Proverbs 3
1 Mi sone, foryete thou not my lawe; and thyn herte kepe my comaundementis.
Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 For tho schulen sette to thee the lengthe of daies, and the yeeris of lijf, and pees.
Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Merci and treuthe forsake thee not; bynde thou tho to thi throte, and write in the tablis of thin herte.
Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 And thou schalt fynde grace, and good teching bifore God and men.
så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Haue thou trist in the Lord, of al thin herte; and triste thou not to thi prudence.
Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 In alle thi weies thenke thou on hym, and he schal dresse thi goyngis.
På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Be thou not wijs anentis thi silf; drede thou God, and go awei fro yuel.
Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 For whi helthe schal be in thi nawle, and moisting of thi boonys.
Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Onoure thou the Lord of thi catel, and of the beste of alle thi fruytis yyue thou to pore men;
Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 and thi bernes schulen be fillid with abundaunce, and pressours schulen flowe with wiyn.
så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 My sone, caste thou not awei the teching of the Lord; and faile thou not, whanne thou art chastisid of him.
Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 For the Lord chastisith hym, whom he loueth; and as a fadir in the sone he plesith hym.
Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Blessid is the man that fyndith wisdom, and which flowith with prudence.
Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 The geting therof is betere than the marchaundie of gold and of siluer; the fruytis therof ben the firste and clenneste.
Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 It is preciousere than alle richessis; and alle thingis that ben desirid, moun not be comparisound to this.
Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 Lengthe of daies is in the riythalf therof, and richessis and glorie ben in the lifthalf therof.
Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 The weies therof ben feire weies, and alle the pathis therof ben pesible.
Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 It is a tre of lijf to hem that taken it; and he that holdith it, is blessid.
Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 The Lord foundide the erthe bi wisdom; he stablischide heuenes bi prudence.
Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 The depthis of watris braken out bi his wisdom; and cloudis wexen togidere bi dewe.
Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 My sone, these thingis flete not awey fro thin iyen; kepe thou my lawe, and my counsel;
Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 and lijf schal be to thi soule, and grace `schal be to thi chekis.
så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 Thanne thou schalt go tristili in thi weie; and thi foot schal not snapere.
Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 If thou schalt slepe, thou schalt not drede; thou schalt reste, and thi sleep schal be soft.
När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Drede thou not bi sudeyne feer, and the powers of wickid men fallynge in on thee.
Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 For the Lord schal be at thi side; and he schal kepe thi foot, that thou be not takun.
Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Nil thou forbede to do wel him that mai; if thou maist, and do thou wel.
Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Seie thou not to thi frend, Go, and turne thou ayen, and to morewe Y schal yyue to thee; whanne thou maist yyue anoon.
Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
29 Ymagyne thou not yuel to thi freend, whanne he hath trist in thee.
Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Stryue thou not ayens a man with out cause, whanne he doith noon yuel to thee.
Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Sue thou not an vniust man, sue thou not hise weies.
Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 For ech disseyuer is abhomynacioun of the Lord; and his speking is with simple men.
Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 Nedinesse is sent of the Lord in the hous of a wickid man; but the dwelling places of iust men schulen be blessid.
HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 He schal scorne scorneris; and he schal yyue grace to mylde men.
Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 Wise men schulen haue glorie; enhaunsing of foolis is schenschipe.
De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
