Syriens, se voyant battus par les Israélites, envoyèrent des messagers et firent avancer les Syriens de delà le Fleuve, sous le commandement de Chopakh, chef de l’armée de Hadadézer.
17 Hagi anankema Deviti'ma nentahino'a, mika Israeli sondia vahetmina zamazeri retru nehuno zamavareno Jodani tina takaheno kantu kaziga ha' ome huzmante'naku vu'naze. Hagi Deviti'ma kantu kazigama vigeno'a, Siria sondia vahe'mo'za hahunte'naze.
Quand David en fut informé, il rassembla tout Israël, traversa le Jourdain, arriva à Hélam et aligna ses troupes en face d’eux. Il commença à combattre les Syriens, qui acceptèrent la bataille.
18 Hagi Siria sondia vahe'mo'za Israeli sondia vahetminkura koro frazageno, Deviti sondia vahe'mo'zama karisifima vano nehu'za ha'ma nehaza vahera 7tauseni'a vahe nezamahe'za, mopafima vano nehu'za ha'ma nehaza vahera 40tauseni'a nezmahe'za, ana sondia vahetmimofo kva ne' Sofakinena ana hapi ahe'naze.
Aram prit la fuite devant Israël, et David lui tua sept mille attelages et quarante mille hommes de pied. Il fit périr aussi Chopakh, chef de l’armée.
19 Hagi Hadadezeri eri'za vahe'mo'zama kazama Israeli sondia vahe'mo'zama ha'ma huzmagaterazage'za, Devitinte e'za zamarimpa fruma hu'za manisaza naneke eme nehu'za agri agorga'a mani'zageno, Siria vahe'mo'za ru'enena Amoni vahetega eme ante'za zamaza osu'naze.
Les serviteurs de Hadadézer, voyant qu’Israël les avait défaits, firent la paix avec David et devinrent ses tributaires; et les Syriens ne furent plus disposés à venir en aide aux Ammonites.

< 1 Kroniku 19 >