Psalms 106
1 Praise Yahweh. Give thanks to Yahweh, for he is good, for his covenant faithfulness endures forever.
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Who can recount the mighty acts of Yahweh or proclaim in full all his praiseworthy deeds?
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
3 Blessed are those who do what is right, and whose deeds are always just.
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
4 Call me to mind, Yahweh, when you show favor to your people; help me when you save them.
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
5 Then I will see the prosperity of your chosen, rejoice in the gladness of your nation, and glory with your inheritance.
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
6 We have sinned like our ancestors; we have done wrong, and we have done evil.
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
7 Our fathers did not appreciate your marvelous deeds in Egypt; they ignored your many acts of covenant faithfulness; they were rebellious at the sea, the Sea of Reeds.
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
8 Nevertheless, he saved them for his name's sake so that he might reveal his power.
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
9 He rebuked the Sea of Reeds, and it dried up. Then he led them through the depths, as through a wilderness.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
10 He saved them from the hand of those who hated them, and he rescued them from the hand of the enemy.
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
11 But the waters covered their adversaries; not one of them survived.
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
12 Then they believed his words, and they sang his praise.
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
13 But they quickly forgot what he had done; they did not wait for his instructions.
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
14 They had insatiable cravings in the wilderness, and they challenged God in the desert.
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
15 So he gave them what they requested, but he sent a horrible disease upon them.
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
16 In the camp they became jealous of Moses and Aaron, the holy priest of Yahweh.
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
17 The earth opened and swallowed up Dathan and covered the followers of Abiram.
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
18 Fire broke out among them; the fire consumed the wicked.
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
19 They made a calf at Horeb and worshiped a cast metal figure.
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
20 They traded the glory of God for the image of a bull that eats grass.
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
21 They forgot God their Savior, who had done great deeds in Egypt.
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
22 He had done wonderful things in the land of Ham and mighty acts at the Sea of Reeds.
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
23 So he said he would destroy them— had not Moses, his chosen one, stood in the breach before him, to turn away his anger from destroying them.
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
24 Then they despised the fruitful land; they did not believe his promise,
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
25 but grumbled in their tents, and did not obey Yahweh.
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
26 Therefore he raised his hand and swore to them that he would let them die in the desert,
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
27 scatter their descendants among the nations, and scatter them in foreign lands.
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28 They worshiped the Baal of Peor and ate the sacrifices offered to the dead.
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29 They provoked him to anger with their actions, and a plague broke out among them.
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30 Then Phinehas rose to intervene, and the plague subsided.
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31 It was counted to him as a righteous deed to all generations forever.
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32 They also angered Yahweh at the waters of Meribah, and Moses suffered because of them.
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33 They made Moses bitter, and he spoke rashly.
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34 They did not destroy the nations as Yahweh had commanded them,
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35 but they mingled with the nations and learned their ways
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36 and worshiped their idols, which became a snare to them.
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37 They sacrificed their sons and their daughters to demons.
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38 They shed innocent blood, the blood of their sons and of their daughters, whom they sacrificed to the idols of Canaan, desecrating the land with blood.
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39 They were defiled by their deeds; in their actions they were like prostitutes.
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40 So Yahweh was angry with his people, and he despised his own people.
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41 He gave them into the hand of the nations, and those who hated them ruled over them.
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42 Their enemies oppressed them, and they were brought into subjection to their authority.
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43 Many times he came to help them, but they kept rebelling and were brought low by their own sin.
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44 Nevertheless, he paid attention to their distress when he heard their cry for help.
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45 He called to mind his covenant with them and relented because of his steadfast love.
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46 He caused all their conquerers to have pity on them.
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47 Save us, Yahweh, our God. Gather us from among the nations so that we may give thanks to your holy name and glory in your praises.
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
48 May Yahweh, the God of Israel, be praised from everlasting to everlasting. All the people said, “Amen.” Praise Yahweh.
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken
