< Zephanja 1 >

1 Das Wort des Herrn erging an Sophonias, Kusis Sohn und Enkel des Gedalja, Urenkel Amarjas, des Ezechiassohnes, zur Zeit des Judakönigs Josias, des Amossohnes.
Ra Anumzamo'a ama nanekema Zefanaiama ami'neana, Amoni nemofo Josia'ma Juda vahe kinima mani'nea knafi ami'ne. Hagi Zefanaia nefa'a Kusiki, Kusi nefa'a Gedaliaki, Gedalia nefa'a Amariaki, Amaria nefa'a Hezekaia'e.
2 "Fortraffen will ich alles aus dem Land", ein Spruch des Herrn.
Nagra ama mopamofo agofetu'ma me'nea zantamina maka eri harafi hutregahue huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
3 "Fortraffen will ich Vieh und Menschen, fortraffen auch des Himmels Vögel samt den Meeresfischen, die Ärgernisse samt den Himmelsgottheiten, ausrotten aus dem Land die Menschen." Ein Spruch des Herrn.
Maka vahe'ene zagagafanena ruharafi hutre vaganere'na, anamifima hare'za vanoma nehaza namaramine, hagerimpi nozameraminena ruharafi hutre vagaregahue. Havi avu'ava zama nehaza vahera zamahe vagarete'na magopi zmamavufga'a erinte hihi hanuge'za tetemukna nehanagena, ama mopamofo agofetutira maka vahera zamahe vagaregahue huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
4 "Nun will ich gegen Juda meine Hand ausstrecken und gegen die Bewohner von Jerusalem. Aus diesem Orte tilge ich den Baal bis auf seinen Rest, der Götzenpriester Namen samt den Priestern.
Juda mopafima nemaniza vahete'ene Jerusalemi ran kumapima nemaniza vahetera nazana rusute'na zamazeri haviza hugahue. Bali havi anumzante'ma mono'ma hunentaza vahe'ma, ama ana mopa'afima osi'ama manisazama'a maka zamahe vaganere'na, ana havi anumzaraminte'ma pristi eri'zama e'neriza vahe'enena zamahe vagarenugeno zamagia omanegahie.
5 Auch jene, die das Himmelsheer anbeten auf den Dächern, und jene, die sich zum Herrn bekennen und zugleich zu Milkom. -
Ana vahe'mo'za nozamimofo agofetu mareri'za mani'ne'za, zagere'ene ikante'ene ofuraminte'ene zamarena re'za monora hunezamantaze. Zamagra Ra Anumzamofo amage nentone nehu'za, Moleki havi anumzante monora nehaze.
6 Die abgefallen sind vom Herrn, die nicht den Herrn gesucht, nicht um den Herrn sich mehr gekümmert."
Ko'ma Ra Anumzamo'na namage'ma antete'za natre'naza vahe'mo'za, kegavama hunezamante'na asomuma huzmante'sanugura nantahia nonkaze.
7 Jetzt stille vor dem Herrn, dem Herrn! Der Tag des Herrn ist nah, hat doch der Herr ein Schlachtfest hergerichtet und seine Gäste schon bestimmt.
Hagi Ra Anumzamo'ma vahe'ma refko hunezamanteno keagama huzmantesania knamo'a hago kofta nehianki, Agri avurera keaga osu akoheta emaniho. Zgagafama aheno kresramnama viaza huno Ra Anumzamo'a, Agra vahe'a zamahenaku trotra nehie. Ana nehuno zamagri'ma zamazeri havizama hanaza vahera ko zamagi hu'ne.
8 Am Tag des Schlachtfestes des Herrn wird es geschehen: "Ich suche heim die Fürsten und die Königssöhne und alle, die ausländische Gewänder tragen.
Ra Anumzamo'a huno, anama zamahe'nua kna knazupa, Juda vahe'mofo kva vahetamine, kini vahe'mokizmi mofavre naga'ene, ru vahe'mokizmi zamavu'zamavama nevaririza vahe'enena knazana zamina zamazeri haviza hugahue.
9 Ich suche heim an jenem Tag auch alle, die über Schwellen hüpfen, die ihres Herren Haus mit Unrecht und mit Trug erfüllen.
Megi'a vahe'mokizmi havi anumzante'ma mono'ma hunentaza vahe'ene vahe'mokizmi fenozama zamahe'za nehanare'za, havigema hu'za fenozama eri'za kva ne' zamimofo nompima eme nentaza vahe'enena ana zupa zamazeri haviza hugahue.
10 An jenem Tag", ein Spruch des Herrn, "erschallt ein lautes Wehgeschrei vom Fischtor her und aus der Neustadt Wehgeheul und von dem Hügel großes Angstgeschrei.
Ra Anumzamo'a huno ana zupa, ran kumamofona nozame kafanteti mago ran krafage hugahie. Ana hanigeno zamasunku'ma huza zavi'ma atesaza krafagemo'a ran kumapina vuno eno hugahie. Ana'ma nehanigeno'a agonaramimpintira ra agasasa neranigeta antahigahaze.
11 Es heulen, die im Mörser wohnen; vernichtet wird das ganze Krämervolk, und ausgerottet werden alle Geldabwäger.
Maketi kumapima mani'naza vahe'mota tamazana kofita zaviteho. Na'ankure maka zama zagore'ma eme netraza vahe'ene zagoma rezahe'ma nehaza vahe'enena fanane hugahaze.
12 Wenn dies zu jener Zeit geschieht, alsdann durchsuche ich Jerusalem mit Leuchten. Dann suche ich die Männer heim, die zäh auf ihren Hefen wurden und bei sich sprachen: 'Der Herr tut weder wohl noch weh'.
Ana knafina Jerusalemi kumapima hanima hu'nea ma'afima mani'nezama kumi avu'ava'ma nehu'za, oku'a nehune hu'za nehu'za zamagrama antahi'zana, Ra Anumzamo'a mago knare zano mago havizana osugahie hu'za nehaza vahe'mokizmia, ramu tavi'ni'a tagina hakre'na zamazeri haviza hugahue.
13 Nun werden ihre Schätze ausgeplündert und zertrümmert ihre Häuser. Sie haben Häuser sich gebaut und wohnen nicht mehr drin, Weinberge sich gepflanzt und dürfen ihren Wein nicht trinken."
Zamagri fenozana vahe'mo'za eme agu'za neru'za, nozamia tapage hutregahaze. Ana hanage'za nozamia kasefa kigahazanagi, ana nontamimpina omasegahaze. Waini hoza antegahazanagi, raga'a tagi'za tima'a onegahaze.
14 Der große Tag des Herrn ist nahe, voller Eifer. Laut ruft die Stimme: "Der Tag des Herrn ist bitter."
Hagi Ra Anumzamo'ma vahe'ma keaga hunezamanteno refko'ma huzmantesania knamo'a hago kofta nehiankino, ame huno ana knamo'a efore hugahie. Ana knama efore'ma hania knazupa, hankave sondia vahe'mo'za tusi zavi krafa hugahaze.
15 Ein Tag des Zorns ist jener Tag, ein Tag der Angst und Not, ein Tag des Wetterns und des Stürmens, ein Tag der Dunkelheit und Finsternis, ein Tag der Wolken und der Nacht,
E'i ana kna Anumzamofo arimpa ahekna efore hugahiankino, vahe'mo'a hazenkezampi manino nomaniza mani so'ea nosanigeno, tusi'a hazenkeza fore hina maka zamo'a havizantfa nehanigeno, hanima haniana tusi hani huno rentrako hugahie. Ana nehanigeno hampomo'a kintrako hanigeno hanintiri hugahie.
16 ein Tag des Blasens und des Kriegsgeschreis vor festen Städten, hohen Zinnen.
Ana knafina ufe krafamo'a tusiza nehanigeno, sondia vahe'mo'za ibimo agazamo nehu'za erintagu hu'za hankave vihu kegina me'negeno, kuma kegava nehaza za'za nontamima me'nea ranra kumatamintega vugahaze.
17 "Da ängstige ich die Leute, daß sie Blinden gleichen, wenn sie schreiten, weil sie sich am Herrn versündigt; ihr Blut soll in den Staub verschüttet werden, ihr Eingeweide in den Kot."
Ra Anumzamo'a huno, Nagri navufima kumi'ma hu'nazagu hu'na hazenke zana atrenugeno eno eme tamazeri haviza hanigeta, zamavu suhu vahe'mo'zama nehazaza huta rege'rege huta vano hugahaze. Tamagri koramo'a kugusopafi tagi neramisanigeno, tamavufgamo'a mopafi me'neno kasrino rifagna huno hi'mna vugahie.
18 Ihr Silber nicht, ihr Gold kann sie nicht retten am Zornestag des Herrn. Vom Feuer seines Zorneseifers wird das ganze Land verschlungen, weil er schnellstens Untergang verhängt jetzt über alle, die dies Land bewohnen.
Ra Anumzamofo arimpa ahe' zamo'ma esania knazupa, silvane golinema ante'naza zamo'a tamagura ovazigahie. Na'ankure Anumzamofo arimpa ahe'zamo'a, tevegna huno ama mopa teno erihana hugahie. Tamagerfa huno, maka ama mopafima nemaniza vahe'mo'za, antri hanazaza huno zamahe vagaregahie.

< Zephanja 1 >