< Josua 4 >

1 Sobald das ganze Volk den Jordan vollends überschritten hatte, sprach der Herr zu Josue:
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi he lava atu ʻae kakai kotoa pē ki he kauvai ʻe taha ʻo Sioatani naʻe folofola ʻa Sihova kia Siosiua, ʻo pehē,
2 "Wählt euch aus dem Volke zwölf Männer, je einen Mann aus einem Stamme,
“Fili ha kau tangata ʻe toko hongofulu ma toko ua mei he kakai, ko e tangata ʻe tokotaha mei he faʻahinga kotoa pē,”
3 und weiset sie also an: 'Nehmt euch zwölf Steine von hier, gerade aus des Jordans Mitte, von diesem Platz, auf dem der Priester Füße stehen, schafft sie mit euch hinüber und legt sie an den Ort, wo ihr heute nächtigen wollt!'"
pea mou fekau kiate kinautolu, ʻo pehē, “Mou toʻo mai mei loto Sioatani, mei he potu naʻe tuʻumaʻu ai ʻae vaʻe ʻoe kau taulaʻeiki, ʻae maka ʻe hongofulu mā ua, pea mou fua ia ʻo ʻave ʻo tuku ʻi homou ʻapitanga, ʻaia te mou mohe ai ʻi he poōni.”
4 Da berief Josue die zwölf Männer, die er aus den Israeliten bestellt hatte, je einen Mann aus einem Stamm.
Pea fekau ʻe Siosiua ke haʻu ʻae kau tangata ʻe toko hongofulu mā toko ua, “ʻAkinautolu naʻa ne fili ʻi he fānau ʻa ʻIsileli, ko e tangata pe taha mei he faʻahinga kotoa pē:
5 Und Josue sprach zu ihnen: "Geht vor die Lade des Herrn, eures Gottes, mitten in den Jordan und ladet euch jeder einen Stein auf seine Schulter nach der Zahl der Stämme Israels.
Pea naʻe pehē ʻe Siosiua kiate kinautolu, Mou muʻomuʻa ʻi he puha tapu ʻo Sihova ko homou ʻOtua ki loto Sioatani, pea mou toʻo hake taki taha ʻae tangata ʻene maka ki hono uma, ʻo fakatatau ki hono lau ʻoe faʻahinga ʻo ʻIsileli.
6 Dies sei ein Merkzeichen unter euch! Fragen später eure Kinder: 'Was bedeuten euch diese Steine?'
Koeʻuhi ke hoko ia ko e fakaʻilonga, ʻoka fehuʻi ʻe hoʻomou fānau ki heʻenau mātuʻa ʻamui, ʻo pehē, Ko e hā hono ʻuhinga ʻoe ngaahi maka ni?
7 dann sagt ihnen: 'Sie bedeuten, daß das Jordanwasser vor der Bundeslade des Herrn verschwunden ist, als sie in den Jordan kam. Das Wasser des Jordan ist verschwunden, und diese Steine dienen den Israeliten zum ewigen Gedenken.'"
Pea te mou tala kiate kinautolu, naʻe motuhi ʻae vai ʻo Sioatani mei he ʻao ʻoe puha ʻoe fuakava ʻa Sihova; ʻi heʻene aʻa ʻi Sioatani, naʻe motu ua ʻae vai ʻo Sioatani: pea ko e ngaahi maka ni ko e meʻa fakamanatu tuʻumaʻu ki he fānau ʻa ʻIsileli ʻo taʻengata.”
8 Die Israeliten taten so, wie Josue befahl. Sie nahmen zwölf Steine mitten aus dem Jordan, wie der Herr zu Josue gesagt, nach der Zahl der israelitischen Stämme, schafften sie mit sich in das Nachtlager hinüber und legten sie dort nieder.
Pea naʻe fai ʻe he fānau ʻa ʻIsileli ʻo hangē ko e fekau ʻa Sihova, ʻonau toʻo hake ʻae maka ʻe hongofulu mā ua mei loto Sioatani, ʻo hangē ko e folofola ʻa Sihova kia Siosiua, ʻo fakatatau ki hono lau ʻoe ngaahi faʻahinga ʻo ʻIsileli, pea naʻa nau fua ʻo ʻave ia ki he potu naʻa nau mohe ai, ʻo tuku ia ʻi ai.
9 Zwölf andere Steine hatte Josue mitten im Jordan niederlegen lassen an der Stelle, wo die Füße der Priester stehen sollten, der Träger der Bundeslade. Sie blieben dort bis auf diesen Tag.
Pea naʻe fokotuʻu ʻe Siosiua ʻae maka ʻe hongofulu mā ua ʻi loto Sioatani, ʻi he potu naʻe tuʻu ai ʻae vaʻe ʻoe kau taulaʻeiki ʻaia naʻe haʻamo ʻae puha ʻoe fuakava pea ʻoku ʻi ai ia ʻo aʻu ki he ʻaho ni.
10 Die Priester aber, die Träger der Lade, standen mitten im Jordan, bis alles ausgeführt war, was der Herr den Josue geheißen hatte, dem Volke zu sagen, gemäß dem Befehle Mosis an Josue. Das Volk aber zog rasch hinüber.
He ko e kau taulaʻeiki naʻe haʻamo, ʻae puha naʻe tuʻu ʻi loto Sioatani, ke ʻoua ke ʻosi hono fai ʻaia kotoa pē naʻe folofola ai ʻa Sihova kia Siosiua ke ne fekau ki he kakai, ʻo fakatatau ki he meʻa kotoa pē naʻe fekau ʻe Mōsese kia Siosiua: pea naʻe fai fakatoʻotoʻo ʻae kakai ʻonau aʻa atu.
11 Erst als das ganze Volk vollends hinüber war, zog auch die Lade des Herrn hinüber, und die Priester stellten sich an die Spitze des Volkes.
Pea naʻe hoko ʻo pehē, hili ʻae aʻa ʻo lava atu kotoa pē ʻae kakai, naʻe toki haʻamo atu ʻe he kau taulaʻeiki ʻae puha ʻo Sihova, ʻi he ʻao ʻoe kakai.
12 Die Rubeniten, die Gaditen und der Halbstamm Manasse zogen geordnet vor den Israeliten hinüber, wie ihnen Moses befohlen hatte.
Pea ko e fānau ʻa Lupeni, mo e fānau ʻa Kata, mo hono vaeua ʻoe faʻahinga ʻo Manase, naʻa nau ʻalu muʻomuʻa mo e mahafutau ʻi he ʻao ʻoe fānau ʻa ʻIsileli, ʻo hangē ko e fekau ʻa Mōsese kiate kinautolu:
13 An 40.000 kriegsbereite Männer zogen vor dem Herrn nach Jerichos Steppe in den Kampf.
Ko e toko fā mano nai, naʻe toʻo mahafutau naʻe ʻalu muʻomuʻa ʻi he ʻao ʻo Sihova ki he tau, ʻi he ngaahi tafangafanga ʻo Seliko.
14 An jenem Tage hatte der Herr den Josue verherrlicht in ganz Israels Augen, und sie fürchteten ihn sein Leben lang, wie sie Moses gefürchtet hatten.
Naʻe fakahikihiki ʻe Sihova ʻa Siosiua ʻi he ʻaho ko ia ʻi he ʻao ʻo ʻIsileli kotoa pē: pea naʻa nau manavahē kiate ia, ʻo hangē ko ʻenau manavahē kia Mōsese, ʻi he ʻaho kotoa pē ʻo ʻene moʻui.
15 Der Herr aber sprach zu Josue:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Siosiua, ʻo pehē,
16 "Befiehl den Priestern, den Trägern der Lade des Zeugnisses, sie sollen aus dem Jordan steigen."
Fekau ki he kau taulaʻeiki ʻoku haʻamo ʻae puha ʻoe fakamoʻoni, koeʻuhi kenau ʻalu hake mei Sioatani.
17 Da befahl Josue den Priestern: "Steigt aus dem Jordan!"
Ko ia naʻe fekau ai ʻe Siosiua ki he kau taulaʻeiki, ʻo pehē, Mou ʻalu hake mei Sioatani.
18 So stiegen die Priester, die Träger der Bundeslade des Herrn, aus dem Jordanbett. Kaum aber berührten der Priester Fußsohlen das Trockene, so nahm das Wasser des Jordan wieder den natürlichen Lauf und trat wie vorher über all seine Ufer.
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi he ʻalu hake ʻae kau taulaʻeiki ʻaia naʻe haʻamo ʻae puha ʻoe fuakava ʻa Sihova mei loto Sioatani, pea kuo hiki ʻae ʻaofivaʻe ʻoe kau taulaʻeiki ki he kelekele mōmoa, naʻe toe tafe mai leva ʻae ngaahi vai ʻo Sioatani ki honau potu, pea toe lōfia hono ngaahi matavai ʻo hangē ko ʻene anga.
19 Das Volk aber stieg am zehnten Tage des ersten Monats aus dem Jordan und lagerte im Gilgal an Jerichos Ostgrenze.
Pea naʻe ʻalu hake ʻae kakai mei Sioatani ʻi hono hongofulu [ʻoe ʻaho ]ʻo hono ʻuluaki māhina, pea ʻapitanga ʻi Kilikali, ʻi he feituʻu hahake ʻo Seliko.
20 Jene zwölf Steine aber, die sie aus dem Jordan genommen, stellte Josue im Gilgal auf.
Pea ko e maka ʻe hongofulu ma ua ʻaia naʻe toʻo mei Sioatani, naʻe tō ia ʻe Siosiua ʻi Kilikali.
21 Er sprach zu den Israeliten: "Fragen später eure Kinder ihre Väter: 'Was bedeuten diese Steine?',
Pea naʻa ne lea ki he fānau ʻa ʻIsileli, ʻo pehē, “ʻOka fehuʻi ʻe hoʻomou fānau ki heʻenau ngaahi tamai ʻamui, ʻo pehē, Ko e hā hono ʻuhinga ʻoe ngaahi maka ni?
22 so Iehret eure Kinder: 'Israel ist hier trockenen Fußes über den Jordan gezogen',
Te mou fakahā ki hoʻomou fānau, ʻo pehē, naʻe aʻa ʻa ʻIsileli ʻi he Sioatani ni ʻi he kelekele mōmoa.
23 weil der Herr, euer Gott, das Jordanwasser vor euch hatte vertrocknen lassen, bis ihr hinüber waret, wie der Herr, euer Gott, mit dem Schilfmeer getan, das er vor uns vertrocknen ließ, bis wir hinüber waren,
He ko Sihova ko homou ʻOtua naʻe fakamōmoa ʻae ngaahi vai ʻo Sioatani mei homou ʻao, ke mou hoko atu ki he kauvai ʻe taha ʻo hangē ko ia naʻe fai ʻe Sihova ko homou ʻOtua ki he Tahi Kulokula, ʻaia naʻa ne fakamōmoa ʻi homau ʻao, ke ʻoua ke mau lava atu ki he kauvai ʻe taha;
24 damit alle Völker der Erde einsehen, daß des Herrn Hand stark ist, und daß sie so den Herrn, euren Gott, allzeit fürchten."
Koeʻuhi ke hoko ʻo ʻilo ʻae nima ʻo Sihova ʻe he kakai kotoa pē ʻo māmani, mo hono māfimafi: pea ke mou manavahē kia Sihova ko homou ʻOtua ʻo taʻengata.”

< Josua 4 >