< ローマ人への手紙 7 >

1 兄弟等よ、我律法を知れる人々に謂へば、汝等律法に人の司らるるは活ける間のみなる事を知らざるか。
Veten I icke, käre bröder (ty jag talar med dem som lagen veta), att lagen regnerar öfver menniskona, så länge hon lefver?
2 蓋夫ある婦は、夫の存命中律法を以て之に繋がると雖も、夫死すれば之に對する律法を解かるるなり。
Ty en qvinna, som i mans våld är, så länge mannen lefver, är hon bunden till lagen; men om mannen dör, så blifver hon lös ifrå mansens lag.
3 然れば夫の存命中他の人に就けば姦婦と呼ばるべきも、夫死したる時は其律法より釈され、他の人に就くも姦婦には非ざるなり。
Men om hon är med en annan man, medan hennes man lefver, då varder hon kallad en horkona; men dör mannen, så är hon fri ifrå lagen, att hon icke varder en horkona, om hon är när en annan man.
4 然れば我兄弟等よ、汝等もキリストの[死]體に由りて、律法に對して死したる者となれり。是死者の中より復活し給ひし他のものに属して、我等が神に果を結ばん為なり。
Så ären ock I, mine bröder, dödade ifrå lagen, genom Christi Lekamen; att I skolen vara när enom androm, nämliga när honom som är uppstånden ifrå de döda, på det vi skole göra Gudi frukt.
5 蓋我等肉に在りし時、律法に據れる罪科の諸慾、死の果を結ばせんとて、我等の五體の中に働きたりしが、
Ty Då vi vorom köttslige, då voro de syndiga begärelser, som lagen uppväckte, mägtig i våra lemmar, att göra dödenom frukt.
6 今や我等は既に繋がれたりし死の律法より釈されて、儀文の古きによらず、霊の新しきに由りて事へ奉るに至れり。
Men nu äre vi friade ifrå lagen, döde ifrå henne som oss höll fångna; så att vi skole tjena uti ett nytt väsende, efter andan, och icke uti det gamla väsendet, efter bokstafven.
7 第二款 堕落者に於る律法 然らば我等何をか云はん、律法は罪なるか、然らず。然りながら律法に據らずしては我罪を知らざりき。蓋律法が「貪ること勿れ」と云はざれば我貪を知らざりしに、
Hvad vilje vi då säga? Är lagen synd? Bort det; men syndena kände jag icke, utan af lagen; ty jag hade intet vetat af begärelsen, hade icke lagen sagt: Du skall icke begära.
8 罪は機會に乗じ、掟によりて、我中に所有慾望を惹起せり。即ち律法なき時、罪は死したるものにして、
Då tog synden tillfälle af budordet; och uppväckte i mig all begärelse; ty utan lagen var synden död.
9 我は昔時律法なくて活きたりしが、掟來りしかば、罪は生回りて、
Och jag lefde fordom utan lag; men när budordet kom, fick synden lif igen;
10 我は死せり、斯て我を活かさんとて與へられたる掟は、死を來すものとなれり。
Och jag vardt död; så fanns då, att budordet, som mig var gifvet till lifs, det var mig till döds.
11 蓋罪は掟の機會に乗じて我を惑はし、且之を以て我を殺せり。
Ty synden tog tillfälle af budordet, och besvek mig, och drap mig dermed.
12 然て律法は聖なり、掟も聖にして且正しく且善なり。
Så är väl lagen helig, och budordet heligt, och rättfärdigt, och godt.
13 然らば善なるもの我に死となりたるか、然らず、唯罪が罪と明に顕れん為に、善なるものを以て我に死を來し、掟によりて甚罪深きものとなるに至りしなり。
Är då det, som godt är, vordet mig till döds? Bort det; men synden, på det hon skulle synas vara synd, hafver, med det godt är, verkat döden i mig; på det synen skulle varda öfvermåtton syndig genom budordet.
14 我等律法の霊的なる事を知る、然れど我は肉的にして罪の下に売られたる者なり。
Ty vi vete, att lagen är andelig; men jag är köttslig, sålder under syndena.
15 蓋我が行ふ所は我之を知らず、其は志す善は之を為さずして、厭ふ惡は之を為せばなり。
Ty jag vet icke hvad jag gör; ty jag gör icke hvad jag vill; utan det jag hatar, det gör jag.
16 斯て我厭ふ事を為せば、律法と同意して自ら之を善なりとす、
Om jag nu gör det jag icke vill, så samtycker jag, att lagen är god.
17 然れば今之を行ふ者は、最早我に非ずして我に宿れる罪なり。
Så gör icke nu jag det, utan synden, som bor i mig.
18 蓋我之を知れり、善は我に、即ち我肉に宿れるに非ず、其は志す事我に近しと雖も、善を全うすることを得ず、
Ty jag vet, att i mig, det är, i mitt kött, bor icke godt; viljan hafver jag, men att göra godt, det finner jag icke.
19 志す善は之を為さず、厭ふ惡は却て之を為せばなり。
Ty det goda, som jag vill, det gör jag intet; utan det onda, som jag icke vill, det gör jag.
20 斯て我自ら厭ふ事を為せば、最早之を行ふ者は、我に非ずして我に宿れる罪なり。
Om jag nu gör det jag icke vill, så gör icke nu jag det, utan synden, som bor i mig.
21 然れば我善を為さんとする時は、法として、惡の我に近きを覚ゆ。
Så finner jag nu mig en lag, jag som vill göra det godt är, att det onda låder vid mig.
22 蓋精神に由りては神の律法を悦ぶと雖も、
Ty jag hafver lust till Guds lag, efter den invärtes menniskona;
23 我五體に外の法ありて、我精神の法に敵對し、我を虜にして五體に在る法に從はしむるを認む。
Men jag ser en annor lag i mina lemmar, som strider emot den lag, som i min håg är, och griper mig fången uti syndenes lag, som är i mina lemmar.
24 嗚呼我は不幸の人なる哉、誰か此死の肉體より我を救ふべきぞ、
Jag arme menniska, ho skall lösa mig ifrå denna dödsens kropp?
25 我主イエズス、キリストに由れる神の恩寵是なり。故に我は自ら精神に由りては神の律法に事へ、肉身に由りては罪の法に仕ふ。
Gudi tackar jag, genom Jesum Christum, vår Herra. Så tjenar jag nu Guds lag med hågen; men med köttet tjenar jag syndenes lag.

< ローマ人への手紙 7 >