< Sprueche 22 >

1 Ein guter Name: wünschenswerter ist er als der Reichtum, ein fein Benehmen mehr als Gold und Silber.
Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
2 Zwar Reich und Arm sind Gegensätze; doch alle beide hat der Herr geschaffen.
Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
3 Der Kluge sieht das Unglück und verbirgt sich; die Toren gehen weiter, kommen aber so zu Schaden.
Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
4 Der Demut Lohn, der Lohn der Furcht des Herrn ist Reichtum, Ruhm und Leben.
Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
5 Dornen und auch Schlingen sind auf eines Falschen Weg. Fern bleibe ihnen, wer sein Leben wahren will!
Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
6 Erziehe einen Knaben nur nach dem für ihn bestimmten Weg! Dann geht er auch im Alter nimmer davon ab.
Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
7 Der Reiche ist der Herr des Armen; wer borgt, ein Sklave dessen, der ihm leiht.
Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
8 Wer Unrecht sät, wird Unheil ernten, und seines Zornes Rute reibt ihn auf.
Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
9 Gelobt wird der Leichtlebige; er gibt von seinem eigenen Brot dem Armen.
Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
10 Treib nur den Spötter weg! Dann schwindet auch der Zank. Ein Ende nehmen Streit und Schimpf.
Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
11 Wer Herzensreinheit liebt und anmutsvolle Rede, bekommt zum Freund den König.
Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
12 Des Herren Augen wachen über die Erkenntnis; er bringt des Frevlers Wort zu Falle.
Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
13 Der Faule spricht: "Ein Löwe könnte draußen sein; ich könnte mitten in den Straßen eines Mordes Opfer werden."
Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
14 Ein frevelhafter Mund ist eine tiefe Grube; wer von dem Zorn des Herrn getroffen, fällt hinein.
Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
15 Die Torheit wurzelt in des Knaben Herzen tief; die Zuchtrute treibt sie ihm aus.
Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
16 Man übervorteilt einen Armen, um sein eigen Gut zu mehren; doch schenkt man einem Reichen, tut man es zu dessen Schaden.
Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
17 Neig her dein Ohr! Hör auf des Weisen Worte! Richt auf meine Lehre deinen Sinn!
Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
18 Gar schön bewahrst du sie in deinem Herzen, wenn sie verwahrt dir auf den Lippen liegt.
Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
19 Auf daß sich dein Vertrauen auf den Herren stütze, belehre ich dich heute selbst.
Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
20 Die Dreißig, hab ich nicht aufgezeichnet sie für dich zu wohlbedachten Überlegungen?
Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
21 Ich lehre dich in Wahrheit nur wahrhaftige Worte und gebe dir auf deine Fragen zuverlässige Antwort.
På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
22 Beraube den Schwächsten nicht, weil man ihm leicht beikommen kann! Zermalme nicht den Armen, weil er wehrlos ist!
Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
23 Denn ihre Sache führt der Herr; die sie betrügen, die betrügt auch er ums Leben.
Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
24 Gesell dich nicht den Zornigen zu! Mit einem Hitzkopf hab nicht Umgang!
Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
25 Sonst lernst du seinen Wandel und bringst sein Leben in Gefahr.
Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
26 Sei nicht bei denen, die da Handschlag geben, bei denen, die für Schulden bürgen!
Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
27 Wenn du nichts hast, um zu bezahlen, wird dir dafür das Bett genommen.
Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
28 Verrücke nicht uralte Satzungen, die deine Väter einst gemacht!
För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
29 Siehst du, wie gar geschickt ein Mann bei seiner Arbeit ist, dann kann er nur bei Königen bestehen, nicht bei Sparsamen.
Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.

< Sprueche 22 >