1 Corinthians 8
1 Now concerning things sacrificed to idols: We know that we all have knowledge. Knowledge puffs up, but love builds up.
Men om afgudaoffer vete vi; ty vi hafve alle förstånd. Förståndet uppblås; men kärleken förbättrar.
2 But if anyone thinks that he knows anything, he doesn’t yet know as he ought to know.
Om någor låter sig tycka, att han vet något; han vet ännu intet, huru honom bör veta.
3 But anyone who loves God is known by him.
Men den som älskar Gud, han är känd af honom.
4 Therefore concerning the eating of things sacrificed to idols, we know that no idol is anything in the world, and that there is no other God but one.
Så vete vi nu om den mat, som offras afgudar; att afguden är intet i verldene, och att ingen Gud är, utan en.
5 For though there are things that are called “gods”, whether in the heavens or on earth—as there are many “gods” and many “lords”—
Och ändock någre äro, som kallas gudar, hvad det är i himmelen, eller på jordene; såsom månge gudar, och månge herrar äro;
6 yet to us there is one God, the Father, of whom are all things, and we for him; and one Lord, Jesus Christ, through whom are all things, and we live through him.
Så hafve vi dock allenast en Gud, Fadren; af hvilkom all ting äro, och vi uti honom; och en Herra, Jesum Christum, genom hvilken all ting äro, och vi genom honom.
7 However, that knowledge isn’t in all men. But some, with consciousness of an idol until now, eat as of a thing sacrificed to an idol, and their conscience, being weak, is defiled.
Men hvar man hafver icke förståndet; ty somlige göra sig ännu samvet om afgudarna, ätande det för afgudaoffer; och efter deras samvet är svagt, varder det dermed befläckadt.
8 But food will not commend us to God. For neither, if we don’t eat are we the worse, nor if we eat are we the better.
Men maten främjar oss intet för Gudi; äte vi, så varde vi intet bättre dermed; äte vi icke, så varde vi ock icke dess sämre.
9 But be careful that by no means does this liberty of yours become a stumbling block to the weak.
Ser till likväl, att denna edor frihet icke kommer dem till förargelse, som svage äro.
10 For if a man sees you who have knowledge sitting in an idol’s temple, won’t his conscience, if he is weak, be emboldened to eat things sacrificed to idols?
Ty om någor får se dig, du som förståndet hafver, sitta och äta i afgudahus, varder då icke hans samvet, som svag är, draget dermed till att äta afgudaoffer?
11 And through your knowledge, he who is weak perishes, the brother for whose sake Christ died.
Och så varder den svage brodren öfver ditt förstånd förtappad, den Christus hafver lidit döden före.
12 Thus, sinning against the brothers, and wounding their conscience when it is weak, you sin against Christ.
När I således synden på bröderna, och sargen deras svaga samvet, då synden I på Christum.
