Psaumes 60

1 Au chef des chantres. D’Après Chouchân Edouth. Mikhtam de David, poème didactique, à l’occasion de sa guerre avec les Syriens de Çoba, lorsque Joab, à son retour, défit Edom dans la vallée du Sel, lui tuant douze mille hommes. O Dieu, tu nous as délaissés, tu as fait brèche parmi nous, tu t’es irrité: puisses-tu réparer nos pertes!

För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

2 Tu as fait trembler le pays, tu y as ouvert des crevasses; restaure ses ruines, car il vacille.

Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

3 Tu en as fait voir de dures à ton peuple, tu nous as forcés de boire un vin de vertige:

Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

4 puisses-tu donner à tes adorateurs une bannière, pour s’y rallier au nom de la vérité. (Sélah)

Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

5 Afin que tes bien-aimés échappent au danger, secours-nous avec ta droite, et exauce-moi!

På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

6 L’Eternel l’a annoncé en son sanctuaire: "Je triompherai, je veux m’adjuger Sichem, mesurer au cordeau la vallée de Souccot.

Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

7 A moi Galaad! à moi Manassé! Ephraïm est la puissante sauvegarde de ma tête, Juda est mon sceptre.

Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

8 Moab est le bassin où je me lave; sur Edom," je jette ma sandale. Chante donc victoire contre moi, pays des Philistins!

Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

9 Qui me conduira à la ville forte? Qui saura me mener jusqu’à Edom?

Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

10 Ne sera-ce pas toi, ô Dieu, toi qui nous avais délaissés, qui ne faisais plus campagne avec nos armées?

Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

11 Prête-nous secours contre l’adversaire, puisque trompeuse est l’aide de l’homme.

Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

12 Avec Dieu nous ferons des prouesses: c’est lui qui écrasera nos ennemis.

Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.