Romans 10
1 Brethren, the pleasure indeed of my heart, and my supplication that [is] to God for Israel, is — for salvation;
Mina bröder, mitt hjärtas åstundan och min bön till Gud för dem är att de må bliva frälsta.
2 for I bear them testimony that they have a zeal of God, but not according to knowledge,
Ty det vittnesbördet giver jag dem, att de nitälska för Gud. Dock göra de detta icke med rätt insikt.
3 for not knowing the righteousness of God, and their own righteousness seeking to establish, to the righteousness of God they did not submit.
De förstå nämligen icke rättfärdigheten från Gud, utan söka att komma åstad en sin egen rättfärdighet och hava icke givit sig under rättfärdigheten från Gud.
4 For Christ is an end of law for righteousness to every one who is believing,
Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror.
5 for Moses doth describe the righteousness that [is] of the law, that, 'The man who did them shall live in them,'
Moses skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen, att den människa som övar sådan rättfärdighet skall leva genom den.
6 and the righteousness of faith doth thus speak: 'Thou mayest not say in thine heart, Who shall go up to the heaven,' that is, Christ to bring down?
Men den rättfärdighet som kommer av tro säger så: "Du behöver icke fråga i ditt hjärta: 'Vem vill fara upp till himmelen (nämligen för att hämta Kristus ned)?'
ej heller: 'Vem vill fara ned till avgrunden (nämligen för att hämta Kristus upp ifrån de döda?'" (Abyssos g12)
8 But what doth it say? 'Nigh thee is the saying — in thy mouth, and in thy heart:' that is, the saying of the faith, that we preach;
Vad säger den då? "Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta (nämligen ordet om tron, det som vi predika)."
9 that if thou mayest confess with thy mouth the Lord Jesus, and mayest believe in thy heart that God did raise him out of the dead, thou shalt be saved,
Ty om du med din mun bekänner Jesus vara Herre och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då bliver du frälst.
10 for with the heart doth [one] believe to righteousness, and with the mouth is confession made to salvation;
Ty genom hjärtats tro bliver man rättfärdig, och genom munnens bekännelse bliver man frälst.
11 for the Writing saith, 'Every one who is believing on him shall not be ashamed,'
Skriften säger ju: "Ingen som tror på honom skall komma på skam."
12 for there is no difference between Jew and Greek, for the same Lord of all [is] rich to all those calling upon Him,
Det är ingen åtskillnad mellan jude och grek; alla hava ju en och samme Herre, och han har rikedomar att giva åt alla som åkalla honom.
13 for every one — whoever shall call upon the name of the Lord, he shall be saved.'
Ty "var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst".
14 How then shall they call upon [him] in whom they did not believe? and how shall they believe [on him] of whom they did not hear? and how shall they hear apart from one preaching?
Men huru skulle de kunna åkalla den som de icke hava kommit till tro på? Och huru skulle de kunna tro den som de icke hava hört? Och huru skulle de kunna höra, om ingen predikade?
15 and how shall they preach, if they may not be sent? according as it hath been written, 'How beautiful the feet of those proclaiming good tidings of peace, of those proclaiming good tidings of the good things!'
Och huru skulle predikare kunna komma, om de icke bleve sända? Så är och skrivet: "Huru ljuvliga äro icke fotstegen av de män som frambära gott budskap!"
16 But they were not all obedient to the good tidings, for Isaiah saith, 'Lord, who did give credence to our report?'
Dock, icke alla hava blivit evangelium lydiga. Esaias säger ju: "Herre, vem trodde vad som predikades för oss?"
17 so then the faith [is] by a report, and the report through a saying of God,
Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord.
18 but I say, Did they not hear? yes, indeed — 'to all the earth their voice went forth, and to the ends of the habitable world their sayings.'
Jag frågar då: Hava de kanhända icke hört predikas? Jo, visserligen; det heter ju: "Deras tal har gått ut över hela jorden, och deras ord till världens ändar."
19 But I say, Did not Israel know? first Moses saith, 'I will provoke you to jealousy by [that which is] not a nation; by an unintelligent nation I will anger you,'
Jag frågar då vidare: Har Israel kanhända icke förstått det? Redan Moses säger: "Jag skall uppväcka eder avund mot ett folk som icke är ett folk; mot ett hednafolk utan förstånd skall jag reta eder till vrede."
20 and Isaiah is very bold, and saith, 'I was found by those not seeking Me; I became manifest to those not inquiring after Me;'
Och Esaias går så långt, att han säger: "Jag har låtit mig finnas av dem som icke sökte mig, jag har låtit mig bliva uppenbar för dem som icke frågade efter mig."
21 and unto Israel He saith, 'All the day I did stretch out My hands unto a people unbelieving and gainsaying.'
Men om Israel säger han: "Hela dagen har jag uträckt mina händer till ett ohörsamt och gensträvigt folk."
