Psalms 34

1 Of David, when he feigned madness in the presence of Abimelech, who drove him away, and he left. I will bless the Lord at all times, in my mouth will his praise be forever.

En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.

2 In the Lord will my heart make her boast, the humble will hear and be glad.

Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.

3 O magnify the Lord with me and let us extol his name together.

Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.

4 I sought the Lord, and, in answer, he saved me from all my terrors.

Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.

5 Look to him and you will be radiant, with faces unashamed.

De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.

6 Here is one who was crushed, but cried and was heard by the Lord, and brought safe out of every trouble.

De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.

7 The Lord’s angel encamps about those who fear him, and rescues them.

Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.

8 O taste and see that the Lord is good, happy those who take refuge in him.

Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.

9 Fear the Lord, all his people, for they who fear him lack nothing.

Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.

10 Even young lions may be poor and hungry, but those who seek the Lord will not lack any good thing.

De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.

11 Come, children, listen to me. I will teach you the fear of the Lord.

Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.

12 Which of you is desirous of life, loves many and happy days?

Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?

13 Then guard your tongue from evil, and your lips from speaking deceit.

Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.

14 Depart from evil, and do good; seek peace, and pursue it.

Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.

15 The eyes of the Lord are towards the righteous, his ears are towards their cry for help.

Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.

16 The Lord sets his face against those who do evil, to root their memory out of the earth.

Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.

17 When righteous cry, they are heard by the Lord, and he saves them from all their distresses.

Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.

18 The Lord is near to the broken-hearted, he helps those whose spirit is crushed.

Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.

19 Many misfortunes befall the righteous, but the Lord delivers them out of them all.

Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.

20 He guards all their bones, none are broken.

Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.

21 Misfortune will slay the ungodly; those who hate the righteous are doomed.

Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.

22 The Lord ransoms the life of his servants, and none will be doomed who takes refuge in him.

Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.