John 13
1 Before the feast of ester whe Iesus knewe that his houre was come that he shuld departe out of this worlde vnto the father. When he loved his which were in the worlde vnto the ende he loved the.
Före påskhögtiden hände sig detta. Jesus visste att stunden var kommen för honom att gå bort ifrån denna världen till Fadern; och såsom han allt hittills hade älskat sina egna här i världen, så gav han dem nu ett yttersta bevis på sin kärlek.
2 And when supper was ended after that the devyll had put in the hert of Iudas Iscariot Simos sonne to betraye him:
De höllo nu aftonmåltid, och djävulen hade redan ingivit Judas Iskariot, Simons son, i hjärtat att förråda Jesus.
3 Iesus knowinge that the father had geve all thinges into his hondes. And that he was come from God and went to God
Och Jesus visste att Fadern hade givit allt i hans händer, och att han hade gått ut från Gud och skulle gå till Gud.
4 he rose from supper and layde a syde his vpper garmentes and toke a towell and gyrd him selfe.
Men han stod upp från måltiden och lade av sig överklädnaden och tog en linneduk och band den om sig.
5 After that poured he water into a basyn and beganne to wash his disciples fete and to wype them with the towell wherwith he was gyrde.
Sedan slog han vatten i ett bäcken och begynte två lärjungarnas fötter och torkade dem med linneduken som han hade bundit om sig.
6 Then came he to Simon Peter. And Peter sayde to him: Lorde shalt thou wesshe my fete?
Så kom han till Simon Petrus. Denne sade då till honom: "Herre, skulle du två mina fötter?"
7 Iesus answered and sayde vnto him: what I do thou wotest not now but thou shalt knowe herafter.
Jesus svarade och sade till honom: "Vad jag gör förstår du icke nu, men framdeles skall du fatta det."
8 Peter sayd vnto him: thou shalt not wesshe my fete whill ye worlde stondeth. Iesus answered him: yf I wasshe ye not thou shalt have no part with me. (aiōn g165)
Petrus sade till honom: "Aldrig någonsin skall du två mina fötter!" Jesus svarade honom: "Om jag icke tvår dig, så har du ingen del med mig." (aiōn g165)
9 Simon Peter sayde vnto him: Lorde not my fete only: but also my handes and my heed.
Då sade Simon Petrus till honom: "Herre, icke allenast mina fötter, utan ock händer och huvud!"
10 Iesus sayde to him: he that is wesshed nedeth not save to wesshe his fete and is clene every whit. And ye are clene: but not all.
Jesus svarade honom: "Den som är helt tvagen, han behöver allenast två fötterna; han är ju i övrigt hel och hållen ren. Så ären ock I rena -- dock icke alla."
11 For he knewe his betrayer. Therfore sayde he: ye are not all clene.
Han visste nämligen vem det var som skulle förråda honom; därför sade han att de icke alla voro rena.
12 After he had wesshed their fete and receaved his clothes and was set doune agayne he sayde vnto them? wot ye what I have done to you?
Sedan han nu hade tvagit deras fötter och tagit på sig överklädnaden och åter lagt sig ned vid bordet, sade han till dem: "Förstån I vad jag har gjort med eder?
13 Ye call me master and Lorde and ye saye well for so am I.
I kallen mig 'Mästare' och 'Herre', och I säger rätt, ty jag är så.
14 If I then youre Lorde and master have wesshed youre fete ye also ought to wesshe one anothers fete.
Har nu jag, eder Herre och Mästare, tvagit edra fötter, så ären ock I pliktiga att två varandras fötter.
15 For I have geven you an ensample that ye shuld do as I have done to you.
Jag har ju givit eder ett föredöme, för att I skolen göra såsom jag har gjort mot eder.
16 Verely verely I saye vnto you the servaunt is not greater then his master nether the messenger greater then he that sent him.
Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Tjänaren är icke förmer än sin herre, ej heller sändebudet förmer än den som har sänt honom.
17 If ye vnderstonde these thinges happy are ye yf ye do them.
Då I veten detta, saliga ären I, om I ock gören det.
18 I speake not of you all I knowe whom I have chosen. But that ye scripture be fulfilled: he that eateth breed wt me hath lyfte vp his hele agaynste me.
Jag talar icke om eder alla; jag vet vilka jag har utvalt. Men detta skriftens ord skulle ju fullbordas: 'Den som åt mitt bröd, han lyfte mot mig sin häl.'
19 Now tell I you before it come: that when it is come to passe ye might beleve that I am he.
Redan nu, förrän det sker, säger jag eder det, för att I, när det har skett, skolen tro att jag är den jag är.
20 Verely verely I saye vnto you. He that receaveth who soever I sende receaveth me. And he that receaveth me receaveth him that sent me.
Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tager emot den jag sänder, han tager emot mig; och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig."
21 When Iesus had thus sayd he was troubled in the sprete and testified sayinge: verely verely I saye vnto you that one of you shall betraye me.
När Jesus hade sagt detta, blev han upprörd i sin ande och betygade och sade: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig."
22 And then the disciples loked one on another doutinge of who he spake.
Då sågo lärjungarna på varandra och undrade vilken han talade om.
23 Ther was one of his disciples which leaned on Iesus bosome whom Iesus loved.
Nu var där bland lärjungarna en som låg till bords invid Jesu bröst, den lärjunge som Jesus älskade.
24 To him beckened Simo Peter that he shuld axe who it was of whom he spake.
Åt denne gav då Simon Petrus ett tecken och sade till honom: "Säg vilken det är som han talar om."
25 He then as he leaned on Iesus brest sayde vnto him: Lorde who ys it?
Han lutade sig då mot Jesu bröst och frågade honom: "Herre, vilken är det?"
26 Iesus answered he yt ys to whom I geve a soppe when I have dept it. And he wet a soppe and gave it to Iudas Iscarioth Simons sonne.
Då svarade Jesus: "Det är den åt vilken jag räcker brödstycket som jag nu doppar." Därvid doppade han brödstycket och räckte det åt Judas, Simon Iskariots son.
27 And after the soppe Satan entred into him. Then sayd Iesus vnto him: that thou dost do quickly.
Då, när denne hade tagit emot brödstycket, for Satan in i honom. Och Jesus sade till honom: "Gör snart vad du gör."
28 That wist no ma at the table for what intent he spake vnto him.
Men ingen av dem som lågo där till bords förstod varför han sade detta till honom.
29 Some of the thought because Iudas had the bagge that Iesus had sayd vnto him bye those thinges that we have nede af agaynst ye feast: or that he shulde geve some thinge to the poore.
Ty eftersom Judas hade penningpungen om hand, menade några att Jesus hade velat säga till honom: "Köp vad vi behöva till högtiden", eller ock att han hade tillsagt honom att giva något åt de fattiga.
30 Assone then as he had receaved the soppe he wet immediatly out. And it was night.
Då han nu hade tagit emot brödstycket, gick han strax ut; och det var natt.
31 Whe he was gone out Iesus sayde: now is the sonne of man glorified. And God is glorified by him.
Och när han hade gått ut, sade Jesus: "Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom.
32 Yf God be glorified by him God shall also glorify him in him selfe: and shall strayght waye glorify him.
Är nu Gud förhärligad i honom, så skall ock Gud förhärliga honom i sig själv, och han skall snart förhärliga honom.
33 Deare chyldren yet a lytell whyle am I with you. Ye shall seke me and as I sayde vnto the Iewes whither I goo thither can ye not come. Also to you saye I nowe.
Kära barn, allenast en liten tid är jag ännu hos eder; I skolen sedan söka efter mig, men det som jag sade till judarna: 'Dit jag går, dit kunnen I icke komma', detsamma säger jag nu ock till eder.
34 A newe commaundment geve I vnto you that ye love to gedder as I have loved you that even so ye love one another
Ett nytt bud giver jag eder, att I skolen älska varandra; ja, såsom jag har älskat eder, så skolen ock I älska varandra.
35 By this shall all me knowe yt ye are my disciples yf ye shall have love one to another.
Om I haven kärlek inbördes, så skola alla därav förstå att I ären mina lärjungar."
36 Simon Peter sayd vnto him: Lorde whither goest thou? Iesus answered him: whither I goo thou canst not folowe me now but thou shalt folowe me afterwardes.
Då frågade Simon Petrus honom: "Herre, vart går du?" Jesus svarade: "Dit jag går, dit kan du icke nu följa mig; men framdeles skall du följa mig."
37 Peter sayd vnto him: Lorde why canot I folowe the now? I will geve my lyfe for thy sake?
Petrus sade till honom: "Herre, varför kan jag icke följa dig nu? Mitt liv vill jag giva för dig."
38 Iesus answered him: wilt thou geve thy lyfe for my sake? Verely verely I saye vnto the the cocke shall not crowe tyll thou have denyed me thryse.
Jesus svarade: "Ditt liv vill du giva för mig? Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Hanen skall icke gala, förrän du tre gånger har förnekat mig."
