Ecclésiaste 7

1 Bon renom vaut mieux que bon parfum; le jour de la mort vaut mieux que le jour de la naissance.

Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

2 Il vaut mieux aller à la maison du deuil qu'à la maison du festin, puisque le deuil est la fin de tout homme, et que le vivant donnera ainsi de bons avertissements à son cœur.

Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

3 La tristesse vaut mieux que le rire; parce que, par la tristesse du visage, le cœur deviendra bon.

Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

4 Le cœur des sages est à la maison des pleurs; le cœur des insensés est à la maison d'allégresse.

De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

5 Mieux vaut écouter la réprimande d'un sage, que d'entendre le chant des insensés.

Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

6 Le rire des insensés est comme le pétillement des épines sous une chaudière; et cela encore est vanité.

Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

7 La calomnie trouble le sage, et lui fait perdre sa force d'âme.

Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

8 La fin du discours vaut mieux que le commencement; un homme patient vaut mieux qu'un esprit présomptueux.

Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

9 Ne t'abandonne pas trop vite au souffle de la colère; car la colère réside dans le sein des insensés.

Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

10 Garde-toi de dire: Comment se fait-il que les jours d'autrefois ont été meilleurs que ceux d'à présent? Car il n'est point sage de s'enquérir de ces choses.

Spörj icke: "Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?" Ty icke av vishet kan du fråga så.

11 La sagesse est bonne, unie aux richesses; elle est alors profitable à ceux qui vivent sous le soleil.

Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

12 Car on s'abrite à l'ombre de la sagesse, comme à l'ombre de l'argent; mais l'avantage de la science et de la sagesse, c'est qu'elles font vivre celui qui les possède.

Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

13 Considère les œuvres de Dieu; car qui pourrait redresser celui que Dieu a courbé?

Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

14 Au jour de la prospérité vis dans le bien-être, et prévois le jour du malheur; prévois-le: car Dieu a fait telle chose concordant avec telle autre, à cause des propos des hommes, afin qu'ils ne trouvent rien à blâmer en Lui.

Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

15 J'ai vu toutes choses au jour de ma vanité. Le juste meurt avec sa justice; l'impie subsiste avec sa perversité.

Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

16 Ne sois pas juste à l'excès; ne soit point sage plus qu'il ne faut, de peur que tu ne sois confondu.

Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

17 Mais ne sois pas non plus impie ni obstiné à l'excès, de peur que tu ne périsses avant le temps.

Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

18 Il est bon que tu t'attaches à telle chose, et que tu t'éloignes de telle autre, pour ne point souiller tes mains; car tout vient à ceux qui craignent Dieu.

Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

19 La sagesse sera utile au sage plus que dix des plus puissants de la cité.

Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

20 Car il n'est point sur la terre de juste qui fasse le bien, et ne pèche.

Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

21 Mais ne dépose pas en ton cœur toutes les paroles que dirent les impies, de peur que tu n'entendes ton serviteur te maudire.

Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

22 Car maintes fois il t'irritera, et il t'affligera de bien des manières; car toi-même aussi tu as maudit les autres.

Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

23 J'ai éprouve toutes choses en ma sagesse, et j'ai dit: Je serai sage; et la sagesse s'est éloignée de moi.

Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: "Jag vill bliva vis", men visheten förblev fjärran ifrån mig.

24 Elle était plus loin encore qu'auparavant; l'abîme entre nous était profond: qui le sondera?

Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

25 Pour moi, j'ai tourné autour de toutes choses, et j'ai appliqué mon esprit à les apprendre, à les examiner avec soin, à chercher la sagesse et la raison des choses, à connaître la démence de l'impie, et ses agitations et son inquiétude.

När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

26 Et j'ai trouve cette démence, et je la dis plus amère que la mort; de même est la femme que le veneur poursuit comme une proie, tandis que son cœur est un filet, et qu'elle tient des chaînes en sa main. L'homme bon en face du Seigneur fuira loin d'elle, et le pécheur y sera pris.

då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

27 Voilà ce que j'ai trouvé, dit l'Ecclésiaste, en prenant les choses une à une, pour en découvrir la raison.

Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

28 Mon âme l'a cherchée cette raison, et je ne l'ai point trouvée, et j'ai trouvé un homme sur mille; mais parmi toutes les femmes, je n'en ai pas trouvé une seule.

Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.

29 Seulement voici ce que j'ai trouvé: Dieu a créé l'homme droit, et les hommes ont cherché une multitude de raisons.

Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.