Matthew 20

1 “For the Kingdom of Heaven is like a man who was the master of a household, who went out early in the morning to hire laborers for his vineyard.

Förty himmelriket är likt enom husbonda, som gick ut bittida om morgonen, till att leja sig arbetare i sin vingård.

2 When he had agreed with the laborers for a denarius a day, he sent them into his vineyard.

Och när han hade varit öfverens med arbetarena om en viss dagspenning, sände han dem i sin vingård.

3 He went out about the third hour, and saw others standing idle in the marketplace.

Sedan gick han ut vid tredje stunden, och såg några andra ståndande fåfänga på torget;

4 He said to them, ‘You also go into the vineyard, and whatever is right I will give you.’ So they went their way.

Och sade till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, vill jag gifva eder.

5 Again he went out about the sixth and the ninth hour, and did likewise.

Och de gingo. Och åter gick han ut vid sjette och nionde stunden, och gjorde sammaledes.

6 About the eleventh hour he went out and found others standing idle. He said to them, ‘Why do you stand here all day idle?’

Men vid den ellofte stundena gick han ut, och fann några andra ståndande fåfänga, och sade till dem: Hvi stån I här hela dagen fåfänge?

7 “They said to him, ‘Because no one has hired us.’ “He said to them, ‘You also go into the vineyard, and you will receive whatever is right.’

De sade till honom: Ty ingen hafver lejt oss. Då sade han till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, skolen I få.

8 “When evening had come, the lord of the vineyard said to his manager, ‘Call the laborers and pay them their wages, beginning from the last to the first.’

När aftonen kom, sade vingårdsherren till sin skaffare: Kalla fram arbetarena, och gif dem deras lön, begynnandes på de sista, intill de första.

9 “When those who were hired at about the eleventh hour came, they each received a denarius.

Och när de kommo fram, som vid ellofte stundena komne voro, fick hvardera dagspenningen.

10 When the first came, they supposed that they would receive more; and they likewise each received a denarius.

Men när de förste kommo, mente de, att de skulle fått mer; och fingo ock hvardera dagspenningen.

11 When they received it, they murmured against the master of the household,

Och när de så fingo, knorrade de emot husbondan;

12 saying, ‘These last have spent one hour, and you have made them equal to us who have borne the burden of the day and the scorching heat!’

Och sade: Desse siste hafva arbetat en timma, och du gjorde dem lika med oss, som hafva burit dagsens tunga och hettan.

13 “But he answered one of them, ‘Friend, I am doing you no wrong. Didn’t you agree with me for a denarius?

Då svarade han enom af dem, och sade: Min vän, jag gör dig ingen orätt; vast du icke öfverens med mig om en viss dagspenning?

14 Take that which is yours, and go your way. It is my desire to give to this last just as much as to you.

Tag det dig tillhörer, och gack din väg; men jag vill gifva denna sista så mycket som dig.

15 Isn’t it lawful for me to do what I want to with what I own? Or is your eye evil, because I am good?’

Eller må jag icke göra uti min ting hvad jag vill? Ser du fördenskull illa ut, att jag så god är?

16 So the last will be first, and the first last. For many are called, but few are chosen.”

Alltså varda de ytterste de främste, och de främste de ytterste. Ty månge äro kallade; men få äro utvalde.

17 As Jesus was going up to Jerusalem, he took the twelve disciples aside, and on the way he said to them,

Och så drog Jesus upp till Jerusalem, och tog de tolf Lärjungarna till sig på vägen, och sade till dem:

18 “Behold, we are going up to Jerusalem, and the Son of Man will be delivered to the chief priests and scribes, and they will condemn him to death,

Si, vi farom upp till Jerusalem, och menniskones Son skall öfverantvardas dem öfversta Prestomen, och dem Skriftlärdom; och de skola döma honom till döden.

19 and will hand him over to the Gentiles to mock, to scourge, and to crucify; and the third day he will be raised up.”

Och de skola öfverantvarda honom Hedningomen, till att begabbas, och hudflängas, och korsfästas; och tredje dagen skall han uppstå igen.

20 Then the mother of the sons of Zebedee came to him with her sons, kneeling and asking a certain thing of him.

Då steg Zebedei söners moder fram till honom med sina söner, tillbad honom, och begärade något af honom.

21 He said to her, “What do you want?” She said to him, “Command that these, my two sons, may sit, one on your right hand and one on your left hand, in your Kingdom.”

Då sade han till henne: Hvad vill du? Sade hon till honom: Låt dessa två mina söner sitta i ditt rike; den ena på dina högra hand, och den andra på dina venstra.

22 But Jesus answered, “You don’t know what you are asking. Are you able to drink the cup that I am about to drink, and be baptized with the baptism that I am baptized with?” They said to him, “We are able.”

Då svarade Jesus, och sade: I veten icke hvad I bedjen; kunnen I dricka den kalken, som jag skall dricka, och döpas med det dopet, som jag döpes med? Då sade de till honom: Ja, väl.

23 He said to them, “You will indeed drink my cup, and be baptized with the baptism that I am baptized with; but to sit on my right hand and on my left hand is not mine to give, but it is for whom it has been prepared by my Father.”

Sade han till dem: Min kalk skolen I visst dricka, och döpas med det dop, som jag döpes med; men sitta på mina högra hand och venstra står icke mig till att gifva, utan dem som det tillredt är af minom Fader.

24 When the ten heard it, they were indignant with the two brothers.

När de tio det hörde, vordo de misslynte på de två bröderna.

25 But Jesus summoned them, and said, “You know that the rulers of the nations lord it over them, and their great ones exercise authority over them.

Då kallade Jesus dem till sig, och sade: I veten, att verldslige Förstar äro rådande, och de som herrar äro, hafva magtena.

26 It shall not be so among you; but whoever desires to become great among you shall be your servant.

Så skall det icke vara ibland eder; utan den, som vill vara mägtig ibland eder, han vare edar tjenare.

27 Whoever desires to be first among you shall be your bondservant,

Och hvilken ibland eder vill vara den främste, han vare edar dräng.

28 even as the Son of Man came not to be served, but to serve, and to give his life as a ransom for many.”

Såsom menniskones Son är icke kommen, på det han vill låta tjena sig, utan att han vill tjena, och gifva sitt lif till återlösning för många.

29 As they went out from Jericho, a great multitude followed him.

Och när de gingo utaf Jericho, följde honom mycket folk.

30 Behold, two blind men sitting by the road, when they heard that Jesus was passing by, cried out, “Lord, have mercy on us, you son of David!”

Och si, två blinde såto vid vägen; och när de hörde, att Jesus gick der fram, ropade de, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.

31 The multitude rebuked them, telling them that they should be quiet, but they cried out even more, “Lord, have mercy on us, you son of David!”

Men folket näpste dem, att de skulle tiga. Då ropade de dessmer, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.

32 Jesus stood still and called them, and asked, “What do you want me to do for you?”

Då stadnade Jesus, och kallade dem, och sade: Hvad viljen I, att jag skall göra eder?

33 They told him, “Lord, that our eyes may be opened.”

De sade till honom: Herre, att vår ögon måtte öppnas.

34 Jesus, being moved with compassion, touched their eyes; and immediately their eyes received their sight, and they followed him.

Då varkunnade sig Jesus öfver dem, och tog på deras ögon; och straxt fingo de sina syn, och följde honom.