< Psalmien 3 >

1 Daavidin virsi, hänen paetessaan poikaansa Absalomia. Herra, kuinka paljon minulla on vihollisia, paljon niitä, jotka nousevat minua vastaan!
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Monet sanovat minusta: "Ei ole hänellä pelastusta Jumalassa". (Sela)
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 Mutta sinä, Herra, olet minun kilpeni, sinä olet minun kunniani, sinä kohotat minun pääni.
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 Ääneeni minä huudan Herraa, ja hän vastaa minulle pyhältä vuoreltansa. (Sela)
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 Minä käyn levolle ja nukun; minä herään, sillä Herra minua tukee.
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 En pelkää kymmentuhantista joukkoa, joka asettuu yltympäri minua vastaan.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Nouse, Herra, pelasta minut, minun Jumalani! Sillä sinä lyöt poskelle kaikkia minun vihollisiani, sinä murskaat jumalattomain hampaat.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 Herrassa on pelastus; sinun siunauksesi tulkoon sinun kansallesi. (Sela)
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)

< Psalmien 3 >