Psalms 63
1 A psalm of David, when he was in the wilderness of Judah. O God, my God, you, you do I seek: my heart thirsts for you, my body faints for you in a parched and waterless land.
En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.
2 As I in the temple have seen you, beholding your power and your glory,
Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.
3 for better than life is your kindness: my lips shall utter your praise.
Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.
4 So, while I live, I will bless you, and lift up my hands in your name.
Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.
5 As with marrow and fat am I feasted; with joyful lips I will praise you.
Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.
6 I call you to mind on my bed, and muse on you in the night watches;
När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.
7 for you have been my help, I joyfully sing in the shadow of your wings.
Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.
8 I cling close after you, your right hand holds me up.
Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
9 But those who seek after my life shall go down to the depths of the earth,
Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.
10 given o’er to the power of the sword, or as prey for jackals to devour.
De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.
11 But the king shall rejoice in God: all who own his allegiance will glory. For the mouth of the false shall be stopped.
Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.
