Giobbe 34
1 Eliu continuò a dire:
Och Elihu svarade, och sade:
2 Ascoltate, saggi, le mie parole e voi, sapienti, porgetemi l'orecchio,
Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
3 Perché l'orecchio distingue le parole, come il palato assapora i cibi.
Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
4 Esploriamo noi ciò che è giusto, indaghiamo fra di noi quale sia il bene:
Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
5 poiché Giobbe ha detto: «Io son giusto, ma Dio mi ha tolto il mio diritto;
Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
6 contro il mio diritto passo per menzognero, inguaribile è la mia piaga benché senza colpa».
Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
7 Chi è come Giobbe che beve, come l'acqua, l'insulto,
Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
8 che fa la strada in compagnia dei malfattori, andando con uomini iniqui?
Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
9 Poiché egli ha detto: «Non giova all'uomo essere in buona grazia con Dio».
Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
10 Perciò ascoltatemi, uomini di senno: lungi da Dio l'iniquità e dall'Onnipotente l'ingiustizia!
Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
11 Poiché egli ripaga l'uomo secondo il suo operato e fa trovare ad ognuno secondo la sua condotta.
Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
12 In verità, Dio non agisce da ingiusto e l'Onnipotente non sovverte il diritto!
Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
13 Chi mai gli ha affidato la terra e chi ha disposto il mondo intero?
Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
14 Se egli richiamasse il suo spirito a sè e a sé ritraesse il suo soffio,
Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
15 ogni carne morirebbe all'istante e l'uomo ritornerebbe in polvere.
Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
16 Se hai intelletto, ascolta bene questo, porgi l'orecchio al suono delle mie parole.
Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
17 Può mai governare chi odia il diritto? E tu osi condannare il Gran Giusto?
Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
18 lui che dice ad un re: «Iniquo!» e ai principi: «Malvagi!»,
Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
19 lui che non usa parzialità con i potenti e non preferisce al povero il ricco, perché tutti costoro sono opera delle sue mani?
Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
20 In un istante muoiono e nel cuore della notte sono colpiti i potenti e periscono; e senza sforzo rimuove i tiranni,
Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
21 poiché egli tiene gli occhi sulla condotta dell'uomo e vede tutti i suoi passi.
Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
22 Non vi è tenebra, non densa oscurità, dove possano nascondersi i malfattori.
Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
23 Poiché non si pone all'uomo un termine per comparire davanti a Dio in giudizio:
Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
24 egli fiacca i potenti, senza fare inchieste, e colloca altri al loro posto.
Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
25 Poiché conosce le loro opere, li travolge nella notte e sono schiacciati;
Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
26 come malvagi li percuote, li colpisce alla vista di tutti;
Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
27 perché si sono allontanati da lui e di tutte le sue vie non si sono curati,
Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
28 sì da far giungere fino a lui il grido dell'oppresso e fargli udire il lamento dei poveri.
Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
29 Se egli tace, chi lo può condannare? Se vela la faccia, chi lo può vedere? Ma sulle nazioni e sugli individui egli veglia,
Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
30 perché non regni un uomo perverso, perché il popolo non abbia inciampi.
Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
31 Si può dunque dire a Dio: «Porto la pena, senza aver fatto il male;
För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
32 se ho peccato, mostramelo; se ho commesso l'iniquità, non lo farò più»?
Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
33 Forse, secondo le tue idee dovrebbe ricompensare, perché tu rifiuti il suo giudizio? Poiché tu devi scegliere, non io, dì, dunque, quello che sai.
Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
34 Gli uomini di senno mi diranno con l'uomo saggio che mi ascolta:
Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
35 «Giobbe non parla con sapienza e le sue parole sono prive di senno».
Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
36 Bene, Giobbe sia esaminato fino in fondo, per le sue risposte da uomo empio,
Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
37 perché aggiunge al suo peccato la rivolta, in mezzo a noi batte le mani e moltiplica le parole contro Dio.
Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
