2 Samuel 22
1 And David speaketh to Jehovah the words of this song in the day Jehovah hath delivered him out of the hand of all his enemies, and out of the hand of Saul,
Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
2 and he saith: 'Jehovah [is] my rock, And my bulwark, and a deliverer to me,
Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
3 My God [is] my rock — I take refuge in Him; My shield, and the horn of my salvation, My high tower, and my refuge! My Saviour, from violence Thou savest me!
Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
4 The Praised One, I call Jehovah: And from mine enemies I am saved.
Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
5 When the breakers of death compassed me, The streams of the worthless terrify me,
Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig. (Sheol h7585)
7 In mine adversity I call Jehovah, And unto my God I call, And He heareth from His temple my voice, And my cry [is] in His ears,
När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
8 And shake and tremble doth the earth, Foundations of the heavens are troubled, And are shaken, for He hath wrath!
Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
9 Gone up hath smoke by His nostrils. And fire from His mouth devoureth, Brands have been kindled by it.
Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
10 And He inclineth heaven, and cometh down, And thick darkness [is] under His feet.
Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
11 And He rideth on a cherub, and doth fly, And is seen on the wings of the wind.
Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
12 And He setteth darkness Round about Him — tabernacles, Darkness of waters — thick clouds of the skies.
Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
13 From the brightness before Him Were brands of fire kindled!
Af skenet för honom brann det med ljungande.
14 Thunder from the heavens doth Jehovah, And the Most High giveth forth His voice.
Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
15 And He sendeth forth arrows, And scattereth them; Lightning, and troubleth them;
Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
16 And seen are the streams of the sea, Revealed are foundations of the world, By the rebuke of Jehovah, From the breath of the spirit of His anger.
Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
17 He sendeth from above — He taketh me, He draweth me out of many waters.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
18 He delivereth me from my strong enemy, From those hating me, For they were stronger than I.
Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
19 They are before me in a day of my calamity, And Jehovah is my support,
De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
20 And He bringeth me out to a large place, He draweth me out for He delighted in me.
Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
21 Jehovah recompenseth me, According to my righteousness, According to the cleanness of my hands, He doth return to me.
Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
22 For I have kept the ways of Jehovah, And have not done wickedly against my God.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
23 For all His judgments [are] before me, As to His statutes, I turn not from them.
Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
24 And I am perfect before Him, And I keep myself from mine iniquity.
Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
25 And Jehovah returneth to me, According to my righteousness, According to my cleanness before His eyes.
Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
26 With the kind Thou shewest Thyself kind, With the perfect man Thou shewest Thyself perfect,
Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
27 With the pure Thou shewest Thyself pure, And with the perverse Thou shewest Thyself a wrestler.
Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
28 And the poor people Thou dost save, And Thine eyes on the high causest to fall.
Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
29 For Thou [art] my lamp, O Jehovah, And Jehovah doth lighten my darkness.
Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
30 For by Thee I run — a troop, By my God I leap a wall.
Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
31 God! Perfect [is] His way, The saying of Jehovah is tried, A shield He [is] to all those trusting in Him.
Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
32 For who is God save Jehovah? And who a Rock save our God?
Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
33 God — my bulwark, [my] strength, And He maketh perfect my way;
Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
34 Making my feet like hinds, And on my high places causeth me to stand,
Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
35 Teaching my hands for battle, And brought down was a bow of brass by mine arms,
Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
36 And Thou givest to me the shield of Thy salvation, And Thy lowliness maketh me great.
Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
37 Thou enlargest my step under me, And mine ankles have not slidden.
Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
38 I pursue mine enemies and destroy them, And I turn not till they are consumed.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
39 And I consume them, and smite them, And they rise not, and fall under my feet.
Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
40 And Thou girdest me [with] strength for battle, Thou causest my withstanders to bow under me.
Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
41 And mine enemies — Thou givest to me the neck, Those hating me — and I cut them off.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
42 They look, and there is no saviour; Unto Jehovah, and He hath not answered them.
De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
43 And I beat them as dust of the earth, As mire of the streets I beat them small — I spread them out!
Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
44 And — Thou dost deliver me From the strivings of my people, Thou placest me for a head of nations; A people I have not known do serve me.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
45 Sons of a stranger feign obedience to me, At the hearing of the ear they hearken to me.
De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
46 Sons of a stranger fade away, And gird themselves by their close places.
De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
47 Jehovah liveth, and blessed [is] my Rock, And exalted is my God — The Rock of my salvation.
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
48 God — who is giving vengeance to me, And bringing down peoples under me,
Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
49 And bringing me forth from mine enemies, Yea, above my withstanders Thou raisest me up. From a man of violence Thou deliverest me.
Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
50 Therefore I confess Thee, O Jehovah, among nations. And to Thy name I sing praise.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
51 Magnifying the salvations of His king, And doing loving-kindness to His anointed, To David, and to his seed — unto the age!'
Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.
